Ungdomarnas livsvärld kretsade kring att vara på väg mot en annan livsfas och tankarna kring denna livsfas präglades av optimism men också av realism. Flera ungdomar motiverade sin närvaro i skolan med det som skulle komma. Många ungdomar talade om att lyckas med skolan som en förutsättning att också lyckas i kommande livsfaser. Dilemman uppstod bl.a. i mötet mellan å ena sidan den kunskap ungdomarna behövde här och nu, den som i deras livsvärld var funktionell och som många upplevde att de inte kunde söka i skolan och å andra sidan skolans ämneskunskap. För de ungdomar som i denna studie fick stöd i lärandet uppstod ytterligare ett dilemma, rätten att vara delaktig på lika villkor och rätten att få särskilt stöd. Dessa ungdomar bar med sig erfarenheter som gett dem kunskaper om sig själva och sina behov. I skolan tolkades deras situation utifrån andras föreställningar om dem. En del vuxna agerade genom att inte skapa det Trondman talar om som relationskapital utan företrädde ungdomarna utan att tillräckligt ha tagit del av deras tankar och synpunkter. Om det funnes optimala förutsättningar för ungdomarna, deras familjer och de vuxna i skolan att genomföra beslut utifrån en delaktighetsprocess skulle risken för att dilemmat uppstår minska. Om delaktighet uteblir finns en risk att stödet istället hindrar lärande. Vi träffade ungdomar som hade stora luckor i sina ämneskunskaper. De hade svårt att delta i den undervisning som skedde kollektivt i klassrummet och de förstod inte de instruktioner klassen fick. En förklaring till detta kan vara att stödet dessa ungdomar fått har varit att tidigt avskiljas till särskilda rum och därmed inte kunnat skapa sig en sammanhängande bild av klassens arbete. De fick härigenom en fragmenterad upplevelse av arbetet som gjorde det svårt för dem att sätta sig in i vad som krävdes av dem. En del fortsatte att lösa sina problem genom frivillig avskiljning och fick därmed sin identitet som okunnig bekräftad och förstärkt.
Avslutning
Om skolan är organiserad för delaktighet och vuxna i skolan erkänner sina maktresurser och tar ett asymmetriskt ansvar för att informera sig själva och ungdomarna finns förutsättningar för delaktighet och därmed möjlighet för ungdomarna att både kunna och vilja ta ansvar. Då blir alternativen synliggjorda och ungdomars handlingsutrymme ökar. På så sätt erkänns ungdomars förmåga att förstå, tolka och värdera sina erfarenheter och de tillskrivs kompetens att kunna påverka sin egen och andras situation. Detta betyder också att deras samlade kompetens tillsammans med vuxnas skulle kunna påverka hela skolans verksamhet inte enbart det som ungdomar av tradition tillåtits att besluta om i skolan. På så sätt skulle många
ungdomar kunna slippa återuppleva villkor som ur deras perspektiv är otillfredsställande och som påverkar dem både i nuet och framtiden.
En förutsättning för en sådan utveckling kan vara att begreppet ´det sociala projektet´ medvetandegörs och teoretiseras. Vi har förstått att det tolkas olika av Vegaskolans aktörer. I dokumenten får det en formell form när det talas om skolan som ett psykosocialt sammanhang där ungdomar förväntas ta ansvar, visa respekt och hänsyn.274 Lärare på Vegaskolan framhöll att det var viktigt att ungdomarna fick tala om det som händer i deras liv i och utanför skolan - då de ibland var så uppfyllda av detta att det kunde vara svårt att fokusera på skolarbetet utan att få berätta. Det kan gälla både vuxna och ungdomar (se t ex fältanteckning 1:5, 1:6, 2:4). Vi menar att det finns möjligheter att teoretiskt förankra denna tanke, som skulle kunna utveckla förutsättningar för delaktighet och lärande. Anna-Lena Englund använder begreppet jämnårigsocialisation i en skolstudie, där hon studerat läroplaner och jämfört dem utifrån ett samarbetsperspektiv mellan ungdomar och kollektiv kontra individuell fostran.275 Hon menar att läroplanerna från Lgr62 till Lpo94 visar på en utveckling mot en större individualisering av ungdomars vardag i skolan och att jämnåriggruppens positiva betydelse nedtonats i senare läroplanstexter. De positiva effekterna skrevs tidigt fram som utveckling av gemenskap och samspel. Under 1970-talet uppmärksammades kamratskap som en företeelse som huvudsakligen ägde rum utanför skolan. Samarbete mellan elever i skolan ansågs då främst uppfylla syftet att svara mot skolans krav på lärande och inte för gemenskap. Englund påpekar vidare att det är först i de nyare dokumenten för förskola och skola t.ex. Lpo94 och SOU 1997 : 21 (Skolfrågor - om skola i en ny tid) som betydelsen av kommunikation mellan ungdomar och ungdomars egen kultur problematiseras i förhållande till skolan. Jämnåriggruppens roll lyfts här som betydelsefull för inbördes kommunikation och lärande. Englund tycker sig se jämnåriggruppens potential som underutnyttjad i svensk skolforskning och skola. Trondman hävdar att relationer mellan ungdomar och även mellan ungdomar och vuxna utvecklar ”socialt produktiva effekter”.276 Han talar om vikten av dessa relationer för att göra ungdomar bättre rustade att hantera sina liv. Ytterligare perspektiv på ´det sociala projektet´ ger den forskning kring peer relations som Guralnick presenterar.277 Han skriver om vikten av jämnårigrelationer för att nå social kompetens. Han menar att det finns områden där individen lär i jämnårigrelationen men inte i t.ex. vuxen- ungdom relationen. Den vuxne förmår inte alltid möta ungdomen där de finns utan mer utifrån förväntade kunskaper och det
274 Dokument 9 skolnivå.
275 Anna-Lena Englund, Jämnårigsocialisation I svensk skola, lic-avhandling (Uppsala, 2004), s.130ff. 276 Trondman (2003), s.194.
den vuxne ser eller tror sig se. Om erfarenheter av delaktighet i kamratgruppen skriver också Bliding.278 Hon talar om barns skapande av relationer genom inneslutning och uteslutning av andra. Hon benämner detta relationsarbete eller relationsprojekt. Likt det vi kommit fram till i vår studie tillsammans med ungdomarna ser hon att barnen använder skolans organisation och struktur som resurs i detta arbete. Hon benämner det barnens sociala projekt och pekar på vikten av att vuxna försöker förstå och sätta sig in i barnens kulturer för att kunna förstå och påverka detta arbete, eftersom de medvetna eller omedvetna tillhandahåller och legitimerar redskap för barnens relationsarbete. Hon menar att barn konstruerar ett socialt liv som ligger utanför den ordinarie verksamheten i skolan. Det vi sett på Vegaskolan i form av ´det sociala projektet´ skulle kunna vara ett försök att involvera ungdomarnas sociala liv i skolans vardag och därmed göra den skolförlagda verksamheten enklare för ungdomarna att inkludera i hela sin livsvärld. Om ´det sociala projektet´ ges legitimitet och blir tydligt kan det innebära ökad delaktighet och lärande för alla.
Vi vill till slut föra en diskussion kring det som ibland gör att diskursen kring demokrati och delaktighet blir ett hinder för att dessa ska kunna utvecklas. Vegaskolan genomförde ett genomgripande förändringsarbete som samtliga vuxna var delaktiga i. Det framställdes av dem själva som djupgående och som en omorientering för många på skolan. Eftersom förändringsprocessen ledde fram till en som personalen bedömde lugnare och bättre skola med fler studiemotiverade elever och att det kändes som att omorganisationen var framgångsrik vilket vi förstod bidrog till en känsla av positiv framtidssyn för många på skolan. Dokumenten fastslår att skolans verksamhet ska präglas av tankar om inflytande och delaktighet både för ungdomarna och de vuxna. ”Vi har en platt organisation så att lärare och elever nu kan råda över sin egen vardag”.279 Flera rapporter finns kring själva förändringsprocessen, resultaten av den och den uppmärksamhet skolan efter detta fått. Vi har uppfattat att det är en av de bidragande orsakerna till att många vuxna och ungdomar i vår studie uttryckte att de var stolta över sin verksamhet. Den demokratiska atmosfär vi upplevde på skolan kan med Tomas Englunds ord sägas ha bidragit till ”en kritisk publik, som bryr sig”.280 Både vuxna och ungdomar bjöd generöst på sina vardagserfarenheter och de vuxna omprövade ständigt bevekelsegrunderna för sitt arbete. När det gällde att ompröva och utvärdera i syfte att förändra inför framtiden handlade dokumenten på Vegaskolan främst om lärandet som något som kan ske utanför skolan i det omgivande samhället. Fokus låg även på
278 Bliding (2004). 279 Dokument 5 skolnivå s.2. 280 Englund (1995), s.68.
användandet av media och IT samt samverkan inte minst med ungdomarnas familjer. Mer sällan lyftes de grundläggande frågorna kring demokrati och delaktighet, kanske därför att de ansågs väl förankrade i organisationen på alla plan. Vi såg dock att ungdomarnas möjlighet att agera för delaktighet varierade beroende på hur varje enskild vuxen förmådde ta sitt ansvar som tillrättaläggare av demokratiska miljöer i varje möte. Vi menar att om den rådande diskursen är att demokrati och delaktighet anses självklara så kan den få till följd att diskussionerna kring dessa processer uteblir.
Referenser
Alanen, Leena & Barry Mayall (red), Conceptualizing Child-Adult Relations (London, 2001). Alanen, Leena, ”Explorations in generational analysis” i Conceptualizing child-adult
relations red red. Leena Alanen & Berry Mayall (London, 2001).
Andersson, Bengt -Erik, Spräng skolan (Jönköping, 1999).
Andersson, Bengt-Erik, ”Stimulerar skolan elevernas utveckling ?” i Ungdomarna, skolan
och livet (Stockholm, 2001).
Asplund, Johan, Tid rum, individ och kollektiv (Stockholm, 1983).
Bennich-Björkman, Li, Någonting har hänt. Förbättring och frustration i svenska
lågstatusskolor (Stockholm, 2002).
Berg, Gunnar, ”Skolplikt, förvaring och elevers rättsäkerhet och inflytande” i Utbildning och
demokrati vol 12 (2003:1), s.129-149.
Bergström, Margareta & Holm, Inger, Rum för delaktighet. En studie av skolans
möjlighetr att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet. Magisteruppsats vt 2002.
Tema Barn. Linköpings universitet.
Bliding, Marie, Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns
relationsarbete i skolan. Acta Universitatis Gothoburgensis (diss. Göteborg, 2004).
Carleheden, Mikael, ”Fostran till Frihet” i Utbildning och demokrati, Tidskrift för didaktik
och utbildningspolitik, vol 11, ( 2002:3), s.43-73.
Christensen, Pia & Mayall, Berry, red. Research with children: perspective and practices (London, 2001).
Dahlkvist, Mats, ”Skolplikten och samhällsordningen – Om nödvändigheten av obligatorisk skolgång” i Utbildning och Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, vol.11.(2002:3), s.7-42.
Ekholm, Mats, ”Kunskap som hållfast konstruktion” Lärarförbundet, red. Vägar till kunskap ( Stockholm,1998).
Elvstrand, Helen, Ungdomars erfarenheter av delaktighet och inflytande i en skola för alla. Magisteruppsats vt - 2001. Samhälls-och kulturanalys. ITUF Linköpings universitet. Emanuelsson, Ingemar, ”En skola för alla - en hotad målsättning?” i Forskare om
utvecklingsstörning, red. I.K. Sonnander, M. Söder och K. Ericsson (Uppsala, 1997).
Emanuelsson, Ingemar ”Integrering - bevarad normal variation i olikheter” i Boken om
integrering red. Tullie Rabe & Anders Hill (Malmö, 2001).
Englund, Anna-Lena, Jämnårigsocialisation i svensk skola Lic-avhandling (Uppsala, 2004).
Englund, Tomas, ”Utbildning som ”public good” eller som ”private good”?
Utbildningspolitiskt systemskifte? red. Tomas Englund (Stockholm, 1998) s.107-142.
Englund, Tomas, ”På väg mot undervisning som det ordnade samtalet”, Kunskap
Organisation Demokrati, red. Gunnar Berg m.fl. ( Lund,1995).
Eriksson, Björn, “Mobbning: en sociologisk diskussion” i Socilogisk forskning (2001:2), s.8- 43.
Erickson, Frederich & Shulz, Jefferey, “Students- Experience of the Curriculum”, Handbook
of research on curriculum, red. P.W. Jackson (New York, 1992).
Fielding, Shaun, “I walk on the left” i Children´s geographies, red. Sarah L. Holloway & Gill Vallentine (London, 2000).
FN:s Barnkonvention (1989). www.rb.se.
Forsberg, Eva, Elevinflytandets många ansikten (diss.Uppsala, 2000).
Garpelin, Anders, Lektionen och livet. Ett möte mellan ungdomar som tillsammans bildar en
skolklass (Uppsala, 1997).
Garpelin, Anders, Skolklassen som ett socialt drama (Lund, 1998).
Garpelin, Anders, Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och
marginalisering (Lund 2003).
Goffman, Erving, Stigma. Den avvikandes roll och identitet (Göteborg, 1972). Goffman, Erving, Totala Institutioner (Stockholm, 1973).
Goffman, Erving, Jaget och maskerna (Stockholm, 1974).
Guvå, Gunilla & Helander, Ingrid, Grundad teori-ett teorigenererande
forskningsperspektiv. (Stockholm, 2003).
Guralnick, Michael, J, The effectiveness of early Intervention (Baltimore,1997). Hadenius, Karin, Jämlikhet och frihet. Politiska mål för den svenska grundskolan ( Uppsala 1990).
Hammersley, Martin & Atkinson, Paul, Ethnography: principles in practice (London, 1995). Hart, Roger, A Children´s participation: The theory and practice of involving young
citizens in community development and environmental care (London, 1997).
Haug, Peder, Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning (Stockholm, 1998).
Helander, Jan, Teorigenerering på empirisk grund (Lund, 2001). Hewitt, John P., Jaget och samhället (1981).
Holloway, Sarah L. & Valentine, Gill, red. Children´s geographies (London, 2000). Holstein, James A & Gubrium, Jaber F, The active interview (Californien, 1995). HSFR:s Etikregler, Forskningsetiska principer antagna i mars 1990.
James, Allison & Prout, Alan, Constructing and Reconstructing Childhood (London 1997). James, Allison, Jenks, Chris and Prout, Alan, Theorizing Childhood ( Cambridge, 2001). Johansson, Henning, ”Gör kunskapssynen medvetet till en del av kunskapen” Lärarförbundet (red) Vägar till kunskap (Stockholm, 1998).
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete (Lund, 1999). Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 1997).
Linell, Per, Transkription av tal och samtal: teori och praktik. Arbetsrapporter från tema Kommunikation 1994:9 (Linköping, 1994).
Mayall, Berry, ”Introduction” Conceptualizing Child-Adult Relations, red. Leena Alanen & Berry Mayall (London, 2001).
Mead, George H. , Mind, Self and Society (Chicago, 1967).
Molloy , Gunilla, ” Det nödvändiga samtalet” i Utbildning och demokrati. Tidskrift för
didaktik och utbildningspolitik, red. Tomas Englund och Ylva Boman. Vol. 12 ( 2003:2),
s.77-91.
Månsson, Per (red), Moderna samhällsteorier (Stockholm, 1998).
Nygård, Berit, Ungdomsforskning-skilda världar och värderingar (Stockholm, 2002). Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet, ”Childhood as generation or life phase” i Young,
Nordic Journal of Youth Research, vol. 12 (1), (London, 2004), s.71-91.
Näsman, Elisabet, ”Vuxnas intresse av att se med barns ögon” i Seendet och seendets
villkor, red. Lars Dahlgren & Kennet Hultqvist (Stockholm, 1995).
Näsman, Elisabet, ”Barn, barndom och barns rätt” i Barns makt red. Lena Olsen (Uppsala, 2004).
Persson, Anders, Skola och makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget
att gå i skolan (Stockholm, 1994).
Prout, Alan & James, Allison, “A New Paradigm for the Sociology of Childhood? Provenance, Promise and Problems” i Constructing and Reconstructing Childhood, red. Allison James & Alan Prout (London 1997) s.7-33.
Quortrup, Jens, “A Voice for Children in Statistical and Social Accounting : A Plea for Children´s Right to be Heard” i Constructing and Reconstructing Childhood red. Allison James & Alan Prout (London, 1997).
Rasmusson, Bodil, Stadsbarndom. Om barns vardag i en modern förort (diss, Lund, 1998).
Roth, Klas, Deliberativa samtal. Om barns och ungdomars rättigheter och möjligheter i
undervisningen, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle, kultur och lärande
(Stockholm, 2002a).
Roth, Klas, Deliberativa samtal och deliberativa lärmiljöer. Sammanfattning från tre
undersökningar av förekomsten och hinder i fyra grundskolor. Lärarhögskolan i Stockholm,
Institutionen för samhälle, kultur och lärande (Stockholm, 2002b).
Rönnström, Niclas, Trädgårdar eller främlingsfientlighet. Deliberativa reflexioner över
skolledarrollen och demokratiskt arbete i skolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen
för undervisningsprocesser (Stockholm 2002).
Sanne, Marika, Lärare om demokrati och deliberation. Delrapport från en studie om
deliberativa samtal i skolan, Statsvetenskapliga institutionen (Stockholm 2002).
Skaalvik, Einar M, ”Etiske sporsmål i skolforskning” i Etikk og forskning med Barn, De nasjonale forskningsetiske komiteer (Oslo, 1999) s.77-96.
Skolverket, Jag vill ha inflytande överallt (Stockholm, 1998).
Skolverket, Gemensamhet i mångfalden- en rapport om 32 skolors arbete med värdegrunden
i praktisk tillämpning ( Stockholm, 1999a).
Skolverket, Läroplanerna i praktiken, Rapport nr 175 (Stockholm, 1999b).
Skolverket, Utan fullständiga betyg: varför når inte alla elever målen? Skolverkets rapport nr 202, (Stockholm, 2001).
SOU 1999:63, Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling (Stockholm, 1999).
SOU 2000:1, En uthållig demokrati: politik för folkstyre på 2000-talet. (Stockholm, 2000).
SOU 2003:35, För den jag är: om utbildning och utvecklingsstörning:
delbetänkande/Carlbeck-kommittén. (Stockholm, 2003).
Stavseng, Ola, ”Ett samtidshistoriskt perspektiv på ungdomsforskning” i Ungdomarna,
Strauss, Anselm & Corbin, Juliet, Basics of qualitative research.Techniques and
procedures for developing grounded theory (Californien 1998).
Svenska Unescorådets skriftserie, Salamancadeklarationen (1996:4).
Söder, Mårten, ”Kluvenheten präglar synen på handikapp” i Auris (1991:2), s. 16-17. Tammivaara, Julie & Enrigt, D. Scott , ” On eliciting Information: Dialogues with Child Informants” i Anthropology & Education Quarterly, Vol 17 (1986), s.218-238.
Torstensson-Ed, Tullie, Barns livsvägar genom skola och förskola (diss, Linköping, 1997).
Trondman, Mats, Kultursociologi i praktiken (Lund, 1999).
Trondman, Mats, Kloka möten. Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar (Lund, 2003).
UFB 2, Skolans författningar, UFB 2,2000/01 (Stockholm,2000).
Utbildnings- och kulturdepartementet, Regeringsskrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxenutbildning-kvalité och likvärdighet.
Utbildningsdepartementet, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet (Stockholm,1998).
Zachari, Gunilla & Modig, Fredrik, Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan (Stockholm, 2000).
Källor (kodade och lagda i nyckel)
Dokument:
Nationell nivå: Dokument 1 Kommunalnivå: Dokument 2 Skolnivå: Dokument 3,4,5,6,7 och 10 Arbetslagsnivå: Dokument 8 och 9
Deltagande observationer: 1 (1-22) och 2 (1-24) Intervjuer: 1-39.
Bilaga 1