6. Analys 41
6.2 Mötet med högskolan, dess anda och studenter 46
I den andra delen av analysen studeras deltagarnas upplevelser av mötet med högskolan utifrån Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) sociologiska begrepp: habitus, fält och kapital. Dessa kompletteras även här med socialisations- (Wellros, 1998) och individualiseringsbegreppen (Lalander & Johansson, 2007).
6.2.1 Studierna
I samband med mötet med det akademiska språket, vilket innefattar både läs- och skrivspråk samt föreläsningar, uppger studenterna att detta inte utgjort några större hinder. Habitusbegreppet (Bourdieu, 1991) kan förklara arvtagarnas självsäkerhet, på så sätt att de har vuxit upp i en miljö som präglats av ett akademiskt och kulturellt kapital. Tack vare sitt habitus har de med sig en inbyggd förmåga att möta osäkerheten, som högskolestudier kan innebära för många människor.
Att däremot klassresenärerna upplever samma säkerhet när det gäller det akademiska språket skulle enligt samma teorier kunna anses som mer oväntat, eftersom de inte har
47
med sig samma kulturella kapital eller habitus från uppväxten – något som även skiljer sig från tidigare forskning (Trondman, 1994), Hilding, 2010). För att komma in på Handelshögskolan i Göteborgs utbildningar krävs överlag höga betyg alternativt höga poäng från högskoleprovet (VHS, 2011-09-11), och vi vet därmed att klassresenärerna i vår studie har med sig detta, även om två av dem har behövt läsa upp betygen vid Komvux. Studieframgångarna skulle kunna medföra en viss självsäkerhet inför mötet med studierna på högskolan och kan vara en förklaring till klassresenärernas trygghet i studiesituationen. Dessutom kan man anta att de, utifrån Handelshögskolans rykte som en elithögskola, har varit förberedda på vad som väntade.
6.2.2 Prestationskrav
Studenterna ställer höga krav på sig själva och samtliga utom Klara hävdar att de alltid strävar efter högsta betyg, vilket en av arvtagarna menar är en nödvändighet för att få ett bra arbete. Att man ställer höga krav på sig själv kan delvis ha samband med samhällets ökade krav på individualitet och prestation (Lalander och Johansson 2007:120). För att få ett bra jobb med hög status och lön på så kort tid som möjligt måste man, förutom att vara en stark individ som utmärker sig i den allt större konkurrensen, även prestera bra i skolan. Genom att arvtagarna har socialiserats in i en akademisk kultur har de också, som Wellros (1998:18) uttrycker det, utvecklat en omedveten förmåga att göra det som omgivningen betraktar som önskvärt, vilket i det här fallet skulle kunna vara att prestera bra studiemässigt för att så småningom få ett bra jobb – något som kan relateras till överklassflickorna i Scott Lapour och Heppners studie (2009:484), som inte nöjde sig med annat än högsta betyg. Utifrån Bourdieus (1991:133) fältbegrepp kan man även se det som att studenterna strävar efter något som värderas högt på högskolefältet, det vill säga att vara ambitiös, vilket även gynnar den framtida yrkeskarriären.
6.2.3 Säkerhet och osäkerhet i mötet
Alla arvtagare har gemensamma erfarenheter från uppväxten, till exempel när det gäller förekomst av litteratur i hemmet eller skidresor varje år. Detta kan kopplas till vad Wellros (1998: 128-129) skriver om den sociala identiteten, där man upplever en känsla av likhet med människor som är socialiserade under liknande uppväxtförhållanden och
48
ofta har samma smak när det gäller stil, kläder och litteratur. Klassresenärerna har inte socialiserats in i samma kultur, vilket, enligt socialisationsteorin, skulle kunna innebära en känsla av osäkerhet i mötet med den dominerande kulturen på Handels. Osäkerhet är något som även Trondman (1994:375) tar upp att klassresenärerna i hans forskning upplever i mötet med högskolan. På samma sätt beskriver Kristian sin oro för att inte passa in i den nya miljön medan Klara mer upplevde Handels som ”snobbigt” den första tiden. Men båda två uppger att de ”vant” sig vid miljön allt eftersom, vilket skulle kunna beskrivas som att de alltmer har socialiserats in i den nya kulturen. Arvtagarna däremot ”tillhör redan mallen” och är socialiserade i den rådande kulturen sedan barnsben, vilket skapar en annan känsla av säkerhet på fältet.
6.2.4 Bilden av en framgångsrik student och andan på Handelshögskolan
Alla studenter har mer eller mindre en bild av vilka inre och yttre egenskaper hos en student som de tror värderas högt på Handelshögskolan och dess olika utbildningar, vilken bland annat innefattar ambition och självdisciplin. Särskilt för arvtagarna verkar dessa ideal vara något naturligt, eller som Albin uttrycker det: ”Det är ju såna kläder jag fått med mig hemifrån”.Alla dessa olika egenskaper och attribut som studenterna upplever som viktiga skulle kunna liknas vid det Börjesson (2002:110), kallar för en utbildnings särskilda anda, utifrån vilka kapital studenterna har med sig till universitetet och som blir fältets dominerande habitus. Exempelvis nämner han i sin studie att det på ekonomprogrammet handlar om att kombinera skicklighet med ett framgångsrikt yttre samt att visa upp en ”välskött” kropp, vilket ger intryck av framgång och förmåga till disciplin (ibid:113). Eftersom Handelshögskolan i Göteborg tillhandahåller utbildningar som främst domineras av studenter med högt socialt ursprung, kan man anta att skolans anda utgörs av de kapital som individer med högt socialt ursprung bär med sig. Dessa kapital tillmäts på så sätt ett värde inom fältet och skulle kunna utgöra en typ av ideal. Ett exempel på detta är Axels påstående om att han inte bara strävar efter ”mallen” utan ”tillhör den”. Enligt Bourdieu omvandlas en kapitalform som har högt värde på fältet till symboliskt kapital (1995:98). Dessa symboler kan utgöras av språk eller klädsel men också om yttre attribut som i vårt fall, läderportföljer och Mac-datorer.
49
För att försvara eller förbättra sin position på fältet använder sig människorna på fältet av strategier (Bourdieu, 1992:50). Nya aktörer får tillträde till fältet först när de anpassat sig till det och behärskar fältets kulturella kod (Göransson, 1987:47). Detta kan förklara hur det kommer sig att alla studenter i mer eller mindre grad uppger att de strävar efter att passa in, eller i arvtagarnas fall gör det mer eller mindre per automatik, trots att vissa av dem till viss del driver med det faktum att alla ser likadana ut.
6.2.5 Social samvaro och vikten av nätverk
Kristian nämner att han tror det är viktigt att ha ett stort nätverk redan under studietiden, eftersom man har nytta av detta efter examen, men att han inte vet vart han ska ”satsa” när det gäller föreningar. Dessutom upplever han att han är för gammal för att delta i övriga sociala sammanhang på skolan, vilket kan sättas i samband med arvtagarnas gemensamma åsikter om vikten att börja studera på högskolan vid ung ålder. Utifrån detta skulle man kunna tolka det som att unga studenter tillhör högskolans anda och dominerande habitus (Börjesson, 2002:110) – något som kan förklara Kristians känsla av att inte vara tillräckligt ung.
Även arvtagaren Albin pekar på vikten av nätverk och berättar om hur han blev uttagen till en studentförening efter att han berättat om sig själv inför en stor grupp. Dessutom har hans föräldrar påpekat vikten av att kunna visa upp att man deltagit i föreningar under studietiden på Cv:t. Man skulle kunna tolka det som att han utifrån sin sociala bakgrund har med sig en stor del kulturellt kapital som värderas högt på Handelshögskolans fält (Bourdieu, 1991:133). Detta kapital har i sin tur införlivats i hans habitus, vilket kan innebära att han upplever och utstrålar en självsäkerhet i den sociala miljön. Samma mönster kan förstås utifrån de andra arvtagarnas upplevelser, där bland annat Axel uppger att man helst umgås med ”dom som är lik sig själv”. Detta kan kopplas till socialisationsteorin, där man dras till människor som har vuxit upp under liknande levnadsförhållanden (Wellros, 1998:128) samt att det inom den övre medel- /överklassen finns vissa gemensamma sociala koder som är osynliga för de som befinner sig utanför ”staketet” (Kullenberg, 2004:30). Klassresenärerna befinner sig i en miljö där de flesta, utifrån social bakgrund, inte är lika dem själva och står således på ”andra sidan”.
50
Utifrån Bourdieus (1986:46–47) begrepp socialt kapital kan man se det som att studenternas vänner under studietiden blir en del av deras sociala nätverk. Även om Andreas menar att han främst skaffar vänner för att han vill umgås med dem under studietiden kan dessa vänner i framtiden visa sig bli betydelsefulla kontakter. På samma sätt skaffar sig Andreas och Axel kontakter när de arbetar och driver företag utöver studierna. Genom att skaffa vänner och nätverka under studietiden skulle man kunna se det som att studenterna använder sig av strategier, vilka kan visa sig vara till god hjälp i den framtida yrkeskarriären. Utifrån sitt habitus behärskar de spelets regler och vet hur de ska agera för att vinna.
6.2.6 Globalisering och individualism
Arvtagarna har tankar på en eventuell internationell yrkeskarriär, där Albin har siktet inställt på att ta examen från en annan högskola med bättre kontaktnät så att han i framtiden får en bättre tillgång till vissa typer av toppjobb, företrädesvis i USA eller Storbritannien. Andreas har skaffat sommarjobb i London nästa år. Sedan tidigare har Axel varit utbytesstudent i USA. Detta kan förstås i relation till att dagens ungdomar, enligt Lalander och Johansson (2007:96) lever i en alltmer globaliserad värld, där hela världen blir en möjlig arbetsplats. Den sociala rörligheten har ökat men inte för alla, eftersom inte alla har samma ekonomiska möjlighet – något som bland annat har samband med den sociala bakgrunden.
Klassresenären Klas deltar också aktivt i sociala sammanhang på högskolan, vilket tyder på att det inte uteslutande handlar om vilken typ av kulturellt kapital man har med sig. Det kan å ena sidan ha samband psykologiska faktorer som har att göra med självförtroendet men det kan å andra sidan även relateras till individualiseringsteorin och medvetenheten hos dagens ungdomsgeneration om kraven på prestation och individualitet (Lalander & Johansson, 2007:117), där det är upp till en själv att ”visa framfötterna” och vara ambitiös för att få ett bra arbete efter studierna. Det är även skillnad på syftet med studierna mellan de olika studenterna. Medan tiden på högskolan kan ses som en naturlig del av vuxenblivandet utifrån arvtagarnas habitus, kan det för Klaras och Kristians del mer ses som ett individuellt projekt för att nå målet, som är att få ett särskilt arbete snarare än att nätverka och aktivt delta i studentlivet.
51