Enkäten innehöll flera frågor som handlade om trivsel och uppfatt ningen om olika typer av problem i bostadsområdet.
I områden med hög befolkningsomflyttning och där de boende, om de hade möjlighet, skulle välja att flytta ifrån sitt område är det sannolikt så att de boende trivs sämre och inte är lika engagerade i vad som händer i området jämfört med områden där de boende är bosatta under en längre tid. Vi frågade de boende hur länge de varit bosatta i sin nuvarande bostad. Vi ställde även frågan:
• Om du fick välja fritt, skulle du då flytta från din nuvarande bostad?
Svarsalternativen var ”ja, helt säkert”, ” ja, ganska säkert”, ”nej” och ” vet ej”. De som svarat ja på frågan fick följdfrågan:
• Om du skulle välja att flytta ifrån din nuvarande bostad, var skulle du vilja flytta då?
Svarsalternativen var: ”inom samma bostadsområde”, ”till en annan del av Oxie”, ”till en annan del av Malmö” och ”utanför Malmö”.
Befolkningsstabiliteten i Oxie är bland de som svarat hög. Drygt hälften av respondenterna (57,5 procent) har varit bosatta i sin nuvarande bostad längre än tio år, medan betydligt färre har varit bosatta mellan fem och tio år (16,2 procent) och mellan ett och fem
år (22,3 procent). Endast en liten del respondenter har varit bosatta i sin nuvarande bostad i mindre än ett år (4,0 procent).4
Respondenterna tillfrågades även huruvida de (vid helt fritt val) skulle vilja flytta från sin nuvarande bostad. Resultaten visar (n=491) att knappt var fjärde antingen helt säkert (10,2 procent) eller ganska säkert (14,7 procent) skulle vilja flytta från sin nuvarande bostad. En följdfråga bland de svarande (n=439) visade att drygt sju av tio respondenter vid helt fritt val antingen skulle välja att flytta till en annan del av Malmö (35,3 procent) eller till en annan plats utanför Malmö (35,1 procent). Resterande respondenter skulle välja att antingen flytta inom sitt nuvarande bostadsområde (15,9 procent) eller till en annan del av Oxie (13,7 procent).
områdets förändring
Relaterat till stabilitet och flyttningsbenägenhet är upplevelsen av hur området förändrats, antingen positivt eller negativt. I enkäten inkluderades tre påståenden om utvecklingen i bostadsområdet de senaste fem åren. Svarsalternativen var ”förbättrats”, ”varit ungefär detsamma” och ”försämrats”.
• De senaste 5 åren har säkerheten i mitt bostadsområde… • De senaste 5 åren har sammanhållningen mellan de som bor i
mitt bostadsområde…
• De senaste 5 åren har nedskräpningen i mitt bostads område… Tabellen som följer visar hur svaren fördelat sig.
En majoritet svarar på samtliga påståenden att utvecklingen i bostadsområdet de senaste fem åren varit ungefär densamma. Mellan sju och nio procent anser att säkerheten, den sociala samman hållningen och nedskräpningen försämrats. Andelen som tycker att bostadsområdet förbättras är ungefär densamma.
4 Något som även överensstämmer med registerdata från Malmö stad där befolkningsmobiliteten bland invånarna i Oxie låg på ca 10 procent, vilket var lägre än stadsdelsgenomsnittet och lägre andelar återfanns endast i LimhamnBunkeflo och Husie (se avsnittet Områdesfakta för Malmö 2008:
Tabell 3. Förändring i bostadsområdet gällande säkerhet, sammanhållning och nedskräpning de senaste fem åren (N=502)
de senaste fem åren har… Förbättrats
%
densamma %
Försämrats %
Säkerheten i mitt bostadsområde… 6 83 8
Sammanhållningen i mitt bostads- område…
10 80 7
nedskräpningen i mitt bostads- område…
6 82 9
Trivsel och social sammanhållning i bostadsområdet
En aspekt av trivsel i bostadsområdet rör sociala nätverk. I enkäten ställdes därför bland annat frågor kring om det fanns någon eller några personer i bostadsområdet som respondenten kunde utbyta små tjänster med, exempelvis hjälpa till med blomvattning eller lån av saker. Dessutom ställdes frågor om hur vanligt det är att grannar pratar med varandra när man möts i området och i vilken utstäck ning man då pratar om eventuella problem, men även vad som kan förbättras, i bostadsområdet.
Tabell 4. Fördelning av respondenter som uppfattar att de har en eller flera
personer/familjer som de kan utbyta mindre tjänster med (N=502) andel
% n
Ja, flera personer/familjer 41,6 209
Ja, en person/familj 26,9 135
nej 29,7 149
Missing 1,8 9
Som kan utläsas ur Tabell 4 anger omkring två tredjedelar av samtliga respondenter att det finns en eller flera personer eller familjer i bostadsområdet som man kan utbyta mindre tjänster med. Samtidigt är det en stor majoritet som anger att det är ganska eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts i området (se Tabell 5) och en tydlig majoritet instämmer antingen delvis eller helt och fullt i påståendet att man ofta pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet, vilka problem som finns och vad som kan förbättras (se Tabell 6).
Tabell 5. Fördelning av huruvida respondenter uppfattar att grannar pratar med
varandra när de möts i området (N=502)
andel
% n
Ja, mycket vanligt 44,8 225
Ja, ganska vanligt 46,8 235
nej, ganska ovanligt 5,0 25
nej, mycket ovanligt 0,6 3
vet ej 1,0 5
Missing 1,8 9
total 100 502
Tabell 6. Fördelningen av respondenter som uppfattar att man ofta pratar med
sina grannar om vad som händer i bostadsområdet gällande problem och förbättringar (N=502)
andel
% n
Instämmer helt och fullt 23,5 118
Instämmer delvis 46,8 235
Instämmer inte 18,5 93
Instämmer absolut inte 4,6 23
vet ej 3,4 17
Missing 3,2 16
Vidare ställdes frågor om hur respondenterna uppfattade den sociala sammanhållningen i bostadsområdet, det vill säga hur väl man kommer överens med sina grannar, om grannar är hjälpsamma mot varandra och om det finns en gemensam tillit sinsemellan – med andra ord ett sorts mått på grannsämja. I Tabell 7 redovisas svaren gällande följande fyra frågor:
• Vuxna i mitt bostadsområde känner igen vilka barn det är som bor här.
• De som bor i mitt bostadsområde kommer inte särskilt bra överens.
• De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra.
• Man kan lita på dem som bor i mitt bostadsområde.
Svarsalternativen var ”instämmer helt och fullt”, ”instämmer delvis”, ”instämmer inte” ”instämmer absolut inte” och ”vet ej”.
Tabell 7. Fördelningen av respondenter gällande uppfattning av social samman-
hållning i bostadsområdet Boende känner igen barnen Boende kommer inte överens Boende är
hjälpsamma lita på de Man kan boende
% % % %
Instämmer
helt och fullt 25,3 2,0 36,7 42,6
Instämmer delvis 51,8 14,5 50,2 40,4 Instämmer inte 6,0 33,1 2,8 2,8 Instämmer absolut inte 1,4 33,7 0,6 1,2 vet ej 13,1 13,3 6,8 10,2 Missing 2,4 3,4 3,0 2,8 total 100 100 100 100
Resultaten visar att respondenterna generellt sett uppfattar sina bostadsområden positivt utifrån dessa frågor. Drygt åtta av tio instämmer helt eller delvis i påståendet att boende i området är hjälpsamma mot varandra, men även att man kan lita på dem som bor i bostadsområdet. Omkring tre av fyra respondenter uppger även att de helt eller delvis instämmer i påståendet att de vuxna i bostad sområdet känner igen vilka barnen är som bor där. Omkring två tredjedelar är dock negativa till påståendet att de boende i området inte kommer väl överens, vilket tyder på att respondenterna i relativt hög grad anser att boende i området kommer bra överens. Samman taget indikerar resultaten att den sociala sammanhållningen bland de boende i Oxie är stark.
Respondenterna gavs även möjligheten att med egna ord uttrycka om det fanns något speciellt i bostadsområdet som de tyckte om. En förhållandevis stor andel respondenter besvarade denna fråga (n=343). Nedan följer några utdrag från respondenternas svar:
”Hjälpsamhet, god grannsämja, skön natur. Nära till buss, tåg.
Lugnt område.” Kvinna, löpnummer 159
”Kommunikationerna (tåg och buss) superbra!! Läget! Många
härliga grönområden. Gammal bykänsla. Lugnt. Tystnaden. Trygg heten. Nära till Malmö, nära till Köpenhamn. Man har landets fördelar + storstaden ’runt hörnet’.” Man, löpnummer 408
”Jag tycker om att det är utanför storstaden men ändå nära till
både storstad, natur och stora motorvägar dvs. lätt att ta sig till ställen.” Kvinna, löpnummer 329
Frekvent återkommande reflektioner över positiva sidor med bostadsområdena rör lugnet, närheten till naturen och intilliggande grönområden samt affärer och kollektivtrafiken. Ett visst mönster bland de boende kan urskiljas gällande närheten till storstaden trots en landsbygdskänsla i bostadsområdet. Många framhåller även goda grannar, god grannsämja och grannar i allmänhet som något positivt i bostadsområdet.
Utöver sociala nätverk och social sammanhållning undersöktes den informella sociala kontrollen i bostadsområdet. Till skillnad från formell kontroll (d.v.s. övervakning genom exempelvis polis
och kameror, m.m.) är den informella sociala kontrollen något som utövas bland de boende i ett område. Annorlunda uttryckt handlar det om vilken förmåga och vilka förväntningar de boende har på varandra att göra någonting åt ett visst problem, exempelvis genom att ingripa (antingen direkt eller indirekt), om det pågår ett slagsmål. I enkäten ombads respondenterna därför ta ställning till hur troligt de ansåg att det var att grannarna skulle ingripa i olika situationer. De efterfrågade scenarierna var följande:
• Om det uppstår ett problem i bostadsområdet, hur troligt är det att grannarna arbetar tillsammans för att lösa problemet? • Om några barn klottrade eller målade graffiti på väggarna
(klotter/graffiti) i Ditt bostadsområde, är det troligt att de som bor i området skulle göra något åt det?
• Om det pågick ett slagsmål utanför det hus Du bor i och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur troligt är det att någon av Dina grannar skulle ingripa för att stoppa händelsen? • Om ett barn betedde sig respektlöst mot en vuxen, eller annat
barn/ungdom, hur troligt är det att dina grannar skulle göra något åt det?
Svarsalternativen var ”mycket troligt”, ”troligt”, ”inte särskilt troligt” ”inte alls troligt” och ”vet ej”.
Som kan utläsas ur Tabell 8 uppskattade omkring tre av fyra respondenter att det var mycket troligt eller troligt att de boende i området skulle arbeta tillsammans för att lösa ett uppkommet problem. Även när mer konkreta situationer som kräver ingripande var andelen som trodde att grannarna skulle agera stor. Omkring 70 procent ansåg att det var mycket troligt eller troligt att de boende skulle ingripa om de såg ett barn som klottrade på en vägg och ungefär lika stor andel bedömde det som troligt att grannarna skulle ingripa vid ett slagsmål eller hot (cirka 65 procent) och för att tillrättavisa barn som uppträde respektlöst mot en vuxen (63 procent).
En förhållandevis liten andel respondenter uppfattade att det inte var alls troligt att de boende i området skulle göra någonting åt de angivna händelserna. Dock uppger omkring fem procent att så är fallet gällande att göra någonting åt ett pågående slagsmål eller hot, vilket sannolikt till viss del kan förklaras av att en sådan handling kan uppfattas som en direkt fara för personen som ingriper.
Tabell 8. Fördelning av respondenternas uppfattningar av de boendes sannolikhet att ingripa vid uppfattade problem.
arbeta till- sammans göra något åt klotter göra något åt slagsmål/hot göra något åt respektlösa barn % % % % Mycket troligt 28,1 28,3 27,5 19,5 troligt 46,2 41,6 38,4 43,4
Inte särskilt troligt 9,4 9,6 10,8 14,1
Inte alls troligt 1,8 3,2 4,8 3,6
vet ej 13,3 15,7 16,9 17,9
Missing 1,2 1,6 1,6 1,4