• No results found

Hittills har vi redogjort för de boendes trivsel och sammanhållning och i vilken utsträckning de boende upplever lokala problem. Vi har även redogjort för hur många som utsattas för något brott och hur man uppleveratt brottsutvecklingen sett ut de senaste åren, både i bostadsområdet och i Malmö generellt. I de följande kapitlen 7, 8, 9 och 10 presenteras resultaten för de olika dimensioner av otrygg­ het som undersöktes, vad som påverkar otrygghet och även dess konsekvenser.

I enkäten ombads de svarande ta ställning till flertalet frågor och påståenden som rör den allmänna upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet. Specifika frågor ställdes om upplevelsen av trygg­ het i Oxie centrum. Enkäten innehöll även frågor som mäter en mer konkret trygghetsupplevelse genom frågor om oro för specifika brottstyper. De svarande ombads även uppskatta risken för att de skulle bli utsatta för brott under det närmaste året.

många är trygga – men inte i oxie centrum

Den första frågan kring upplevd trygghet är en fråga som ofta används i undersökningar om befolkningens trygghet:

• Om du går ut ensam sent en kväll i ditt bostadsområde, känner du dig då trygg eller otrygg?

I enkäten ställdes tre frågor som handlade specifikt om Oxie centrum.

• Upplever du Oxie centrum som en trygg eller otrygg plats att vistas på?

Till dem som svarat att de upplever centrum som en otrygg plats ställdes två följdfrågor:

• Om du upplever centrum som otryggt, har du själv eller någon annan upplevt något särskilt som gjort dig otrygg?

Svarsalternativen var ”ja, jag har själv upplevt något obehagligt i centrum”, ”ja, någon i min familj har upplevt något obehagligt i centrum” samt ”nej, men jag har hört andra som berättat om att det är otryggt och obehagligt i centrum”.

Avslutningsvis gavs möjligheten att med egna ord beskriva hur man upplever Oxie centrum.

• Berätta gärna varför eller varför du inte upplever centrum som otryggt.

I Tabell 13 framgår att omkring tre av fyra respondenter ansåg sig vara trygga när de går ut ensamma en sen kväll i sitt bostadsområde. Drygt var tionde person (12,7 procent) kände sig otrygg ensam ute en sen kväll (resterande svarade ”vet ej” på frågan). Detta är en mindre andel jämfört med såväl riksgenomsnittet (15 procent) som för länsgenomsnittet i Skåne (20 procent) enligt NTU (Brottsföre­ byggande rådet, 2013).

I kontrast till detta upplevde drygt hälften av respondenterna att Oxie centrum var en otrygg plats att vistas på medan knappt var femte upplevde Oxie centrum som tryggt. Skillnaden är anmärknings­ värd och visar att otrygghet, när den uppskattas i förhållande till en specifik plats, är betydligt högre än den generella otryggheten. Detta visar på ett problem förknippat med att mäta otrygghet bland befolkningen, med syfte att använda som underlag för åtgärder och/ eller som mått på hur väl olika samhällsaktörer lyckats med sitt uppdrag, genom allmänna frågor utan lokal anpassning.

Ett vanligt resultat är att otrygghet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. I Tabell 14 presenteras den upplevda tryggheten i bostads­ området efter kön och ålder för att identifiera eventuella skillnader i upplevd trygghet.

Tabell 13. Upplevd trygghet i bostadsområde och Oxie centrum (N=502)

Bostadsområde Oxie centrum

% n % n trygg 73,9 371 18,3 92 Otrygg 12,7 64 57,0 286 vet ej 11,4 57 22,9 115 Missing 2,0 10 1,8 9 total 100 502 100 502

Kvinnor visar sig vara något mer otrygga än män gällande att gå ut en sen kväll i det egna bostadsområdet (skillnaderna är dock inte sta­ tistiskt signifikanta) och det finns skillnader mellan de olika ålders­ grupperna och den upplevda tryggheten. I åldersgruppen 65­85 år finns omkring tre gånger fler respondenter som upplever sig otrygga en sen kväll i det egna bostadsområdet i jämförelse med åldersgrup­ pen 33­48 år, där omkring sex procent känner sig otrygga att gå ut en sen kväll. Att den äldsta ålderskategorin uppfattar en högre grad av otrygghet i att gå ut ensam en sen kväll i det egna bostadsområ­ det är ett återkommande resultat som bland annat är överensstäm­ mande med NTU (Brottsförebyggande rådet, 2013).

Tabell 14. Upplevd trygghet i bostadsområdet efter kön och ålder

trygg % Otrygg % vet ej % kön (n=484) Man 79,5 10,7 9,8 kvinna 72,1 14,5 11,8 ålder (n=472) 16-32 år 66,7 10,7 22,7 33-48 år 83,6 6,4 10,0 49-64 år 80,6 11,2 8,2 65-85 år 67,5 19,7 12,8

En tabell likt den föregående presenteras för att illustrera eventuella skillnader mellan kön och åldersgrupper i relation till den upplevda tryggheten i Oxie centrum. Som kan utläsas ur Tabell 15 är en större andel kvinnor än män otrygga i Oxie centrum. Men när det gäller Oxie centrum är skillnaden större, nämligen elva procent. Skillnad­ erna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta (x2= 6,27, p=,044). Uppfattningarna mellan de olika åldersgrupperna varierar och fler yngre än äldre uppfattar Oxie centrum som en trygg plats. Samtidigt framgår att fler ur den yngsta åldersgruppen (16­32) uppfattar Oxie centrum som otrygg än ur övriga åldersgrupper. En stor andel svarar ”vet ej” på frågan vilket indikerar att många inte vistas i Oxie centrum i tillräckligt hög utsträckning för att ha en uppfattning. Att färre yngre svarar ”vet ej” kan påverka fördelning mellan trygga och otrygga. Yngre verkar ha en klarare bild av Oxie centrum och bland yngre finns både trygga och otrygga personer. Det går alltså inte att säga att alla yngre upplever centrum på ett sätt och alla äldre på ett annat utan inomgruppsvariationen är stor.

Tabell 15. Upplevd trygghet i Oxie centrum efter kön och ålder

trygg % Otrygg% vet ej% kön (n=484) Man 22,1 52,1 25,8 kvinna 15,5 63,1 21,4 ålder (n=471) 16-32 år 24,0 61,3 14,7 33-48 år 21,0 57,1 21,9 49-64 år 17,5 59,6 22,8 65-85 år 12,5 56,7 30,8

Otrygghet är sällan kopplat enbart till personliga upplevelser utan trygghetsupplevelsen i allmänhet och upplevelsen av vissa platser som farliga påverkas även genom exempelvis samtal med anhöriga och vänner om deras upplevelser (Girling m.fl., 2001). Därför ställ­ des en följdfråga om respondenten personligen upplevt något obe­

hagligt i Oxie centrum, om någon i dess familj upplevt något obehag­ ligt eller om respondenten fått berättat från andra att Oxie centrum är otryggt och/eller obehagligt. Av de respondenter som besvarat frågan (n=383) angav ca 18 procent att de hade egna erfarenheter av obehagliga händelser i centrum och ca 16 procent att någon i deras familj hade upplevt något obehagligt. Nästan 70 procent av respon­ denterna hade fått berättat från andra om obehagliga erfarenheter från Oxie centrum.8

Drygt hälften av samtliga respondenter besvarade den avslutande följdfrågan och beskrev vad som gjort att de upplevt otrygghet i centrum (n=273). Återkommande ord och begrepp i de öppna svaren är bland andra ungdom (130), gäng (129), ungdomsgäng (63), stör (20) och bråk (15).9 Nedan följer utdrag från dessa öppna svar:

”Stora ungdomsgäng som förstör och är allmänt otrevliga. När

man säger ifrån, möts man av hot och hån. Även i biblioteket kan det bli stökigt. Personalen vågar inte säga ifrån. Tyvärr syns ald- rig polisen, i alla fall inte under dagtid.” Kvinna, löpnummer 194

”Det är mycket gäng och ungdomar som hänger där speciellt

på kvällarna. Och ofta förekommer där alkohol. Jag undviker så mycket som jag kan att vistas i Oxie centrum.” Kvinna, löpnum- mer 603

”Dagtid tryggt. Kväll, natt hotfull stämning från ungdomsgäng

men ej blivit utsatt. Helt trygg dagtid!” Kvinna, löpnummer 820

Liknande svar ges när de svarande ombeds berätta om någon gång då de känt sig rädda eller otrygga i Oxie generellt och inte bara i centrum. Ungdomar och ungdomsgäng anses särskilt signalera fara.

Respondenterna gavs även möjligheten att ge synpunkter på möjliga åtgärder av de platser som uppfattades som obehagliga eller otrygga. Som förslag på åtgärder som kan öka trygghetsupplevelsen anges bland annat bättre belysning, klippa ner buskage, fler poliser, fler aktiviteter för ungdomar (som exempel nämns gym och bio) men även aktiviteter för blandade åldrar och att fler vuxna visats utomhus i bostadsområdena kvällstid.

8 Här bör nämnas att tretton respondenter valde att kryssa i fler än ett svar, exempelvis att de själva upplevt någonting obehagligt och fått berättat av andra att Oxie centrum är otryggt/obehagligt. 9 Notera antalet gånger ordet förekommer inom parentes samt att olika former av ordens ändelser förekommer, exempelvis ungdom, ungdomar, ungdomarna etc. Kategorin ungdom inbegriper således

Upplevd brottsutveckling, flyttningsbenägenhet och otrygghet

Hänger upplevelsen av otrygghet samman med hur man bedömer brottsutvecklingen? Och hur påverkar brottsutveckling och otryg­ ghet människors vilja flytta ifrån sitt bostadsområde? Cirka 15 procent av dem som upplever att brottsligheten har ökat i Malmö anger att de känner sig otrygga när de vistas ensamma ute en sen kväll i bostadsområdet. Ingen av dem som upplever att brottsligheten inte ökat i Malmö uppger att de är otrygga när de vistas ensamma ute en sen kväll. Skillnaderna är signifikanta (x2=7,99, p=,018). Upplevelsen av brottsutvecklingen i Malmö generellt påverkar inte människors benägenhet att flytta.

Av dem som upplever att brottsligheten har ökat i bostadsom­ rådet skulle dock 37 procent välja att flytta om det var möjligt. Skillnaderna är statistiskt signifikanta (x2=6,95, p=,031). Lika många, 37 procent, av dem som upplever att brottsligheten ökat i det egna bostadsområdet känner sig otrygga när de vistas ute i området ensamma sent en kväll. Skillnaderna är statistiskt signifi­ kanta (x2= 45,29, p=,000).

Den anmälda brottsligheten har minskat generellt i Malmö sedan 2007 med undantag för de anmälda våldsbrotten som ökat något. I Oxie har antalet våldsbrott per hundra tusen invånare istäl­ let minskat tillsammans med skadegörelse, medan stöld­, rån­ och häleribrott har ökat enligt Brottsförebyggande rådets statistik över anmälda brott mellan åren 2007 och 2011.10

oro för brott

Utöver upplevd allmän trygghet ställdes frågor om hur ofta man oroade sig över att utsättas för olika typer av brott i bostadsområ­ det. Vi frågade om man var orolig för brott mot egendom:

• Att bli utsatt för inbrott i den egna bostaden.

• Att bli utsatt för inbrott i källarförråd/vindsutrymme och/eller garage.

• Att Din bil skall utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området Du bor i.

• Att Din motorcykel skall utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området Du bor i.

• Att Din cykel skall utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området Du bor i.

Samt brott mot person:

• Att bli överfallen eller misshandlad i området Du bor i. • Att bli hotad eller trakasserad i området Du bor i.

Svarsalternativen var ”ja, mycket ofta”, ”ja, ganska ofta”, ”ja, men bara sällan” och ”nej, aldrig”.11

Tabellen nedan redovisar ett urval av resultatet (för fullständig fördelning i samtliga kategorier se Bilaga 1).

Tabell 16. andel respondenter som upplever oro över bostadsinbrott, skade-

görelse/stöld av bil, våld samt trakasseri i sitt bostadsområde (N=502) Bostadsinbrott % Skadegörelse/ stöld av bil % våld % trakasseri % Ofta 20,5 17,3 4,8 4,6 Sällan 51,0 41,8 22,7 17,9 aldrig 27,5 35,1 69,5 74,7

Har ingen… n/a 4,4 n/a n/a

Missing 1,0 1,4 3,0 2,8

total 100 100 100 100

notera: Ofta innefattar svarsalternativen mycket samt ganska ofta.

Resultaten visar att det huvudsakligen är inbrott i den egna bosta­ den som skapar oro. En femtedel känner ofta oro över att utsättas för inbrott i den egna bostaden medan ungefär hälften uppger att de sällan känner oro. Ungefär var fjärde respondent upplever sig aldrig vara orolig över inbrott i den egna bostaden. Det bör tilläggas att det när resultat från trygghetsmätningar presenteras inte är ovanligt att svarsalternativ slås ihop så att ofta och sällan bildar en kategori som representerar de som oroar sig någon gång. Bilden skulle då 11 För frågor kring oro för stöld av bil, cykel och motorcykel fanns även svarsalternativet ”har ingen

förändras dramatiskt. I andra undersökningar efterfrågas endast om man oroar sig och inte hur ofta.

En person beskriver oron för bostadsinbrott såhär (detaljer i berättelsen har ändrats för att det inte ska gå att identifiera någon):

”År X hade vi inbrott i vårt hus när vi var på semester. Rätt många månader efter det hade jag/vi en obehaglig känsla varje gång jag stoppade i nyckeln i dörrlåset. Jag såg bilden med allt upp och ner framför mig. Barnen som var ganska små vid den tiden pratade bara om tjuvar och ville inte gå in i huset själva.” Kvinna, löpnummer 851

Flera av de öppna svaren vittnar också om att enskilda händel­ ser gör starkt intryck och att den känslan de fick omedelbart efter händelsen sitter kvar ibland många år senare. När vi bad respon­ denterna berätta om någon gång de känt sig otrygga eller rädda i bostadsområdet beskriver flera stycken händelser som ägt rum för flera år sedan. De berättade samtidigt att dessa händelser gjorde att de fortfarande kunde känna sig otrygga ibland. Detta visar på svå­ righeterna med att ”mäta” trygghet och inte minst problemen med att försöka förklara den. Den trygghet som rapporteras idag kan alltså bero på något som hände i Oxie för tio år sedan. Den som säger sig vara mycket orolig för bostadsinbrott kan bygga detta på en känsla som skapades i samband med ett inbrott för tio år sedan. Detta är givetvis något som påverkar både resultatet, åtgärdernas utformning och åtgärdernas eventuella effekt. Den känsla av otrygg­ het som bygger på händelser långt bak i tiden påverkas troligen inte av åtgärder som äger rum nu.

”En gång för många år sedan när jag såg att polisen letade efter en inbrottstjuv och jag hade gått ut utan att låsa dörren... (Ca 7 år sedan.) Så numera låser jag nästan alltid.” Kvinna, löpnum- mer 830

”Överfallen, ensam, äldre kvinna mellan busshållplats ‘Vård- hemmet’ och hennes bostad kvällstid. Denna händelse gjorde att jag kände mig otrygg lång tid (och fortfarande) efteråt.” Man, löpnummer 812

Respondenternas oro gällande skadegörelse och/eller stöld av deras bil är något lägre än den över bostadsinbrott. Drygt hälften känner ofta eller mer sällan oro över att deras bil ska utsättas för skade­ görelse och/eller stöld medan ungefär var tredje respondent aldrig känner oro inför detta. Resultaten visar även att andelen respon­ denter som mycket eller ganska ofta känner oro över att utsättas för våld eller trakasserier ligger strax under fem procent medan andelen som aldrig uppfattar sådan oro ligger runt 69­75 procent. En något högre andel, närmare bestämt kring var femte, uppfattar däremot (om än sällan) oro över att utsättas för våld och trakasserier i sitt eget bostadsområde.

I tillägg ställdes en fråga som ofta används för att mäta konkret otrygghet, nämligen om man är rädd för någon eller några specifika personer i det egna bostadsområdet. Av de som besvarade denna fråga (n=497) uppgav i princip samtliga (94,8 procent) att så inte var fallet medan en mindre del (5,2 procent) svarade att det fanns en eller flera personer som man var rädd för. Några fler kvinnor än män anger att de är rädda för någon speciell person men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta.

risk att utsättas för brott

I undersökningen ombads respondenterna uppskatta risken att de skulle utsättas för brott i form av hot, våld, stöld och skadegörelse i sitt eget bostadsområde på en skala från mycket osannolikt (1) till mycket sannolikt (10) (för fullständig fördelning i samtliga kategorier se Bilaga 1).

Som illustreras i Figur 1 framgår ett tydligt mönster kring respon­ denternas uppfattade risk att utsättas för våld respektive hot i bostads­ området. Fördelningen visar att större delen av samtliga respondenter uppskattade risken att utsättas för hot eller våld i det egna bostads­ området inom intervallet ett till och med tre. Gällande hot var siffran 79,5 procent och för våld var den motsvarande andelen 81,5 procent. Det angivna intervallet bör tolkas som att respondenterna uppfat­ tar risken att utsättas för hot eller våld som låg. I tydlig kontrast till detta visar resultaten att andelen respondenter inom intervallet åtta till och med tio ligger på 2,6 procent för hot och 1,8 procent för våld, vilket således innebär att endast en liten del respondenter anser att risken att utsättas för hot eller våld i det egna bostadsområdet är hög.

Upplevd oro och uppskattad risk stämmer ganska bra överens även om oron är något större än den upplevda risken.

Figur 1: Uppskattad risk att utsättas för våld (n=473) respektive hot (n=474) i

respondentens bostadsområde

notera: Skala 0-300

Figur 2: Uppskattad risk att utsättas för stöld (n=472) respektive skadegörelse

(n=473) i respondentens bostadsområde notera: Skala 0-120   0 50 100 150 200 250 300 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Våld Hot   0 20 40 60 80 100 120 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skadegörelse Stöld

Till skillnad från hot och våld visar Figur 2 att respondenterna upp­ fattar en väsentligt högre risk att utsättas för stöld respektive skade­ görelse i sitt bostadsområde. Dessutom kan en viss intern skillnad mellan de två kategorierna urskiljas. Även om en fortsatt stor del respondenter hamnar inom det ovan nämnda låga intervallet (48,9 procent för stöld respektive 56,7 procent för skadegörelse) så är det en avsevärt högre andel respondenter som hamnar inom det höga intervallet (13,0 procent för stöld respektive 9,8 procent för skade­ görelse).

I Tabell 17 redovisas skillnader i uppfattad risk att utsättas för hot, våld, stöld och skadegörelse i det egna bostadsområdet i förhållande till kön, medan Tabell 18 redovisar i förhållande till ålder. Risken att utsättas för någon av de angivna händelserna har kategoriserats efter låg (1­3), medel (4­7) respektive hög (8­10) sannolikhet.

Som tydliggörs i Tabell 17 uppskattar män en något lägre risk att utsättas för både hot, våld, stöld och skadegörelse i jämförelse med kvinnor. Den mest markanta skillnaden återfinns i kategorin stöld, där mer än hälften av kvinnorna uppfattar risken att utsättas som medel eller hög.

Tabell 17. Uppskattad risk att utsättas för hot, våld, stöld och skadegörelse efter

kön Hot (n=466) % våld (n=465) % Stöld (n=464) % Skadeg (n=464) % l M H l M H l M H l M H kön Man 85,6 11,0 3,3 88,5 8,6 2,9 59,8 28,7 11,5 63,2 27,3 9,6 kvinna 82,9 14,8 2,3 84,4 14,5 1,2 45,5 38,4 16,1 57,3 31,4 11,4 total 84,1 13,1 2,8 86,2 11,8 1,9 51,9 34,1 14,0 59,9 29,5 10,6 notera: l=1-3 (låg), M=4-7(Medel), H=8-10 (Hög)

I Tabell 18 redovisas den uppskattade risken att utsättas för hot, våld, stöld och skadegörelse i det egna bostadsområdet i förhållande till ålder. Tabellen visar ett relativt spritt resultat, men där ålder inte uppenbart har någon större inverkan på respondenternas uppfat­ tade risk att utsättas för hot, våld eller skadegörelse. En viss skillnad

kan dock återigen urskiljas i kategorin stöld, där omkring hälften av respondenterna i åldersgrupperna 16­32, 33­48 och 49­64 år uppfattar risken att utsättas för stöld i det egna bostadsområdet som medel till hög. Den äldsta åldersgruppen, 65­85 år, rapporterar å andra sidan en något lägre uppskattad risk att utsättas för stöld.

Tabell 18: Uppskattad risk att utsättas för hot, våld, stöld och skadegörelse

efter ålder Hot (n=455) % våld (n=454) % Stöld (n=453) % Skadeg (n=453) % l M H l M H l M H l M H ålder 16-32 82,9 15,7 1,4 90,0 10,0 0,0 47,1 32,9 20,0 60,0 27,1 12,9 33-48 89,5 8,6 1,9 87,6 10,5 1,9 50,0 36,5 13,5 60,0 32,4 7,6 49-64 81,9 14,5 3,6 84,9 12,7 2,4 48,8 39,2 12,0 58,2 30,3 11,5 65-85 84,2 13,2 2,6 85,0 13,3 1,8 61,9 26,5 11,5 62,8 27,4 9,7 total 84,4 13,0 2,6 86,3 11,9 1,8 52,1 34,4 13,5 60,0 29,6 10,4 notera: l=1-3 (låg), M=4-7(Medel), H=8-10 (Hög)

8. TryggheTsskapande

sTraTegier oCh konse­

kvenser av oTryggheT

Ofta lyfts otrygghet fram som något som har allvarliga konsekvenser för samhället och individen. Ett exempel på konkreta konsekvenser som ofta används som ett mått på konkret otrygghet är att avstå från att utföra vissa vardagsaktiviteter. En alternativ tolkning av denna konsekvens är enligt Fattah & Sacco (1989) att de försiktighetsåt­ gärder som individen tillämpar för att minska sin otrygghet istället ska betraktas som något positivt och därmed som ett funktionellt beteende. Litzén (2006) menar i tillägg till detta att det inte enbart är oro för brott som leder till att människor tillämpar vissa strategier utan även den individuella riskuppfattningen.

I enkäten ställdes frågor kring om de svarande hade valt att avstå från att utföra eller delta i någon aktivitet på grund av att de känt sig otrygga eller rädda för att bli hotade, ofredade eller utsatta för våld. Om de aldrig utförde aktiviteten ombads de kryssa i ”utför inte aktiviteten”. Följande aktiviteter inkluderades:

• Bio/teater

• Restaurang/disko/bar • Sportevenemang • Föreningsmöten/kurser • Åka buss/tåg

Resultatet visar att man i relativt liten utsträckning väljer att avstå från de efterfrågade aktiviteterna (se Tabell 19). Totalt har 13,5

procent avstått från någon av de efterfrågade aktiviteterna men skillnaderna mellan män och kvinnor är små och inte statistiskt signifikanta.

Tabell 19: andel respondenter som har avstått aktiviteter p.g.a. otrygghet eller

rädsla att utsättas för brott (N=502) Bio/ teater % Restaurang/ disko/bar % Sport- evenemang % Förenings- möten/kurser % åka buss/ tåg % Ja 3,0 5,2 4,6 2,2 9,8 nej 77,5 75,3 65,7 74,1 77,1 Utför ej 16,7 16,5 26,7 20,5 10,2 Missing 2,8 3,0 3,0 3,2 3,0 total 100 100 100 100 100

Andelen som valt att avstå från bio/teater, restaurang/disko/bar, sportevenemang samt föreningsmöten och dylikt varierade mellan ungefär två och fem procent. Däremot uppger omkring var tionde respondent att man valt att avstå från att åka buss och/eller tåg på grund av rädsla eller oro att utsättas för hot, ofredande eller våld. Cirka tio procent uppger att de inte ”utför aktiviteten”, det vill säga

Related documents