helsT, var som helsT”
Brott påverkar samhället på olika sätt, bland annat genom att männi skor utvecklar rädsla för brott som på olika sätt inverkar på vardag slivet. Genom att identifiera grupper och områden där otrygghet är ett stort problem kan insatser riktas åt rätt håll för att göra störst möjliga nytta. Men utöver individuella egenskaper, sårbarhet och bostadsområdens sociala och fysiska utformning finns det studier som visar att särskilda händelser, ofta med grova våldsinslag och stort medialt genomslag, påverkar människors trygghetsupplev else. Ett exempel är att det efter skolskjutningen i Columbine i USA var 2,6 gånger vanligare att barn/ungdomar stannade hemma från skolan på grund av otrygghet (Brener m.fl., 2002). De flesta studier som handlar om särskilda händelser undersöker effekterna av terror ism. Till effekterna av händelserna den 11 september räknas bland andra ångest, stress, oro och rädsla men även att man undviker vissa platser och avstår från att resa kollektivt. Terrorism har kallats för en ”ny art av problem” (Slovic, 2002:425, vår översättning) med särskild förmåga att framkalla rädsla hos befolkningen trots att san nolikheten att drabbas är mycket liten. I USA (med en väsensskild problembild från Malmö och Sverige) har man även sett en drama tisk ökning av rädslan för gäng och organiserad brottslighet och forskare tillsammans med andra aktörer har börjat diskutera kost naderna för ”rädsla för gäng”. Särskilda program för att åtgärda denna typ av rädsla har implementerats (Katz m.fl., 2003). Studier av barns reaktioner på att exponeras för särskilda händelser visar
bland annat att närhet till händelserna ökar den upplevda risken att utsättas för samma typ av brott. Geografisk närhet kan även öka exponeringen för traumatiska händelser genom att händelserna får mycket utrymme i lokal media. Detta antas förstärka effekterna (Becker–Blease m.fl., 2008).
Under de senaste åren (2009 till 2012) har ett stort antal skjut ningar ägt rum i Malmö. Händelserna har kopplats till serieskyt ten Peter Mangs (Sydsvenska dagbladet, 2012) men de senaste två åren särskilt till grov organiserad brottslighet (Svenska dagbladet, 2012). Händelserna i Malmö har fått mycket negativ medial upp märksamhet och medierna som kallats risksamhällets makthavare (Beck, 1986) kan påverka våra upplevelser av risker förknippade med brott genom dramatiseringen av brott medialt (Garland, 2001). Oxie områdesundersökning erbjöd en möjlighet att undersöka effek terna av särskilda lokala händelser på människors otrygghet. Cirka 500 personer besvarade våra frågor om hur de upplevt den senaste tidens händelser i Malmö med bland annat dödsskjutningar. För att få en heltäckande bild av vad som påverkar människors upplevelse av trygghet i Oxie ansågs det värdefullt att även ställa en fråga om eventuella effekter av händelser som inte är direkt kopplade till när området.
Följande fråga ställdes:
• Har du påverkats av den senaste tidens händelser i Malmö med bland annat dödsskjutningar?
Svarsalternativen var ”ja”, ”nej” eller ”vet ej”. I frågan nämns inte ordet otrygghet specifikt för att undvika för mycket styrning av svaren. Det går även att tolka formuleringen ”den senaste tidens händelser” som olika händelser och vi kan inte vara säkra på att alla baserar sina svar på samma sak. De händelser som ligger till grund för formuleringen av frågan är de skjutningar med dödlig utgång som ägde rum i Malmö under 2011 och under början av 2012. Malmö har under en längre tid haft problem med grov organiserad brotts lighet och under 2012 inleddes särskilda satsningar i staden för att minska brottsligheten och öka tryggheten bland befolkningen. Både brottsligheten och polisens insatser fick stort utrymme i lokal och nationell media.
De som svarade ja på frågan att de påverkats bad vi beskriva på vilket sätt de påverkats och det finns ingenting i svaren som tyder på variation i hur man tolkat frågan. Endast en person har svarat ja på frågan och sedan beskrivit något som inte handlat om en negativ reaktion eller liknande kopplat till otrygghet. Det finns alltså ett tydligt mönster i berättelserna och utifrån detta drar vi slutsatsen att de svarande tolkat frågande på liknande sätt och att de som svarat ”ja” anger att de påverkats negativt i relation till trygghetsupplevelse.
Svaren tyder på att konsekvenserna av våldet är påtagliga för människor i allmänhet och inte bara för dem som är direkt drab bade. Av de 168 respondenter (motsvarande 33,5 procent) som angav att de påverkats valde 140 personer att beskriva mer eller mindre utförligt på vilket sätt de påverkats. Detta är den första större undersökningen som frågar människor hur de upplevt händel serna i Malmö och resultatet visar att människor påverkas negativt och ibland mycket negativt. En respondent uttrycker sin upplevda otrygghetskänsla efter händelserna i Malmö så här:
”Jag har fått rädslan av att gå ut sent på kvällen även om om- rådet är perfekt. Det finns alltid en känsla bakom ryggen av det som hände senast i Malmö och det hindrar mig att gå ut sent på kvällar.” Kvinna, löpnummer 43
Citatet ovan belyser problemet och ger en delförklaring till varför vissa boende i Oxie känner sig otrygga. Enligt de resultat som hit tills redovisats upplever boende i Oxie i viss grad att det finns lokala fysiska och sociala problem i närområdet. De beskriver Oxie centrum som en särskilt otrygg plats, mörka platser med dålig sikt upplevs som otrygga och de identifierar störande ungdomar/ungdomsgäng som särskilt otrygghetsskapande. Andelen som känner sig otrygga när de vistas ensamma ute i bostadsområdet en sen kväll är däremot ganska liten och den faktiska utsattheten likaså.
De beskrivningar som getts av hur man påverkats av händelserna i Malmö visar att människors otrygghet på flera olika sätt påverkas av vad som händer på andra platser än i det egna bostadsområdet: generellt genom att öka känslan av otrygghet, konkret genom att människors vardag begränsas och på ett mer allmänt plan genom en oro för barn och barnbarn. Avsnittet nedan baseras på berättelser
från boende i Oxie. Det är i sammanhanget relevant att påpeka att syftet inte är att generalisera resultaten från de öppna svaren eller att de ska vara representativa för alla i Oxie eller alla i Malmö utan syftet är snarare att exemplifiera. De tolkningar som görs av svaren bör alltså tydas med försiktighet och mer forskning bör genomföras med längre intervjuer för att med större säkerhet kunna uttala sig om konsekvenserna för befolkningen. Berättelserna har tematiser ats utifrån uttryck för otrygghet, altruistisk eller indirekt oro och konkreta konsekvenser.
Otrygghet. ”Det kan hända vad som helst, var som helst”
De svarande beskriver generella konsekvenser såsom en ökad ”vaksamhet”, ”allmänt obehag”, och ”rädd för småsaker”.
”Det sitter i bakhuvudet att det kan hända vad som helst, var som helst. Har blivit lite mer försiktig och eftertänksam.” Man, löpnummer 971
”Man vet tyvärr inte i förväg om man är på fel ställe vid fel tid- punkt. Är olyckan framme, så är den.” Kvinna, löpnummer 123
Flera uttrycker en oro för att befinna sig just på fel plats vid fel tillfälle. På så sätt spelar det mindre roll var händelser äger rum utan det är att de äger rum som skapar otrygghet. Den här typen av känsla av att det kan hända vem som helst utgör kärnan i risksam hället (Beck, 1998) och kan även leda till minskad tillit till andra människor vilket har potentiellt långtgående negativa konsekvenser för ett lokalområde.
Något annat som framträder är att det för vissa finns en tid före och en tid efter händelserna.
”Förut handlade det mer om att själv välja säkra platser men nu hjälper det inte - är man på ’säkra’ platser kan allt hända även där.” Kvinna, löpnummer 858
Före händelserna beskriver respondenten sig som en aktiv agent som själv väljer platser som upplevs som säkra. Efter händelserna finns inte denna möjlighet att välja själv längre utan alla platser upplevs som mer eller mindre osäkra.
En annan ger uttryck för en tendens att kategorisera kriminella som ”dem” och övriga som ”vanliga” människor.
”Mer otrygg. Rädd för att våldet har fått fäste i samhället och att de kriminella mer eller mindre struntar i ’vanliga’ människor.” Kvinna, löpnummer 598
Hur denna kategorisering uppstår kan förstås med hjälp av krimi nologen Nils Christies (1986) stereotypa beskrivning av ideala och icke ideala offer men även gärningsmän. Den ideala gärningsmannen, som är den som får mest uppmärksamhet i media och som är lättast att ta avstånd ifrån och att alltså kategorisera som ”dem” beskrivs som man, kriminellt belastad och farlig. Händelserna i Malmö beskrivs ofta i ett sammanhang av organiserad brottslighet och kriminella gäng vilket förstärker bilden av den ideala gärningsman nen. Dikotomisering av befolkningen i olika kategorier som man och kvinna, eller som i detta fall kriminell och ”vanlig” sker hela tiden och utgör grunden i social identitetsteori. Grundtanken är att vår identitet och självbild bygger på att vi tillhör en social grupp. Kategorisering av människor fungerar då som ett sätt att stärka den egna självkänslan i relation till ”den andra” gruppen. Inom gruppen försöker man hitta negativa egenskaper att tillskriva den andra gruppen för att på så sätt stärka den egna gruppens identitet. Genom att tillskriva medlemmar av den andra gruppen negativa egenskaper förstärks skillnaderna mellan grupperna (Tajfel & Turner, 1979). En hypotes är att det genom att beskriva de kriminella som ”dem” och som skilda från ”oss andra” är lättare att hantera den ökade osäker heten. Känslan av att det kan hända vem som helst och den upplevda risken att man själv eller någon närstående utsätts minskar då också.
altruistisk oro
Forskning kring altruistisk oro är i relation till otrygghet begränsad. De studier som finns indikerar att människor spenderar mer tid åt att oroa sig över att närstående ska bli utsatta för brott än tid att oro sig för den personliga säkerheten vilket gör altruistisk oro till ett omfattande problem. I en av de få studier som gjorts intervjuar Heber (2009) ett tjugotal personer om altruistisk oro. Samtliga av de intervjuade, oavsett ålder och kön, beskriver någon form av altru
istisk oro och uttrycker att det värsta som kan hända är att något händer deras närstående. Enligt Heber (2009) är oro för andra ett utryck för den ångest/stress som skapas i risksamhället och oron kan förstås som en reaktion på situationer som är svåra att förstå och som man inte har kontroll över. Detta kan jämföras med känslan av att ”det kan hända vad/vem som helst, när som helst”.
”Jag oroar mig ibland för hur Malmö kommer vara som stad när mina barn blir äldre.” Kvinna, löpnummer 82
”Alltid oroande med situationen i Malmö och oroande framtid för de som är barn.” Man, löpnummer 618
”Hoppas att barnbarn inte väljer Malmö som framtida boen- de.” Kvinna, löpnummer 72
”Klart man påverkas och tycker det känns tråkigt. Jag är inte rädd men kan känna oro hur det kommer bli då barnen blir äl- dre.” Kvinna, löpnummer 191
”Eftersom vi har ungdomar hemma som börjat röra sig ute i samhället/stan så är man mer orolig att de ska komma i vägen för något.” Kvinna, löpnummer 574
Citaten ovan ger ord åt något som många uttrycker i undersöknin gen, nämligen oron för framtidsutvecklingen och hur staden ska se ut när barn och barnbarn växer upp. Denna otrygghetskänsla skiljer sig från den generella och konkreta otryggheten och är en viktig aspekt som även till viss del kan påverka andra perspektiv av upplevd otrygghet (se Litzén, 2006).
konkreta konsekvenser - ”Man reser inte in
i Malmö stad i onödan”
Händelserna har inte bara påverkat respondenternas allmänna upp levelse av otrygghet utan även lett till konkreta konsekvenser. Hän delserna och upplevelserna av dem har lett till att många nu är mer rädda för ungdomar/ungdomsgäng (något som visar sig även i rela tion till (o)tryggheten i Oxie centrum). Citatet nedan är ännu ett exempel på hur det verkar finnas en tid före, då man inte varit rädd för som i det här fallet ungdomar, och en tid efter då man upplever en osäkerhet.
”Om jag går i stan ensam på kvällen, känns det lite osäkert om det kommer ett gäng ungdomar, rädd att bli nedslagen, aldrig tänkt så innan.” Kvinna, löpnummer 104
Många beskriver även hur de blivit mer begränsade i sin vardag genom att de undviker att åka in till Malmö (särskilt kvällstid), und viker att gå ut på kvällen och att de undviker att åka buss och/eller tåg. En uttrycker det såhär:
”Jag funderar nu mer på om man verkligen vågar befinna sig i vissa delar av Malmö. Det börjar likna situationen i många andra städer i USA där man inte skall vistas i vissa stadsdelar om man är rädd om sitt liv.” Man, löpnummer 885
Den otrygghet som respondenterna upplever har konsekvenser för hur människor rör sig och påverkar rörelsemönster och användan det av kollektiv transport som buss och tåg till förmån för individu ella bilresor. Men konsekvenserna kan även vara kännbara för de mer centrala delarna av Malmö stad på så sätt att färre människor åker dit för nöje, shopping och kultur.
”Känns olustigt, tar inte tåget längre och går från stationen. Kör bil annars ber jag någon hämta mig.” Kvinna, löpnummer 246
”Ja, jag är ibland rädd att vara ute efter nio vilket jag inte varit tidigare, i alla fall inte efter så tidigt som klockan nio.” Kvinna, löpnummer 330
”Man blir försiktigare, undviker stora gängsamlingar, går ej gärna ensam i centrum när det är mörkt. Går ej ensam till tåget när det är mörkt eller åker hem med tåget vid mörker ensam.” Kvinna, löpnummer 622
Det verkar alltså som att oavsett om man känner trygghet i sitt lokalområde och upplever det som ”perfekt” påverkas man negativt av händelser utanför närområdet. I vissa fall kan det leda till att man väljer att flytta ifrån bostadsområdet eller staden om möjligheten finns.
”Tankar kring Malmö som en farlig stad - dålig miljö för ungdo- marna... Men inte i hemmiljön.” Kvinna, löpnummer 4
”Märker inte av någonting där jag bor. Men tänker mycket på framtiden för mina barn. Vill inte bo i Malmö mer om vi flyttar i framtiden.” Kvinna, löpnummer 206
Det verkar som att människor påverkas både generellt genom ökad känsla av otrygghet och att denna oro även ger konkreta effekter genom att begränsa människors vardag, men är det en förklaring till varför otryggheten bland boende i just Oxie ökat i jämförelse med Malmö? En respondent uttrycker sig så här:
”Att det brer ut sig till så kallade bättre områden också och därmed påverkar vårt område.” Kvinna, löpnummer 804
Oxie är ett område som i jämförelse med andra stadsdelar har en större homogenitet bland befolkningen, högre medelinkomst, lägre andel socialbidragstagare, lägre arbetslöshet och en betydligt större andel som äger sina boende. En hypotes är att händelserna i Malmö, i kombination med den massiva mediala uppmärksamheten lokalt och nationellt, skapat en oro bland boende i Oxie för att de problem som finns i andra delar av Malmö ska sprida sig till deras ”skyd dade” stadsdel.
”Det kommer närmare Oxie och gängen kommer hit till Oxie.” Kvinna, löpnummer 868
Avslutningsvis, ungefär dubbelt så många kvinnor som män anger att de påverkats (svarat ”ja” på frågan) och skillnaderna är statistiskt signifikanta (x2= 7,31, p=,004). Skillnader mellan kvinnor och män har även identifierats i relation till effekter av terrorism. Kvinnor rapporterar mer oro för terrorism, upplever högre risk att utsättas och anpassar sitt beteende i större utsträckning (för en genomgång av forskning, se Kowoll, 2012).
Finns det några tydliga skillnader mellan de konsekvenser som män respektive kvinnor beskriver? Alla typer av otrygghet och kon sekvenser förekommer både i männens och i kvinnornas svar. Både män och kvinnor känner sig otrygga inne i centrala Malmö och upp lever känslan av att vem som helst kan drabbas. Männen uttrycker oro för barn men kvinnornas beskrivningar innehåller oftare en
oro för barn och barnbarn och hur Malmö kommer att vara som stad när de växer upp. Bland männen uttrycks oftare problem med invandring.
Sammanfattningsvis kan vi genom denna första större men fort farande lokala och avgränsade studie se indikationer på att våld samma händelser som dem i Malmö har konsekvenser på flera plan. Resultaten tyder på att människor är mer otrygga, vaksamma och osäkra nu efter händelserna än före. Sättet att röra sig i det offent liga rummet har begränsats och kollektiva transportmedel avstås till förmån för individuella bilresor.
Det finns idag mycket forskning om otrygghet å ena sidan och om brottslighet och brottslighetens orsaker å den andra. Sedan 1980 talet har man inom kriminologisk forskning, inom polisen och i media, ägnat alltmer uppmärksamhet åt olika typer av kriminella konstellationer, nätverk och gäng. Den organiserade brottsligheten har varit uppmärksammad i Sverige under de senaste åren med sär skilt fokus på Malmö. Polisen genomför stora satsningar riktade mot den organiserade brottsligheten och mycket resurser satsas på den typen av brott.12
En satsning på organiserad brottslighet och gängkriminalitet är nödvändig men vi har begränsad kunskap om hur den (eventu ellt) ökade organiserade brottsligheten/gängkriminaliteten och den ökade uppmärksamheten som denna typ av brottslighet får, påverkar människors otrygghet. Om förhållanden i samhället förändras borde även undersökningar av otrygghet anpassas för att fånga upp hur nya fenomen eventuellt påverkar människors trygghetsupplevelse. Resurser bör satsas på sådana mer riktade undersökningar istället för att årligen göra trygghetsundersökningar som kan genomföras vart annat eller vart femte år.
12 Ett exempel på en sådan insats är operation Alfred och Selma som genomfördes i Malmö med anledning av de skjutningar med dödlig utgång som skedde under 2011 och början av 2012. För mer information se avsnittet Operation Alfred på http://www.polisen.se/