Något som bidrar till den allmänna trivseln i ett bostadsområde och även har visat sig påverka otryggheten är närvaron och upplevelsen av olika typer av sociala och fysiska problem eller ordningsstörnin gar. I enkätundersökningen efterfrågades respondenternas bedömn ing av i vilken utsträckning sju olika typer av sociala och fysiska ordningsstörningar upplevdes som ett problem i bostadsområdet. De problem som efterfrågades var:
• Trafik • Nedskräpning • Skadegörelse • Störande ungdomsgäng • Störande grannar • Berusade personer
• Folk som bråkar och slåss
Respondenterna fick ta ställning genom att ange huruvida de angivna problemen var ett stort problem, litet problem, förekom mande men inte ett problem, ickeförekommande eller att de saknade uppfattning (m.a.o. vet ej) i bostadsområdet. Samma frågor ställdes i polisens trygghetsundersökning och den trygghetsundersökning som genomfördes i Malmö 1998. I tabellen presenteras resultaten från de tre undersökningarna tillsammans.
Tabell 9. andel som upplever problem i sitt bostadsområde i jämförelse med Oxie 1998 och polisens trygghetsmätning 2011
Oxie 2012 Oxie 1998 Polis 2011
% (N=502) n % (N=191) % (N=226) Problem i bostadsområdet: trafik 44,6 223 40,8 54 nedskräpning 44,2 222 34,6 44 Skadegörelse 30,1 151 28,9 54 Störande ungdomsgäng 24,1 121 36,1 39
Störande grannar 19,5 97 8,9 n/a
Berusade personer 10,8 54 17,9 17
Folk som bråkar och slåss 8,8 44 13,8 19
notera: andel respondenter som upplever ett stort eller litet problem (för fullstän-
dig fördelning se Bilaga 1).
Som kan utläsas ur Tabell 9 upplevs de fysiska ordningsstör ningarna trafik och nedskräpning som de mest centrala problemen i bostads området. Skadegörelse, störande ungdomsgäng och störande grannar upplevs som ett problem i bostadsområdet av mellan en fjärdedel och en femtedel. Knappt var tionde upplever att berusade personer och folk som bråkar och slåss är ett problem i det egna bostadsområdet.
I jämförelse med den undersökning som genomfördes 1998 (Torstensson, 1999) har andelen som upplever nedskräpning eller skade görelse som ett stort eller litet problem ökat något medan sociala ordningsstörningar som ungdomsgäng, berusade personer och folk som bråkar och slåss har minskat. Resultatet skiljer sig även från polisens undersökning som visar betydligt högre närvaro av samtliga problem med undantag för nedskräpning där nivåerna ligger lika.5 5 Resultaten avseende närvaron av ordningsproblem skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna och vi vill återigen påpeka att jämförelser är behäftade med osäkerhet. Urvalsförfarande och urvals storlek skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna. Osäkerheten i resultatet minskar som regel med ökande urvalsstorlek vilket talar för resultaten i den här undersökningen som har störst urvalsstorlek. Generaliserbarheten minskar dock med ökande bortfallsstorlek vilket talar för polisens trygghetsmät ning som har högst svarsfrekvens.
För de respondenter som upplevde att trafiken var ett problem följde ytterligare en fråga kring vilka eller vilket det specifika pro blemet med trafiken var. Drygt 70 procent (Tabell 10) ansåg att bilar som körde för fort var ett problem i deras bostadsområde, följt av buskörning med mopeder och/eller mc samt att trafikregler inte respek teras på runt 30 procent vardera. Kring var femte ansåg att tung trafik och/eller buller samt dåligt vägunderhåll och/eller gatu planering var ett problem i bostadsområdet, medan drygt var tionde respondent uppfattade något annat problem med trafiken. Endast fem procent ansåg att brist på cykelbanor var ett problem i bostads området.
Tabell 10. Fördelning av uppfattade trafikproblem i bostadsområdet (n=221).
andel
% n
Problem med trafiken:
Bilarna kör för fort 70,6 156
Buskörning med mopeder/mc 36,7 81
trafikregler respekteras inte 31,2 69
tung trafik/buller 18,1 40
dåligt vägunderhåll/gatuplanering 16,7 37
annat 12,6 28
dåligt med cykelbanor 5,0 11
notera: tabellen baseras på respondenter som anser trafiken vara ett problem
samt uppfattar något av ovanstående specifika problem. Respondenterna hade möjlighet att kryssa i fler än ett alternativ.
Det går inte att utsesluta att upplevelsen av olika sociala och fysiska företeelser som problem skiljer sig åt bland annat beroende på kön och ålder. Därför undersöktes även huruvida uppfattningar av ordningsstörningar och problem i området varierade i förhållande till respondentens kön och ålder (se Bilaga 1). Män uppfattade (om än marginellt) fler ordningsstörningar och problem i det egna bostadsområdet gällande samtliga kategorier, förutom nedskräpning,
som uppfattades som ett problem i något högre utsträckning av kvinnor. I förhållande till ålder framgår att den yngre ålderskatego rin, 1632 år, uppfattade fler problem i bostadsområdet gällande skadegörelse (36,5 procent), störande ungdomsgäng (33,8 procent), störande grannar (25,3 procent) och folk som bråkar och slåss (13,5 procent) i jämförelse med de övriga ålderskategorierna. Respon denter mellan 3348 år uppfattade dock flest problem gällande trafiken (52,7 procent) och nedskräpning (50,0 procent), medan respondenter mellan 4964 år var den grupp som uppfattade flest problem med berusade personer (12,9 procent). En korrelations analys mellan de olika problemen visar att den som upplever en företeelse som ett problem tenderar att uppfatta fler företeelser som problem (analysen redovisas ej).
”vi flyttade in bredvid hästhagar och cykelväg
– nu är det bilväg och en massa hus”
På samma sätt som vi bad respondenterna berätta om det fanns något speciellt i bostadsområdet som de tyckte om gavs de möjlighet att berätta om något de inte tyckte om. 272 respondenter besvarade frågan. Nedan följer ett utdrag från respondenternas svar som fram förallt handlade om lösa hundar, nedskräpning i form av hundbajs, störande trafik och dålig underhållning av buskage och likande.
”Stor väg ligger i närheten - orolig för mitt barn. Bilar kör snabbt i gatan.” Kvinna, löpnummer 996
”För mycket nedskräpning. För mycket liv av skrikiga barn som är ute jämnt!” Kvinna, löpnummer 935
”Dåligt skött i samfälligheten (stopp i avloppsbrunnar, trots tillsägelser). Mycket onödig biltrafik på gångbanor. Väldigt stökigt på Oxie centrum (smutsigt och skräpigt).” Man, löpnum- mer 921
”Vi flyttade in bredvid hästhagar och cykelväg - nu är det bil- väg och en massa hus. 4H-gården har lagt ner. Synd att gamla skolan inte används.” Kvinna, löpnummer 907
”Störande ljud från motorvägen (E65) och damm som blåser in från återvinningsanläggningen på andra sidan motorvägen.” Man, löpnummer 861
”Oxie centrum, men undviker att gå dit p.g.a. ungar som smut- sar, skriker, röker, spottar, sitter i gäng gör att man känner sig osäker där, kör jätte snabbt på gågator, skrämmer andra - det känns otrevligt.” Kvinna, löpnummer 852
En frågeundersökning som har som huvudsyfte att undersöka invå narnas upplevelse av sitt eget bostadsområde kopplat till trygghet kan även fylla en annan funktion för de som besvarar den. Att besvara enkäten blir ett sätt att framföra allmänna åsikter om sitt område, vilket vi ser exempel på i utdragen ovan. Saker som dålig snöröjning, få aktiviteter för ungdomar och dåligt underhållna vägar och grön områden påverkar helhetsupplevelsen och därmed sannolikt även trygghetsupplevelsen, trivseln och viljan att flytta ifrån området.
”Att det finns mycket annat folk som inte bor här som kör runt. Det har funnits och finns en del skumma typer runt om i området och på kvällarna mest.” Kvinna, löpnummer 789
”Nybebyggelsen runt omkring. Harmonin försvinner, naturen försvinner.” Man, löpnummer 733
”Mycket dålig snöröjning under vintersäsongen.” Kvinna, löpnummer 672
”Här är INGET ATT göra för ungdomarna? Förstår det inte!” Man, löpnummer 593
”Att det börjar byggas mer och mer på åkrarna runtomkring. Det har blivit mer trafik de senaste 2-3 åren. Har flyttat in nya familjer som inte känner för området som vi som bott här längre gör, som inte anpassar sig till regler ang t.ex. bilkörning, sopor, etc.” Kvinna, löpnummer 577
”När personer som har fyrbenta vänner inte tar upp bajs efter dem.” Kvinna, löpnummer 560.
Den som genomför en trygghetsundersökning bör vara beredd på att det kan dyka upp önskemål och annat från de boende som inte har med trygghet att göra. Mottagaren bör därför ha en plan för hur detta ska kunna hanteras. I annat fall kan det upplevas som meningslöst att besvara liknande frågeundersökningar i framtiden och förtroendet för lokala aktörer kan minska.