Bivariat korrelationsmatris (Pearson’
s r) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 kön 2 å lder ,143 ** 3 Utländsk bakgrund ,077 ,033 4 Civilstånd - ,080 - ,159 ** ,002 5 Har bar n ,082 ,498 ** ,153 ** ,150 ** 6 Bostadsfor m ,055 ,169 ** ,070 - ,213 ** - ,035 7 Utsatt personbrott ,016 ,067 - ,022 - ,084 ,055 ,165 ** 8 Utsatt egendoms - brott ,077 ,165 ** ,054 - ,030 ,134 ** ,083 ,177 ** 9
Senaste tidens händelser
,122 ** - ,066 - ,063 - ,024 - ,089 ,149 ** ,050 - ,037 10 Sociala nätverk ,019 - ,169 ** - ,039 ,140 ** ,008 - ,193 ** - ,015 - ,043 - ,014 11 kollektiv styrka - ,006 ,034 - ,182 ** ,040 ,065 - ,185 ** - ,039 - ,108 * - ,056 ,520 ** 12 lokal problem - nivå - ,068 ,114 * ,013 - ,087 - ,026 ,185 ** ,096 * ,145 ** ,125 ** - ,056 - ,217 ** 13 Oro för brott ,046 ,095 * ,015 ,055 ,002 ,210 ** ,273 ** ,238 ** ,231 ** - ,093 * - ,268 ** ,380 ** * p < 0.05 ** p < 0.01 noter a: korrelationer
na har analyserats par
vis (pair
Tabell 23. Multivariat regressionsanalys – beroendevariabel: oro att utsättas för brott (n=369)
variabel Modell 1 Modell 2 Modell 3
kön (vara kvinna) ,064 ,022 ,054 ålder ,074 ,055 ,030 Utländsk bakgrund -,025 ,006 -,024 Civilstånd (gift/sambo) ,172 ** ,177 ** ,210 ** Har barn -,065 -,075 -,058 Bostadsform (hyr) ,215 ** ,144 ** ,074 Utsatt personbrott ,217 ** ,203 ** Utsatt egendomsbrott ,211 ** ,168 ** Senaste tidens händelser ,262 ** ,220 ** Sociala nätverk -,055 kollektiv styrka -,117 * lokal problemnivå ,271 ** R2 ,071 ,237 ,333 adj. R2 ,056 ,218 ,311 * p < 0.05 ** p < 0.01
notera: Modellerna har testats för multikollinearitet som inte föreligger
Även om civilstånd och bostadsform fortsatt är signifikanta i modell 2, minskar betydelsen för bostadsform något när personliga erfaren heter av brott lyfts in i förklaringsmodellen. Personer som har blivit utsatta för såväl person som egendomsbrott känner oftare oro för brott. Detsamma gäller för de respondenter som svarat att de har påverkats av den senaste tidens händelser i Malmö.
Betydelsen av boendeform, även om den minskar, kvarstår i modell 2 efter det att hänsyn tagits till utsatthet för brott och den
senaste tidens händelser. Betydelsen av boendeform försvinner dock när hänsyn tas till sociala nätverk, kollektiv styrka och upplevd problemnivå i modell 3. Modell 3, som också är den modell som förklarar mest av variationen i människors upplevda oro för brott, visar att civilstånd, tidigare utsatthet för brott, den senaste tidens händelser i Malmö, svag kollektiv styrka och den lokala problemni vån påverkar människors oro för brott. Att sociala nätverk inte är signifikant indikerar att det inte är vänskapsband mellan de boende som är det viktiga utan snarare förmågan, oavsett sociala kontak ter, att gå samman som ett kollektiv och ingripa. Detta resonemang bekräftas till viss del av att den variabel som mäter den kollektiva styrkan är signifikant i modellen. Störst betydelse för människors oro för brott har dock den upplevda problemnivån. Utgångspunkten för undersökningen var en ökad otrygghet och målet var att försöka hitta en förklaring i den lokala problembilden. Men enligt resultatet påverkar även faktorer som inte är kopplade till närmiljön indivi dens oro för brott.
Insatser för att minska oro för brott bland boende i Oxie bör alltså med fördel inrikta sig mot att öka den kollektiva styrkan och minska problemnivån. Det är viktigt att påpeka att sambanden mellan ovan nämnda faktorer och oro för brott gäller oavsett kön, ålder, utländsk bakgrund och boendeform. Samtidigt måste man vara medveten om att oro för brott påverkas av förhållanden som är svåra för lokala aktörer att påverka. Detta vilket visar sig genom att den faktor som är en av de starkaste prediktorerna för oro för brott är om man påverkats av senaste tidens händelser i Malmö med bland annat dödsskjutningar.
11. ungdomars upplevelse av
TryggheT i närområdeT
I samband med att områdesundersökningen distribuerades genomför des även en ungdomsundersökning. Eftersom huvuddelen av tidigare forskning om otrygghet baseras på urval av den vuxna befolkningen finns det också begränsad kunskap om ungdomars trygghetsupple velse, vad som påverkar den och vilka specifika konsekvenser som ungdomar upplever till följd av otrygghet. Sedan 1995 genomför Brottsförebyggande rådet riksrepresentativa skolundersökningar med elever i årskurs nio med fokus på delaktighet i brott och utsatt het för brott (se Brottsförebyggande rådet, 2010a). Undersökningar nas kontinuitet gör det möjligt att följa ungdomsbrottsutvecklingen i Sverige (Svensson, 2006) men det finns även exempel på stadsspe cifika undersökningar (exempelvis Dolmén & Lindström, 1991). Dessa undersökningar har gemensamt att de undersöker förhållan det mellan individens skola, familj, kamrater och fritid i relation till utsatthet för brott, delaktighet i brott samt alkohol och narkotika bruk. Trots att det länge har forskats kring oro för brott,”fear of crime” eller trygghet, saknas det fortfarande kunskap om ungdomars trygghetsupplevelse, vad som påverkar den och hur otrygghet påver kar deras livsstil. Intresset för ungdomars oro för brott och forskning som behandlar ämnet har dock ökat på senare tid (se Sherwood, 1994; Pain, 2003; Hutchinson, 2005 eller Tiby, 2006).
Traditionellt ingår inte uppgifter om lokalområdets miljö i under sökningar som riktar sig till skolungdomar, fokus på social miljö är då i vanliga fall skolan14. Sammantaget visar både nationell och 14 Frågor om skolan var inkluderade i frågeformuläret men resultatet presenteras inte i denna
internationell forskning att miljöfaktorer (exempelvis lokala ord ningsstörningar) är de faktorer som bäst förklarar människors otrygghet och oro för brott, vilket i viss mån även bekräftats genom resultaten från Oxie områdesundersökning som presenterats i denna rapport. Det är dock rimligt att anta att områdesmiljöns betydelse varierar med ålder allteftersom individens aktivitetsutrymme växer till att omfatta skolan och den omgivande staden, såsom citymil jön. Även individens inflytande över i vilka miljöer denne väljer att befinna sig i ökar med stigande ålder samtidigt som möjligheten att välja exempelvis skola och bostadsområde är begränsad.
Framförallt brittiska studier av rörelsemönster – för att se var ungdomar spenderar sin tid (vilka miljöer de exponeras för), vad de gör och tillsammans med vem, har visat att ungdomarna spenderade mer än hälften av sin tid i bostadsområdet, en knapp tredjedel av tiden i skolan och 14 procent utanför området och skolan, exempel vis hos kamrater eller i olika fritidsaktiviteter (Wikström & Butter worth, 2006; Wikstöm m.fl., 2012). Det är alltså av yttersta vikt att undersöka ungdomars upplevelser av sitt bostadsområde.
Genom att undersöka de sociala miljöer som ungdomarna ingår i (individen ingår i en skola som ligger i ett område) ges möjligheter att utröna hur stor del av de individuella variationerna i trygghets upplevelsen som kan tillskrivas individuella egenskaper eller kontex tuella och kompositionella effekter. Därtill kommer möjligheten att jämföra individen i relation till andra individer och bostadsområden i relation till andra bostadsområden för att se var de skiljer sig åt. I den här undersökningen undersöktes endast ett område och antalet områden som deltagit är därför för litet för att genomföra den här typen av analyser.
Beskrivning av oxie ungdomsundersökning, 2012
Oxie ungdomsundersökning genomfördes som ett komplement till Oxie områdesundersökning med det specifika syftet att få ett ung domsperspektiv på upplevelsen av trygghet i närmiljön. Ungdomar under 16 år omfattas traditionellt inte av trygghetsundersökningar vilket betyder att ungdomars upplevelse av problem oftast inte ingår i problembeskrivningen.
Enkäten delades av skolpersonal ut till samtliga i årskurs 7, 8 och 9 på Oxievångskolan. Ungdomar är i den här undersökningen defi
nierade som personer i årskurs 7, 8 och 9. Enkäten fylldes i under skoltid. Totalt inkom 240 svar. Materialet som presenteras är baserat på de 240 ungdomar som besvarade enkäten. I Tabell 24 presenteras respondenternas fördelning efter årskurs och kön.
Tabell 24. Materialets fördelning efter år och kön (N= 240).
andel % n årskurs 7 33,2 79 8 46,6 111 9 20,2 48 Missing 0,8 2 kön Pojkar 51,7 123 Flickor 48,3 115 Missing 0,8 2
I den här rapporten presenteras resultaten som rör ungdomars upp levelse av trygghet i närområdet för att ta reda på hur den ser ut, vad som påverkar den och vilka otrygghetens konsekvenser är.
Vissa av frågorna är desamma som eller mycket lika de frågor som användes i Oxie områdesundersökning. I vissa fall har de anpas sats för att bättre passa ungdomar, det vill säga vissa frågor har omformulerats och gäller handlingar och situationer med anknyt ning till skolan istället för arbetet. Vuxenundersökningar innehål ler exempelvis frågor angående oro att utsättas för bilbrott, denna brottskategori anses inte vara av relevans för studiens målgrupp. Även i ungdomsundersökningen är bostadsområde definierat som ”det som ligger inom ett par minuters gångavstånd från ditt hem. Alltså gatan du bor på och gatorna, husen, affärerna, parkerna och andra platser nära ditt hem”.
Andra problem förknippade med undersökningar som bygger på att ungdomar fyller i frågeformulär inkluderar (men är inte begrän
sat till) problem att förstå frågorna och vissa ord, att man tröttnar på att fylla i efter ett tag, problem att komma ihåg de händelser som efterfrågas, hur ärliga svaren är och om de är oroliga för att någon annan ska se vad de svarat. I en tidigare studie med liknande upplägg ställdes sist i ett frågeformulär frågor om formulärets utformning utifrån de problem som nämndes ovan för att få en uppfattning om vad som kan ha påverkat svaren och därmed resultatet (Andersson & Mellgren, 2007). Sammanfattat visade svaren att de flesta inte hade problem med att förstå frågorna men att nästan tre fjärdedelar tröttnade efter ett tag och att en tredjedel hade svårt att komma ihåg en del av de saker som efterfrågades. Nästan samtliga, 93 procent, uppgav att de svarat ärligt på frågorna men ganska många, en dryg fjärdedel, var oroliga för att någon annan skulle se vad de svarade.
upplevelse av närområdet
En övervägande majoritet uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i sitt bostadsområde. Ungefär en tredjedel säger att de helt säkert eller ganska säkert skulle välja att flytta ifrån sitt bostadsområde om det var möjligt. Detta är något fler än andelen i vuxenundersök ningen som svarade att de skulle välja att flytta om det var möjligt. Ett rimligt antagande är att ungdomar i större utsträckning anger att de vill flytta av andra orsaker än att problemnivån i området är för hög, exempelvis brist på fritidsaktiviteter eller helt enkelt att ha ”sitt eget ställe”.
allmän trygghetsupplevelse i bostadsområdet
Följande fråga ställdes om den allmänna trygghetsupplevelsen i bostadsområdet:
• Händer det att du känner dig otrygg när du vistas ensam ute i ditt bostadsområde?
Svarsalternativen var ”varje dag”, ”någon gång i veckan”, ”någon gång i månaden”, ”enstaka tillfällen” och ”nej, aldrig”.
Totalt sett känner sig en majoritet av ungdomarna aldrig otrygga när de vistas ensamma ute i bostadsområdet. En knapp tredjedel uppger att de känner sig otrygga vid enstaka tillfällen, 4 procent någon gång i månaden och 8 procent känner sig otrygga någon gång i veckan eller varje dag (se Tabell 25).
Skillnaderna mellan i vilken utsträckning flickor och pojkar känner sig otrygga är signifikanta (x2= 16,72, p=,004). Fler pojkar än flickor uppger att de aldrig känner sig otrygga (67,5 procent jämfört med 45,5 procent av flickorna). Fler flickor än pojkar känner sig otrygga vid enstaka tillfällen (23,3 procent pojkar jämfört med 38,4 procent flickor). Något fler flickor än pojkar känner sig otrygga någon gång i månaden eller någon gång i veckan. Endast ett fåtal känner sig otrygga varje dag, men av dem är det fler pojkar än flickor. Tittar vi totalt på dem som uppgett att de känner sig otrygga någon gång i månaden, någon gång i veckan eller varje dag är det nästan dubbelt så många flickor som pojkar, för flickor cirka 16 procent och för pojkar 9 procent. Totalt sett är det få som känner sig otrygga annat än vid enstaka tillfällen.
Två frågor ställdes om oro för särskilda personer. Den första gällde om det fanns en eller flera personer i bostadsområdet som man var rädd för och den andra gällde om det fanns någon särskild person i skolan som man var rädd för. Ungdomarna kunde ange svarsalternativen ”nej”, ”ja, en” eller ”ja, flera”. Ungefär 17 procent av flickorna jämfört med knappt 6 procent av pojkarna anger att de är rädda för en eller flera personer i bostadsområdet. Skillnaderna är statistiskt signifikanta (x2= 6,96, p=,031). Fördelningen mellan flickor och pojkar är betydligt jämnare när det handlar om personer i skolan. 12,7 procent av pojkarna och 13,8 procent av flickorna svarar att de är rädda för en eller flera personer i skolan.
Tabell 25. trygghet i bostadsområdet (n=232).
Flickor Pojkar totalt
% n % n % n nej, aldrig 45,5 51 67,5 81 56,9 132 enstaka tillfällen 38,4 43 23,3 28 30,6 71 ngn gång/månad 8,0 9 0,8 1 10 4,3 ngn gång/vecka 5,4 6 4,2 5 11 4,7 varje dag 2,7 3 4,2 5 8 3,4 totalt 100 112 100 120 100 232
Oro för brott
Enkäten innehöll fyra frågor om oro kopplad till specifika brott. Har du under det senaste året oroat dig för något av följande. Kryssa i alla alternativ som stämmer.
• Att någon skall stjäla din mobiltelefon eller mp3spelare • Att någon skall stjäla din cykel eller moped
• Att bli rånad
• Att bli slagen/misshandlad
Det var ganska vanligt att man hade oroat sig för att bli utsatt för något brott under det gångna året. Svaren ger dock ingen informa tion om hur ofta eller hur mycket man oroat sig. Ungefär en tred jedel (32,5 procent) oroade sig för att få sin mobiltelefon/mp3spe lare stulen. Lika många oroade sig för att få sin cykel eller moped stulen. Var femte, 20 procent, oroade sig för att bli rånad och 19,6 procent hade någon gång under det senaste året känt sig orolig för att bli slagen eller misshandlad. Ett fåtal svarade att de oroade sig för ”annat” och bland svaren angavs ”att bli mobbad”, ”bli tvingad att röka”, olika former av sexuella trakasserier och att få otrevliga kommentarer.
lokala problem i bostadsområdet
I undersökningar som riktar sig till den vuxna befolkningen efter frågas i vilken utsträckning de upplever att olika typer av sociala och fysiska ordningsstörningar utgör ett problem i området. Denna typ av frågor ställs sällan till ungdomar vilket utgjorde grunden till att ungdomarna i denna undersökning tillfrågades hur de upplevde den fysiska och sociala miljön och närvaron av ordningsstörningar i bostadsområdet. Frågorna skiljer sig en del från de som ställdes i vuxenundersökningen.
• Tycker du att det är rent och snyggt i ditt bostadsområde? • Ser du mycket klotter där du bor?
• Är det lugnt i ditt område på kvällarna?
En majoritet (87,1 procent) upplever det som rent och snyggt i sitt bostadsområde och närmare 90 procent tycker att det är lugnt om
kvällarna i området. Drygt var tionde (11,7 procent) anger att de ser mycket klotter i sitt bostadsområde.
Det ställdes fyra frågor som handlade specifikt om företeelser kopplade till andra ungdomar. Vi frågade respondenterna hur ofta de såg ungdomar som är berusade, ungdomar som använder droger, ungdomar som mobbar eller trakasserar andra människor och ung- domar som vandaliserar.
Sociala ordningsstörningar är dock något som många ungdomar konfronteras med i bostadsområdet. Resultaten visade följande: • Ungefär var fjärde person (25,9 procent) ser ungdomar som
mobbar eller trakasserar andra människor i bostadsområdet åtminstone varje månad eller oftare.
• En tredjedel (33,6 procent) svarar att de ser ungdomar som vandaliserar egendom (t.ex. klottrar, slår sönder busskurer, krossar rutor eller gatlyktor, förstör bilar eller cyklar) någon gång varje månad eller oftare.
• En dryg tredjedel av de som besvarat enkäten ser ungdomar som är berusade ute i bostadsområdet någon gång i månaden eller oftare (28,3 procent).
• Knappt var femte (17,4 procent) ser ungdomar som använder droger någon gång i månaden eller oftare.
Enligt studier från Centralförbundet för Alkohol och Narkotika upplysning (CAN) har alkoholkonsumtionen bland landets nion deklassare stadigt minskat sedan 1970talet, men drygt hälften av eleverna (ca 55 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna) uppgav att de under 2011 druckit alkohol under de senaste tolv månaderna (Henriksson & Leifman, 2012). Samma studie visar även att omkring 20 procent av pojkarna och 14 procent av flick orna någon gång hade provat på narkotika.15 Däremot var det endast en marginell andel (en procent av flickorna och två procent av pojkarna) som uppgav att de hade använt narkotika de senaste 30 dagarna. Med detta som bakgrund kan resultaten gällande obser verat bruk av narkotika bland ungdomarna i Oxie uppfattas som relativt anmärkningsvärda.
15 Jämför med tolv procent av pojkarna och fem procent av flickorna i Oxie 2009 som uppger att de någon gång använt narkotika (se rapport om Malmöelevers levnadsvanor 2009 på http://www.
Det bör dock poängteras att frågorna i ungdomsundersökningen berör hur ofta ungdomarna ser eller har sett någon som använ der alkohol eller droger. Resultatet kan därmed snarare sägas visa exponering för droganvändande och inte förekomst av droger i området. Det kan med viss sannolikhet vara en mindre grupp ung domar som står för ett mer frekvent användande av alkohol och/eller droger vilket i sin tur medför att flertalet respondenter i ungdoms undersökningen har iakttagit samma grupp individer. Dessutom kan ungdomarna basera sin uppfattning på förutfattade meningar kring personer som de tror eller tidigare sett använda alkohol och droger, vilket i sin tur kan leda till tolkningar. En person som röker en ciga rett kan mycket väl misstas för en ungdom som brukar en drog (exempelvis marijuana eller hasch). Dessutom behandlar frågan i ungdomsundersökningen droger och inte specifikt narkotika (enligt definitionen i studien från CAN ovan) vilket också lämnar tolknings utrymme för respondenterna gällande vad som faller inom ramen för droger. Resultaten från ungdomsundersökningen i Oxie gällande hur ofta respondenterna ser eller har sett ungdomar som använder alkohol och/eller droger i bostadsområdet bör därför tolkas med försiktighet.
trygghetsskapande strategier
I undersökningar bland den vuxna befolkningen ställs regelmässigt frågor om faktiska konsekvenser av otrygghet och om upplevelsen av otrygghet leder till några begränsningar av vardagslivet. Vi ställde följande fråga till ungdomarna i den här undersökningen:
• Har det under det senaste året hänt att du låtit bli att göra något följande för att du känt dig otrygg eller rädd för att bli hotad eller slagen av någon? Kryssa för alla alternativ som stämmer.
Alternativen som gavs var låtit bli att gå på bio, disco, äta i matsalen i skolan, undvikit att vara ensam ute på kvällarna, tagit en annan väg hem från skolan eller stannat hemma från skolan.
Resultaten i Tabell 26 visar att få har låtit bli att gå på disco eller äta i matsalen på grund av att de känt sig otrygga. Däremot svarar cirka 15 procent att det hänt att de tagit en annan väg hem från skolan. Nästan var tionde (9,1 procent eller 20 personer) uppger
att de stannat hemma helt från skolan och nästan en tredjedel (27,2 procent eller 59 personer) uppger att de undvikit att gå ut ensamma på kvällen i sitt bostadsområde på grund av otrygghet. På en relate rad fråga, om man oroar sig för att något ska hända på väg till eller från skolan, svarar 8,4 procent, eller knappt var tionde elev att de alltid eller oftast är rädda eller oroliga för att något ska hända på väg till eller från skolan. Ungefär var fjärde elev (22,8 procent) svarar att det händer sällan men sammantaget betyder det att en dryg tredjedel eleverna någon gång är rädda eller oroliga för att något ska hända dem på väg till eller från skolan.
Vi bad dem som svarat att de någon gång oroade sig att ge exempel på vad det kunde vara som gjorde dem rädda. Exempel på de svar vi fick är ”ungdomar i mitt område”, ”knarklangare”, ”bli rånad och misshandlad”, ”få en snöboll på sig” och ”bli trakasserad”.
Otryggheten verkar alltså ha konkreta konsekvenser för en del av ungdomarna i undersökningen och leder i vissa fall till att de inte kan ta sig till och från skolan utan att känna sig otrygga och i de mest allvarliga fallen leder det till att ungdomar inte deltar i under visningen på grund av otrygghet.
Tabell 26. elever som har avstått aktiviteter p.g.a. otrygghet
andel i procent
låtit bli att gå på eller avstått… n nej Ja
Bio 215 96,3 3,7
disco 211 91,9 8,1
Sportevenemang 209 95,7 4,3
äta i matsalen 214 96,3 3,7
annan väg hem från skolan 216 84,7 15,3
Stannat hemma från skolan 219 90,9 9,1
vara ute ensam på kvällarna 217 72,8 27,2
I den här undersökningen är skillnaderna mellan vilka strategier flickor och pojkar tillämpar små och inte statistiskt signifikanta. Till skillnad från de kvinnor som ingår i vuxenundersökningen påverkas
inte de yngre flickornas handlingsutrymme mer negativt av otryg ghet än pojkarnas.
vad beskrivs som otryggt?
På samma sätt som de som deltog i vuxenundersökningen gavs möj lighet att själva formulera svaren på vissa frågor kunde ungdomarna välja att beskriva exempelvis om något gjort dem rädda den senaste tiden, om de oroade sig för att något skulle hände dem eller deras familj, om det finns särskilda platser som de upplevde som obeha gliga.
Färre ungdomar än vuxna besvarade de öppna frågorna och svaren var betydligt kortare. Detta var delvis väntat utifrån tidigare kunskap om att det var vanligt att tröttna på att fylla i en enkät. Många svar är även mycket kortfattade.
En genomgång av svaren visar att faktorer som bidrar till en otrygg upplevelse är tydligt kopplade till vissa platser. Den typ av platser som oftast beskrivs är parker/grönområden, centrum och