Slutsatser av resultat och analys 54 - Vägen till framgång

7. Diskussion 52

7.2 Slutsatser av resultat och analys 54

7.2.1 En social rättvisefråga

Resultat och analys visar att studenternas skäl till att läsa på högskola och i synnerhet på en elithögskola både kan och inte kan förstås utifrån deras sociala bakgrund. Arvtagarna har följt den ”naturliga” vägen medan klassresenärerna har avvikit från den. Men urvalet av deltagarna i vår studie, det vill säga hälften arvtagare och hälften klassresenärer, är inte representativt för hur verkligheten på Handelshögskolan ser ut, då högskolan inte har en lika jämn fördelning av studenter sett till den sociala bakgrunden. Tvärtom kvarstår och reproduceras, vilket nämndes inledningsvis, den sociala snedrekryteringen – något som märks särskilt tydligt på en elithögskola. Sett ur ett större perspektiv menar vi att det här skulle kunna ses som en social rättvisefråga, eftersom den sociala rörligheten i samhället står relativt stilla. När människor med högre social bakgrund inte ställer sina platser till förfogande blir det svårt för de med annan social bakgrund att ta plats. Men vad vi reflekterar över är att det inte enbart är ett problem ur arbetarklassynpunkt. Vi kan givetvis inte generalisera vårt resultat på resten av samhället utifrån ett fåtal personers erfarenheter, men det går att koppla deras erfarenheter till Bourdieus teori om att familjer med högt utbildningskapital har ett intresse av att behålla sin sociala position i samhället. Detta kan i sin tur medföra ett osynligt krav på barnen att studera vidare och då finns det en risk för att de går miste om andra karriäralternativ på vägen. Detta upplevda krav är även något som Kullenberg (2004:22) tar upp i sin forskning när hon till exempel hävdar att människor inom de högre samhällsklasserna får med sig ett arv, som innefattar oskrivna regler och förväntningar på hur man bör utforma sitt liv.

7.2.2 Vikten av att vidga elevers perspektiv kring utbildning

De är främst akademikerbarn som läser på studieförberedande program på gymnasiet (SCB, 2010), vilket innebär att den sociala snedrekryteringen börjar redan där. Men vad händer när ett akademikerbarn till exempel har talang för hantverk? Är en yrkesutbildning som inte är akademisk då en möjlig väg att gå eller kan svårigheten att bryta mot sin bakgrund liknas vid den svårighet som klassresenärer möter när de bryter mot sin? Att få hjälp att vidga sitt perspektiv kring utbildning och karriär kan då ses

som en rättvisefråga för alla ungdomar, oavsett social bakgrund. Och man kan fråga sig vad en framgångsrik yrkeskarriär egentligen betyder – att tjäna mycket pengar eller att arbeta med något som är förknippat med personligt intresse och talang? Det handlar då inte enbart om högskoleutbildning eller inte, utan också om att vidga perspektiv när det gäller olika typer av högskoleutbildningar. Dessutom borde det finnas ett samhällsekonomiskt intresse av att låta människor befinna sig på rätt plats utifrån sina individuella förmågor. För vem har sagt att läkarens barn egentligen har anlag för ekonomi eller juridik eller att snickarens barn skulle vara bäst på rörmokeri eller som undersköterska?

Dessutom kan man reflektera över att studenterna i den här studien har en gemensam bild av hur man ska se ut och bör bete sig för att vara en framgångsrik student på Handelshögskolan – något som kan relateras till vad Börjesson säger om att de flesta som söker till en specifik högskola redan på förhand har en förutfattad bild om högskolans ”anda”. Med detta vill vi säga att vi tror att det finns en risk för att individer i samband med utbildningsvalet väljer respektive väljer bort vissa högskolor enbart på grund av dess rykte. I vissa fall kan då den sociala bakgrunden spela in, eftersom den till viss del har betydelse för var man anser sig ”passa in”.

7.2.3 Reflektioner om hur man kan vidga perspektiv kring utbildning

Men hur kan man påverka och hitta vägar för att bryta upp den här typen av trögföränderliga strukturer i samhället? Det är givetvis ingen enkel fråga att besvara och det finns givetvis inte bara ett svar. Målet är att, för att koppla tillbaka till Månssons (2000) citat i inledningen, få de som ”går på de breda gångarna utan att fundera på vad som döljer sig i skogarna” och de som ”skräms bort av taggarna” att våga sig in på småstigarna – det vill säga hitta nya vägar.

Men vi tror att den bästa chansen finns i skolan, som också har ett kompensatoriskt uppdrag att stötta elever med olika bakgrund (Fjelkner, 2007). Dock är det ett problem att skolan, trots sin kompensatoriska roll, på ett sätt bidrar till den sociala reproduktionen, eftersom det oförändrat visat sig vara akademikerbarn som dominerar de studieförberedande programmen på gymnasiet och får de bästa betygen medan icke- akademiker-barn dominerar yrkesprogrammen och får sämre betyg (Skolverket, 2006). Dessutom bidrar man ytterligare till detta med den nya gymnasiereformen (Skolverket,

2011), som tydliggör skillnaden mellan programmen ännu mer på så vis att yrkesprogrammen inte längre ger behörighet till högskolan. För trots att det finns möjligheter att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet tror vi även här att socialisationen spelar ut sin roll, precis som på de studieförberedande programmen där normen är att man skall läsa vidare. Den sociala reproduktionen i skolan smittar även senare av sig på samhället och arbetsmarknaden.

Skolans studie- och yrkesvägledare har, enligt vår uppfattning, en viktig roll när det gäller att vidga elevers perspektiv. Studie- och yrkesvägledning bör därför få större utrymme i skolan och i synnerhet sättas in när eleverna är yngre än vad de är idag. För hur ska man kunna påverka elever när de är femton år och redan socialiserats ”färdigt”? Dessutom kan eleverna få insyn på arbetsmarknaden genom praktik i så tidig ålder som möjligt. Denna praktik bör ske vid flera tillfällen och varieras så att den inte enbart speglar en viss typ av yrken utifrån elevens och kanske föräldrarnas intresse. Möjligen är det också så att det behövs fler ”signifikanta andra” i skolan än bara studie- och yrkesvägledare. På samma sätt har, vilket tidigare nämnts, högskolorna ett eget ansvar för att aktivt bidra till en breddad rekrytering (Högskolelagen, 2005). Men om det stämmer som Broady & al. (2002) säger, att högskolorna med högst status har ett egenintresse av att locka studenter från de högsta sociala bakgrunderna och att även dessa studenter väljer att söka sig dit, kan man undra om tanken på en breddad rekrytering på elithögskolor någonsin kan bli verklighet. Kanske förblir den en utopi?

Referenser

Ambjörnsson, Ronny (2000). Mitt förnamn är Ronny. Värnamo: Tryckning Fälth och Hässler.

Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och

opponera. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Bourdieu, Pierre (1986). The forms of capital. I: J. Richardson, Handbook of Theory

and Research for the Sociology of Education. New York: Greenwood.

Bourdieu, Pierre (1991). Kultur och kritik. Göteborg; Daidalos AB.

Bourdieu, Pierre (1992). Texter om de intellektuella. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.

Broady, Donald red. (1998). Inledning: en verktygslåda för studier av fält. s. 11-26. I:

Kulturens fält. Göteborg: Daidalos (Elektronisk). Tillgänglig:

www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf (2011-11- 15)

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet – som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften NR 15. Uppsala universitet

Broady, Donald (1998). Kulturens fält. Göteborg: Författarna och bokförlaget Daidalos AB

Broady, Donald (1988) Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi, s. 59-88. I:

Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, (Elektronisk)

Tillgänglig: http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.pdf

Broady Donald, Börjesson Mikael, Palme Mikael (2002). Den sociala snedrekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena s. 13-48. I: Perspektiv på högskolan i ett förändrat

Sverige. Stockholm: Högskoleverket

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Författaren och Liber Börjesson, Mikael (2002). Det naturliga valet – En studie i studenters utbildningsval

och livsstilar. Rapport från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Nr

11. Uppsala universitet (Elektronisk)

Tillgänglig: http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ (2011-11-02)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2004). Hur blir man klok på universitetet? Lund: Studentlitteratur

Fjelkner, Metta (2007) Satsa på speciallärare för barn med stödbehov. Debattartikel, Lärarnas Riksförbund. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.lr.se/lararnasriksforbund/minsida/blimedlem/arkiv/satsapaspeciallarareforba rnmedstodbehov.5.5d1115f6127b6f6326580004599.html (2011-11-30)

Frykman, Jonas (1992). Kapitel 15, Klassresenären lever i exil. I: Molin, Kari & Ågren, Britt red:er, Klassresan. Malmö: Ågren Alfabeta Bokförlag AB

Frykman, Jonas (1998). Ljusnande framtid! Skola, social mobilitet och kulturell

identitet. Lund: Författaren och Historiska Media

Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Lund: Anthony Giddens och Studentlitteratur. Göransson, Anita (1987). Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som analytisk kategori. I: Birgit Sawyer &, Anita Göransson. Manliga

strukturer och kvinnliga strategier. Göteborg: Meddelanden från Historiska

institutionen i Göteborg nr 33.

Handelshögskolan i Göteborg: Om Handelshögskolan (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.hgu.gu.se/om_handelshogskolan/ (2011-10-10)

Hilding, Lars-Olof (2010), Är det så här vi är – Om utbildning som normalitet och om

produktionen av studenter. Lund: Författaren och Lunds universitet

Hodkinson Phil, Sparkes Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1), 29-44. (Elektronisk) Tillgänglig:http://dx.doi.org/10.1080/0142569970180102 (2011-10-24) Högskolelagen 1:5; SFS 2005:1208 (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler.4.539a949110f3d5914ec800057221.html (2011-09-22)

Kullenberg, Annette (2004). Överklassen i Sverige. Stockholm: Lind & Co AB Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning, cop.

Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Författarna och Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning AB Månson, Per (2000) Båten i parken. Stockholm: Prisma

Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval,

SCB (2010) Universitet och högskolor. Högskolenybörjare 2009/10 och

doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Högskoleverket: Serie

Utbildning och forskning. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM 1003.pdf (2011-12-01)

Scott Lapour, Anne & J. Heppner Mary (2009) Social Class Privilege and Adolescent Women’s Perceived Career Options. Journal of Counseling Psychology. vol. 56, no. 4/2009. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://search.proquest.com.support.mah.se/assia/docview/742719762/131C306C32E4F AA5987/1?accountid=12249 (2011-12-01)

Skolverket (2011) Gymnasieskola 2011. (Elektronisk)

Tillgänglig:http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F% 2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycks ak%2FRecord%3Fk%3D2597 (2011-09-22)

Skolverket (2007). En beskrivning av slutbetygen i grundskolan. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.37494!Menu/article/attachment/PM%2520Grun dskolan%2520Betyg%2520inkl%2520%25F6verg%25E5ng%2520070418.pdf (2011- 12-01)

Trondman, Mats (1994). Bilden av en klassresa. Stockholm: Carlssons bokförlag AB Trost, Jan (2005.) Kvalitativa intervjuer. Lund: Författaren och Studentlitteratur Utbildningsdepartementet (2003). Utbildningens fördelning- en fråga om klass. Bilaga 10 LU 2003. Statens offentliga utredningar. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/15/57/ba62bc76.pdf (2011-09-22)

Utbildningsdepartementet (2001) Den öppna högskolan. Proposition. (Elektronisk) Tillgänglig: Del1:http://www.regeringen.se/content/1/c4/16/47/27e200ef.pdf , Del2: http://www.regeringen.se/content/1/c4/16/47/27e200ef.pdf (2011-09-23) Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011-11-10)

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Elektronisk)

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ iper_tf_2002.pdf (2011-11-10)

VHS – Verket för högskoleservice (2011-09-11) Statistik. (Elektronisk) http://www.vhs.se/statistik

Bilaga 1

Våra namn är Christine Olausson och Lynn Eliasson Lotzner och vi studerar studie- och yrkesvägledning vid Malmö högskola. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete, där vi bland annat kommer att undersöka vilka motiv som ligger bakom individers val att studera på högskolan samt hur de upplever mötet med högskolan, både i fråga om studier och studentlivet i övrigt. Vi skulle därför uppskatta om du skulle vilja hjälpa oss att besvara denna enkät.

Vår studie kommer främst att baseras på enskilda intervjuer. Denna enkät fungerar som underlag till vårt urval av intervjupersoner. Intervjumedverkan är naturligtvis frivillig men vi vore ytterst tacksamma för din hjälp. Vid intresse kommer vi att kontakta dig per telefon eller e- post inom kort. Kryssa i så fall i rutan och fyll i dina uppgifter längst ner i formuläret.

Ålder: ……… Utbildning:……… Kön: Kvinna Man

Din mammas utbildningsnivå: (Eller annan vårdnadshavare som du har vuxit upp med) Namn på utbildning:……… Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning =/< än 3år

Eftergymnasial utbildning > än 3 år Forskarutbildning

Din pappas utbildningsnivå: (Eller annan vårdnadshavare som du har vuxit upp med)

Namn på utbildning:……… Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning < än 3år

Eftergymnasial utbildning > än 3 år Forskarutbildning

Jag kan tänka mig att medverka i en enskild intervju:

Telefonnummer: ………. E-post:………

Bilaga: 2

Hej igen!

Tack för att du vill delta i intervjuundersökningen som ligger till grund för vårt

examensarbete. Här följer lite mer information om oss, uppsatsens ämnesområde samt den tid vi har inbokad för intervju. Våra kontaktuppgifter står sist i mailet.

Vi heter alltså Christine Olausson och Lynn Eliasson Lotzner och läser till studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola. I vårt examensarbete ska vi undersöka vad som har motiverat studenter att studera vid Handelshögskolan i Göteborg och hur studenter upplever att det är att läsa på högskolan, till exempel när det gäller själva studierna (föreläsningar, kurslitteratur mm.) men även hur ni upplever att det är att befinna sig i högskolemiljön, med fokus på andra saker som rör studentlivet, t ex relationer till klasskompisar, ev. deltagande i olika studentföreningar mm. Vår studie kommer främst att baseras på enskilda intervjuer.

Alla som deltar i studien och de uppgifter som framkommer vid intervjuerna behandlas konfidentiellt, vilket innebär att deltagarnas identiteter inte ska kunna identifieras i våra anteckningar eller i vår uppsats. Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att en förklaring behöver delges oss som författare.

Inbokad intervjutid: Mötesplats:

Tack på förhand, vi ser fram emot att ses!

Med vänlig hälsning,

Christine Olausson Lynn Eliasson Lotzner (Tel.nr.)

Bilaga: 3

Intervjuguide -

Semistrukturerade intervjuer

Presentation av undersökningen och dess syfte. Informera om anonymitet och rätten att avbryta intervjun.

“Varmprat”

Sätt på bandspelaren och ange tidsramarna för intervjun.

Bakgrund

§ Skulle du vilja berätta lite om dig själv och din uppväxt? § Gymnasieutbildning/skola?

- Hur kan du beskriva utbildningen/skolan? § Bostadsort/typ av bostad?

§ Eventuellt arbete/eftergymnasial utbildning innan högskolan? § Föräldrarnas utbildning/yrke?

§ Ev. syskons utbildning/yrke?

§ Beskriv fritidsintressen under uppväxten! T.ex. sporter, teater, musik, film, böcker § Resor med familj/i studierna?

Utbildning

§ Vilken utbildning går du på idag?

§ Hur har vägen till utbildningen sett ut? Gymnasiet, komvux etc. § Vad motiverade dig att söka den här utbildningen?

§ Hur kommer det sig att du valde just Handelshögskolan i Göteborg?

§ Vilka egenskaper anser du att du har som lämpar sig för den här utbildningen? § Hur säker var du på ditt val när du sökte?

§ Hur säker är du idag på ditt val? § Vem/vilka hjälpte dig med valet?

§ Vad anser dina föräldrar om din valda utbildning? § Andra förebilder som påverkat ditt val?

§ Träffade du någon studie- och yrkesvägledare inför ditt val?

§ Vad anser individer i din umgängeskrets om ditt valda av utbildning? § Stöttning hemifrån vid studier under uppväxten?

§ Stöttning hemifrån nu?

§ Hur viktigt anser du att det är att ha en högskoleutbildning? § Hur viktigt är det med utbildning för dina föräldrar? § Andra alternativ än utbildning?

Inför mötet med högskolan

§ Vilka förväntningar hade du inför dina högskolestudier? - Känslor och tankar (Oro? Glädje? Nervositet? Osäkerhet?) Mötet med högskolan

§ Vill du berätta om den första dagen?

- Hur väl uppfyllde dagen dina förväntningar? - Känslor/tankar

- Nya bekantskaper?

Bilaga: 3 Studierna

§ Skillnad gentemot tidigare studier, t ex gymnasiet?

§ Hur mycket tid bedömer du att du lägger ner på dina studier?

§ Känner du att du talar “samma språk” som det som förekommer på högskolan? - Föreläsningar, skriftliga och muntliga instruktioner, eget skrivande.

- Om ja, talade du detta språk även tidigare eller är det något du har lärt dig under studietiden?

§ Har du tagit del av den studiehjälp som erbjuds av högskolan? § Hur hanterar du svårigheter i studierna?

§ Förväntningar, både uttalade och outtalade, från lärarna? § Andras förväntningar? (studiemässigt)

§ Dina egna prestationskrav?

§ Hur hanterar du dessa eventuella krav?

§ Hur bekväm känner du dig rent studiemässigt? T ex delta i diskussioner, räcka upp handen, tala inför klassen etc.

§ Har du varit i kontant med studie- och yrkesvägledaren på Handelshögskolan under studietiden? /I sådana fall av vilken anledning?

Studentlivet

§ På vilket sätt umgås ni i klassen? - Skillnad gymnasiet/högskolan? - Grupperingar?

§ Samtalsämnen vid “fikat”?

§ Hur bekväm känner du dig i sociala sammanhang? (I grupper av olika slag) § Hur blir man framgångsrik på utbildningen? Inre och yttre och studiemässiga

egenskaper. (“Idealbilden” av en framgångsrik ekonomstudent. Ex, klädsel, livsstil, social, ambitiös etc.)

§ Hur nära ligger du själv denna idealbild? Är det något du eftersträvar? Nätverkande

§ Deltar du i sociala sammanhang? T ex föreningar, spex, kårpuben mm. § Hur viktigt är detta för dig?

§ Arbetslivskontakter?

§ Hur viktigt är det med kontakter/nätverk under studietiden? Då/nu

§ Hur skulle du vilja beskriva ditt självförtroende nu jämfört med när du började studera på högskolan?

§ Upplever du att du har förändrat dig på något sätt sedan du började studera på högskolan? I så fall på vilket sätt? (Beteende, tankar, ditt sätt att tala och skriva, yttre attribut så som t.ex. klädsel, livsstil)

§ Hur har dessa förändringar gått till? Medvetet eller omedvetet?

Ev. något annat som du vill berätta om?

In document Vägen till framgång - en studie om studenters val och upplevelser av att studera på en elithögskola (Page 55-64)