Skäl bakom beslutet att utbilda sig, valet av utbildning och högskola 41

I den första delen av analysen studeras deltagarnas val av utbildning och högskola utifrån på karriärteorin Careership (Hodkinson & Sparkes 1997), som bygger på Pierre Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) sociologiska begrepp, habitus, fält och kapital. Utöver detta kommer resultatet även att analyseras utifrån socialisations- (Wellros, 1998) och individualiseringsbegreppen (Lalander & Johansson, 2007).

6.1.1 Habitus – högskolan som en självklarhet eller inte?

Samtliga arvtagare ser högskolan som en ”självklarhet”, vilket kan förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp (1991:91). Habitus bygger på individens livshistoria och innebär principer för hur individer handlar och agerar i olika situationer. Hodkinson och Sparkes (1997:33) menar att habitus på så sätt förklarar olika människors karriärval. På grund av att arvtagarnas föräldrar och även andra familjemedlemmar och släktingar är högskoleutbildade framstår högre studier som en naturlig del av vuxenblivandet. Det vill säga, trots att föräldrarna har tillåtit sina barn att välja själva är högskolan redan något som finns inskrivet i deltagarnas ”program” (Bourdieu, 1991:91). Föräldrarna har kunnat lita på att de fattar rätt beslut på egen hand (Frykman, 1991:109), vilket Albin exemplifierar i sitt uttalande: ”… snickare nä… det är inte så vi gör”. Arvtagarna har även vuxit upp i kompisgäng där högskolestudier varit något ”allmängiltigt”, som Andreas uttrycker det. Inte minst har de en uppfattning om att alla som har studerat på de studieförberedande programmen på gymnasiet måste läsa vidare på högskola eller universitet. Dessa sociala nätverk och kulturella omständigheter, som ingår i individens habitus och i vilka arvtagarna har vuxit upp har på så sätt påverkat deras beslut (Hodkinson & Sparkes, 1997:33–34). Det går även att beskriva arvtagarnas agerande som en del av en lyckad socialisation, där arvtagarna har utvecklat en förmåga att göra det som är önskvärt och ”rätt” (Wellros, 1998:19).

42

Habitusbegreppet är även användbart i en analys av klassresenärernas karriärval. I Klaras och Kristians familjer har högskolestudier varit mer eller mindre främmande. Det kan till viss del ge en möjlig förklaring till varför ingen av dem tog steget till högskolan tidigare i livet. Varken Klara eller Kristian hade tillräckligt höga betygsmeriter efter gymnasiet, till skillnad från arvtagarna, vilket också försvårade och senarelade inträdet till högskolan. En del av det kulturella kapitalet (Bourdieu, 1986:46 –47) framgår i form av utbildningskvalifikationer och eftersom föräldrar med akademisk bakgrund värnar om att bevara sina familjers positioner i samhället, det vill säga föra det sociala arvet vidare, engagerar de sig mer än vad arbetarklassföräldrar gör i barnens utbildning (ibid:31). Denna teori stämmer väl in på arvtagarna, vilka berättar att deras föräldrar alltid har varit engagerade och fortfarande visar ett stort intresse för deras högskolestudier. Klassresenärernas föräldrar, vilka saknar det utbildningskapital som arvtagarnas föräldrar har, har inte visat samma engagemang.

I klassresenären Klas fall blir habitusbegreppet något otillräckligt om vi enbart ser till familjens utbildningsbakgrund. Det vill säga att Klas, trots att föräldrarna inte har högskoleutbildning, väljer att fortsätta direkt till högskolan från gymnasiet. Delvis går det att hänvisa till att Klas på gymnasiet har gått ett av de studieförberedande programmen, där arvtagarna menar att det finns någon slags gemensam norm om att alla ska studera vidare. På så sätt har han socialiserats in i denna ”grupp” och följer de oskrivna regler och handlingsmönster som Wellros beskriver (1998:19). Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att Klas är uppväxt i en universitetsstad, vilket är också är en kulturell omständighet (Hodkinson & Sparkes, 1997:33), som skulle kunna påverka individens habitus.

6.1.2 Signifikanta andra och intressen bakom utbildningsvalet

Hodkinson och Sparkes (1997:33) talar även om att individers karriärbeslut påverkas av interaktioner med signifikanta andra. I klassresenären Klas fall har hans farbror varit en så kallad signifikant andre i sin roll att uppmuntra Klas till att skaffa sig en examen. Dessutom har Klas valt ett utbildningsområde som tangerar det som han farbror arbetar med i dagsläget. Klara har uppmuntrats till högre studier av sin särbo och har valt utbildningsområde utifrån sin tidigare yrkeskarriär, där hon funnit inspiration att vidareutbilda sig hos sina chefer. Arvtagarna däremot uppger inga signifikanta andra som bakomliggande skäl till beslutet att ta steget till högskolan, men de förklarar att de

43

har inspirerats av familjemedlemmar eller släktingar till olika intressen, vilka i sin tur har lett fram till ett specifikt utbildningsområde inom ekonomi. Deras inspirationskällor har framförallt utgjorts av manliga släktingar, vilket är ett mönster som går att känna igen från Scott Lapour och Heppners (2009:490) studie om överklassflickorna, vars främsta förebilder var deras fäder.

6.1.3 Brytpunkter

Kristian, klassresenär, är den deltagare vars slutgiltiga beslut att börja på högskolan inte går att förklara via hänvisning till habitus eller signifikanta andra. Bourdieu (1991:153) menar dock att habituset går att förändra vid behov av att anpassa sig till nya oförutsedda situationer. Hodkinson och Sparkes (1997:39) anser att olika brytpunkter kan ha en avgörande inverkan på individens karriärbana och i vissa fall kan bryta det som enligt en individs habitus skulle ha varit självklart. I Kristians fall går det att identifiera något som liknar en sådan brytpunkt när han efter gymnasiet befann sig i en situation med låga betyg, utan arbete och utan mål. Den brytpunkt som Kristian var med om skulle kunna beskrivas som både, ”structural”, ”self-iniated” och ”forced”. Det vill säga, den ägde rum i skiftet mellan gymnasiet och arbetslivet (structural), där han själv kände sig missnöjd med tillvaron och tog initiativet till en brytpunkt (self-inititiated), delvis på grund av en ofrivillig arbetslöshet (forced).

6.1.4 Brister i socialisationen

Bourdieu (1991:153) menar dock att den omvandling som sker av individens habitus vid exempelvis en brytpunkt, ofta förblir inom vissa gränser och sällan innebär några radikala förändringar. Det innebär att brytpunkten som går att identifiera i Kristians fall inte är tillräcklig för att förklara hur det kommer sig han väljer en utbildning inom ekonomi som ligger långt från hans habitus. Istället vänder vi oss till socialisationsteorin och Wellros (1998:128-129) resonemang kring klasstillhörighet, för att försöka hitta en kompletterande förklaring. Wellros beskriver att klassidentitet innebär en känsla av likhet med människor som är socialiserade under liknande uppväxtförhållanden och ofta leder till en känsla av ”vi” och ”dom”. Trondman (1994:147) beskriver hur en misslyckad socialisation, och avsaknaden av ett ”vi”, kan vara ett argument till varför

44

klassresenärer söker sig bort från sitt sociala ursprung – något vi känner igen från Kristians resonemang kring en önskan av att helt bryta med sitt ursprung och skildringen av att ett skräckscenario skulle vara att gå i sin pappas fotspår och ”knega å knega å knega för en svältlön, skitlön hela livet”. Detta skulle kunna förklara varför han söker sig till en utbildning så långt ifrån sin pappas yrke som möjligt.

6.1.5 Studenternas handlingshorisont och val av utbildning

Enligt Hodkinson och Sparkes (2011:33) handlar karriärvalet oftare om att acceptera ett yrke, snarare än att välja bland flera olika. Samtliga deltagare i studien beskriver endast ett eller ett fåtal alternativ inför valet. Deltagarna har på så sätt en smal handlingshorisont (ibid:34-35). I arvtagarnas fall går det även att dra paralleller mellan handlingshorisonten och den sociala bakgrunden. Andreas nämner exempelvis tre olika alternativ som har varit tänkbara i hans funderingar kring utbildning och karriär: ekonom, ingenjör och jurist – tre skilda områden med en sak gemensamt, att de samtliga befinner sig på den del av yrkesfältet som kräver höga antagningsbetyg och ofta leder till höga tjänstemannapositioner och hög inkomst. Detta kan relateras till Scott Lapour och Heppners (2009:489) studie om kvinnor från socialt privilegierade samhällsklasser och deras utbildningsval. Författarna beskriver hur de unga kvinnorna, endast ser ett visst antal högstatusutbildningar som tänkbara, på grund av deras socialt konstruerade världsbild.

I Klaras fall har handlingshorisonten utvidgats till att se högskolan som ett alternativ, genom att hon erhållit mer ansvar på arbetet än sina arbetskamrater samt fått gehör och uppmuntran från sina chefer. Däremot förblir handlingshorisonten smal i den bemärkelsen att utbildningen är en del av att utveckla det yrkesområde hon arbetade med redan innan hon började på högskolan.

6.1.6 Högskolefältet och kapital

Handlingshorisonten påverkar även individernas val av högskola. Exempelvis väljer Axel och Klara högskola utifrån det familjära och kända och stannar på bostadsorten. Men studenterna grundar även sina val på att vissa högskolor skulle vara bättre än andra. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997: 37) fattas alla beslut inom ett fält. Samtliga

45

högskolor och utbildningar bildar utbildningsfältet, där fältet består av aktörer och institutioner som kämpar om något för dem gemensamt värdefullt (Bourdieu 1991:132). Studenterna har vissa uppfattningar om vilka skolor som har högst status och som kommer att generera högst kapital (Bourdieu 1986: 46-55) inför framtiden. En kategori av kapital är det kulturella kapitalet, som exempelvis innebär examen från vissa skolor. En annan kategori av kapital förekommer i socialt kapital, som exempelvis innebär tillgång till olika nätverk. Att Albin hade Handelshögskolan i Göteborg som sitt andrahandsval beror på att han tror att Handelshögskolan i Stockholm skulle ha genererat honom mer socialt kapital, eftersom han har en uppfattning av att den högskolan har ett bättre nätverk och lockar de arbetsgivare som genererar de arbeten som ger högst lön. Andreas poängterar även detta i sitt resonemang kring vikten av att en skola har en ”attraktionsförmåga”. Kristian beskriver även en tro på att Handelshögskolan i Göteborg har ett gott rykte med motiverade och drivna studenter. Man kan säga att flera av studenterna redan innan de sökte till skolan hade en viss aning om vilken ”anda” (Börjesson 2002:110) som dominerar på skolan vilket har haft betydelse för deras utbildningsval.

Studenterna bidrar även till utbildningsfältet med den form av utbildningskapital som de bär med sig – sina betyg. Högre eller lägre betyg ger dem mer eller mindre makt på fältet vilket, även inverkar å deras handlingshorisont. Exempelvis studerar Albin i Göteborg eftersom han inte kom in på handelshögskolan i Stockholm. Kristian läser fristående kurser, eftersom han inte kom in på ekonomprogrammet. Albin har dock en strategi (Bourdieu 1992:50) om att försöka ta ut en magisterexamen antingen i Stockholm eller i Köpenhamn, för att trots allt nå en bättre position på fältet och lämna högskolan med ett större kulturellt kapital än vid inträdet.

6.1.7 Individualisering

Studenterna uttrycker samtliga åsikter kring vikten av att ha en utbildning i ”dagens samhälle”, där det framstår som en nödvändighet för att få ett bra jobb i framtiden. Klas exemplifierar detta när han berättar att han under sin praktik kom till insikt om att alla som har högre positioner på arbetsmarknaden har en gedigen utbildning bakom sig. Hilding (2010:121) kallar detta för utbildningsmedvetenhet. Arvtagarna och även Klas uttrycker en önskan om att studera på högskolan tidigt i livet för att hinna med så mycket som möjligt i unga år. Enligt Andreas beror det på att han vill få ”ett par år” där

46

han inte behöver ta hänsyn till andra, utan mer fokusera på vad han själv vill göra. Klas tycker även att det är viktigt att kunna börja sin karriär med bättre förutsättningar, det vill säga med utbildning i bagaget, för att så snart som möjligt nå sitt mål att bli chef. Deras mål och värderingar ligger i linje med individualiseringsbegreppet, som beskriver hur unga människor får veta att de bör förvalta sina liv på ett sådant sätt att de hinner med att förverkliga så många drömmar som möjligt (Lalander & Johansson, 2007:117) och inte på samma sätt kan falla tillbaka på till exempel föräldrakulturen som tidigare (ibid:125). Detta kan även relateras till arvtagarnas mål att uppfylla sina egna intressen istället för att följa i föräldrarnas fotspår i valet av utbildningsområde. Individualiseringen kan vid sidan av careershipteorin (Hodkinson & Sparkes, 2011) och socialisationsteorin (Wellros 1998) ge extra stöd till varför klassresenärerna väljer att studera på högskolan, trots att det inte är något självklart utifrån deras habitus. Att exempelvis Klas och Kristian finner förebilder bland framgångsrika företagsledare och entreprenörer skulle kunna ses som en del av medialiseringen som utrycker att: ”du kan förändra ditt liv, din stil ditt utseende” (ibid:125).