3. Teoretisk referensram
3.4 Mätning & värdering
I den kommande och sista delen av uppsatsens teoretiska referensram redogör vi för olika mät- och redovisningsmetoder rörande det intellektuella kapitalet. Vi kommer inte att beröra företagens externredovisning och huruvida humankapital bör redovisas i balansräkningen. Istället kommer vi att fokusera på hur företagen själva kan redovisa och mäta det intellektuella kapitalet för interna styrningssyften.
___________________________________________________________________________
3.4.1 Introduktion
ör att på ett framgångsrikt sätt kunna utnyttja, utveckla och framförallt styra det intellektuella kapitalet i en organisation anser vi att det krävs vissa mätningar och värderingar. Om ett företag exempelvis vill jobba med att förbättra personalhälsan i organisationen är det fördelaktigt om det har gjorts mätningar i hur mycket de årliga sjukskrivningarna kostar. Om företaget mäter sjukskrivningarna år 1 och sedan kontinuerligt jobbar med personalhälsan kan de år 2 se om sjukskrivningarna har minskat. Detsamma gäller för mätningar av personaltrivsel. För att veta om utvecklingen går åt rätt håll med personaltrivseln krävs det även mätvärdena går att jämföra med tidigare värden. Av den anledningen kommer vi att redogöra för de riktlinjer som finns för framgångsrika mätningar, samt undersöka vilka typer av mätmetoder som finns att tillgå samt är att föredra.
3.4.2 Riktlinjer för mätning
Det finns ett välkänt uttryck som ofta används bland företagsledare. Det lyder, ”Det som inte
går att mäta går heller inte att styra” 123. Uttrycket fungerar ofta som en motivation för företag att genomföra mätningar av det som behöver mätas och styras. Oavsett om mätningarna sker för att tillgodose interna eller externa intressenter är processen för mätningar alltid densamma. Likaså spelar det ingen roll om mätningar sker av storlek, längd, djup, tyngd eller liknande. Mätningar består alltid av en liknande process med syfte att mäta värdet av något124. Precis som citatet lyder så tror vi att det är lättare att styra något om det går att mäta. Därför vill vi genom ett antal riktlinjer förse hjälpmedel till de som tar del av detta avsnitt.
Mätning består alltid av två delar: Representation och ordning. Representation innebär att det skall finnas en måttenhet såsom cm, kr, kg, grader etc. där fastställandet av vad ett mätobjekt skall mätas i sker. Vid mätning krävs det även en fastställd ordning. Detta innebär att det bestäms och säkerställs att 1000 sek alltid har ett högre värde än 500 sek. Detta för att mätningarna alltid skall ske och utvärderas på samma sätt125.
123 Roos G. Fernström L. Pike S. (2006) s. 104 124 Ibid.
125 Ibid.
Mätning bör ske enligt Roos & co i en process om två steg som kallas relationsmätningsteori126:
1. Det verkliga objektet beskrivs.
2. Ett numeriskt system för att beskriva objektet i siffror skapas.
I praktiken innebär detta att en beskrivning av objektet görs. I ett kunskapsföretag kan det handla om att försöka mäta personalen kompetensnivå. Då är alltså mätobjektet personalen. Sedan skapas ett numeriskt system för att beskriva och illustrera resultatet. När det handlar om kompetens kan företaget mäta sina anställdas intelligensnivå, utbildningsnivå eller dylikt. Dock är en viktig aspekt vid mätningar att kostnaden för att genomföra mätningarna inte skall överstiga värdet av det som kommer ut. Input skall alltså inte överstiga output. Detta är ett vanligt problem i företag och det gäller att skapa en balans mellan in- och output127. Under arbetets gång har vi insett att just mätning av intellektuellt kapital är en svår del. Det kan te sig relativt lätt att följa de riktlinjer kring mätning som vi presenterar här i uppsatsen. Dock inser vi att mätning och utvärdering av exempelvis kompetensnivå och andra humanitära delar kan vara mycket problematiskt, och även omfattande och kostsamt.
3.4.3 Skapa ett mätsystem
Trots att mätningsmetoder för intellektuellt kapital har diskuterats i flera decennier finns det ännu ingen erkänd metod som helt uppfyller de krav och riktlinjer som finns128. EU har till och med gått in och sponsrat forskning kring mätning av intellektuellt kapital, men utan genomslag och tillfredställande resultat. Dock finns det enligt Roos & Co ett antal steg som bör följas vid skapandet av ett mätsystem, för att få de bästa förutsättningarna129.
1. Det första och viktigaste steget i att skapa ett system för mätning är att definiera omfattningen av objektet eller den del som skall mätas. Ofta finns orsaken till misslyckanden vid mätning här. Återigen handlar det exempelvis om att ha balans mellan in- och output.
2. Andra steget är att bestämma vilka intressenter mätningen berör. Roos & Co menar att en mätning inte blir fullständig utan samtliga intressenters synpunkter.
3. Nu när omfattning och intressenterna definierats blir nästa steg att skapa fullständighet och tydlighet. Detta innebär att det skall finnas en fullständighet i definitionen så att man vet vad som skall mätas, det skall även finnas en tydlighet för att undvika t.ex. dubbelräkning.
4. Ange och definiera mätenhet. Ex. kg, kr, km etc.
5. Definiera en skala och ange vad som skall anses relativt bra och dåligt. Viktigt vid utvärdering, samt väsentligt för att kunna dra slutsatser från mätningen.
126 Roos G. Fernström L. Pike S. (2006) 127 Ibid.
128 Ibid. 129 Ibid.
3.4.4 Typ av mätning för intellektuellt kapital
Som vi beskrev ovan finns det inga fullständiga metoder för mätning av intellektuellt kapital130. Dock bör det enligt oss göras och vi anser att det är fördelaktigt att gå efter de riktlinjer som finns kring mätningar. Beroende av vad det är för företag och vad som avses att mäta finns ett flertal relevanta områden i det intellektuella kapitalet som lämpar sig för mätningar. Nedan presenterar vi ett utdrag från de mätningar Edvinsson & Malone rekommenderar, och som vi anser bör kunna tillämpas av de flesta företag131.
Processfokus: Förnyelse och utveckling:
- Administrativa kostnader/Totala intäkter - Kostn. För kompetensutveckling - Behandlingstid vid ärendehantering - Andel utbildningstimmar i % - Nätverkskapacitet per anställd - Kundålder, personalålder etc.
- IT-Kapacitet - Personaltrivsel
- Företagets kvalitetspresentationer ex. ISO - Personalomsättning
Kundfokus: Humanfokus:
- Marknadsandel - Ledarskapsindex
- Förlorade kunder - Motivationsindex
- Kundlojalitet - Utbildningsindex
- Varaktighet av kundrelationer - Antal kvinnliga chefer
- Kundstock - Utbildningsdagar per år
3.4.5 Värderingsmetoder
Likt mätningar av intellektuellt kapital är det även svårt att hitta bra värderingsmetoder. Värderingen sker ofta i externa syften ex. värderingen till den ekonomiska redovisningen, men det sker även för interna intressenter132. Ett exempel på när värderingen kommer in i bilden är om ett företag har mätt utbildningsnivån i organisationen. När mätningen är genomförd är det troligt att företaget vill kunna uppskatta värdet av mätningen. Det finns då ett antal värderingsmetoder som företaget kan använda sig utav, beroende på ändamål och situation. Vi har valt ut tre olika metoder som vi anser kan lämpa sig vi värdering av det intellektuella kapitalet.
Den första är ”direkta metoder för mätning av intellektuellt kapital”, som innebär att pengavärdet för det intellektuella kapitalet uppskattas genom att identifiera dess komponenter. När en identifiering har skett så kan antingen komponenterna värderas för sig eller slå samman allt intellektuellt kapital133.
130 Ibid.
131 Edvinsson L. & Malone M. (1997) 132 Gille Y. & Rudebeck U. (1997) 133 Ibid.
Börsvärdesmetoder är en annan typ av värdering där en beräkning sker av skillnaden mellan börsvärde och det egna kapitalet. Värdet av det intellektuella kapitalet avser då skillnaden mellan börsvärde och eget kapital134.
Företag kan även använda sig utav styrkortsmetoder vid värdering. I praktiken innebär det att diverse komponenter av intellektuellt kapital identifieras och genererar index som sedan mäts och presenteras i styrkort och grafer. Metoden påminner om den förstnämnda ”Direkta metoder för mätning av intellektuellt kapital”. Dock skapas här ett index och inget finansiellt värde uppskattas i första hand135.
Likt mätning av intellektuellt kapital kan vara problematiskt så gäller även detsamma för värderingen av denna resurs. Börsvärdesmetoden i sig är inte speciellt komplicerad, dock är ju inte så stor del av företagen börsnoterade. Vilket gör metoden oandvändbar för dessa företag.
134 Gille Y. & Rudebeck U. (1997) 135 Ibid.