INLEDNING
Huvudlinjer i Malmö högskolas kvalitetsarbete
Huvudlinjerna i Malmö högskolas kvalitetsarbete är tre, vilka alla fokuserar studentens lärande. Den första är ledorden Coherence, Consistence, Closure och Conflict, efter vilka planer av olika slag byggts upp. Dessa planer bygger i sin tur på den andra huvud- linjen om processerna i studentens utbildning: Planering och rekrytering, Introduktion, Genomförande och examination, Vägledning och stöd för fortsatta studier/yrkesliv samt Uppföljning av studenterna. Den tredje huvudlinjen är temana Studentperspektivet och Kurserna – byggstenarna i kvalitetsarbetet.
Ytterligare aspekter i kvalitetsarbetet är Malmö högskolas grundläggande värderingar, dels om mångfald och breddad rekrytering, dels om medborgerlig bildning, vilket tar sig uttryck i att all utbildning på Malmö högskola ska genomsyras av de tre perspektiven Miljö, Genus samt Etnicitet och migration.
Malmö högskolas kvalitetsarbete ska ses utifrån de möjligheter som ges för påverkan av en verksamhet i uppbyggnad. Organisationens ringa ålder ger dock mindre underlag för uppföljning än en äldre.
Malmö högskolas organisation
Malmö högskola ”fyllde” sex år den 1 juli 2004. Högskolan består av de sex områdena för utbildning och forskning: Internationell migration och etniska relationer (IMER), Konst, kultur och kommunikation (K3), Hälsa och samhälle, Lärarutbildningen, Teknik och samhälle samt Odontologiska fakulteten. Vidare finns de högskolegemensamma enheterna Bibliotek och IT (BIT), Enheten för samverkan med det omgivande samhället samt den Gemensamma förvaltningen. Malmö högskola har ungefär 11 000 helårsstu- denter och 1200 anställda.
150
2(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
KVALITETSARBETETS ORGANISATION
Kvalitetsnämnden
1999 tog Malmö högskolas styrelse beslut om en handlingsplan för högskolan. Detta dokument låg till grund för det kvalitetsarbete som en nyinrättad Kvalitetsnämnd starta- de samma höst. Kvalitetsnämndens uppdrag var Övergripande samordning av kvalitets- säkringsarbetet. I uppdraget ingår att samordna insatser för pedagogisk utbildning av lärare. Nämnden ska lämna rektor förslag till konkretisering av dessa uppgifter samt förslag till övriga uppgifter.
Kvalitetsnämndens ledamöter var cheferna för de sex områdena, chefen för BIT, fyra studenter och tre fackliga representanter. Ordförande var Madeleine Rohlin, professor vid Odontologiska fakulteten och sedan två år tillbaka prorektor vid Malmö högskola. Sekreterare/tjänsteman i nämnden var Viveca Serder, koordinator för kvalitets- och ut- vecklingsfrågor. Vid varje område fanns under Kvalitetsnämndens tid ett kvalitets- råd/kvalitetsnämnd eller motsvarande. Dessa finns fortfarande.
Grundutbildningsberedningen
Malmö högskolas nye rektor, som tillträdde 2002, fick högskolestyrelsens uppdrag att presentera förslag till en omorganisation. En sådan trädde i kraft hösten 2003, varvid tre beredningsorgan bildades: ett för grundutbildning, ett för forskning och forskarutbild- ning och ett för personalfrågor. Grundutbildningsberedningen bereder ärenden till rektor och högskolans styrelse och har övertagit ansvaret för kvalitetsfrågor för grundutbild- ningen från den dåvarande Kvalitetsnämnden. I Grundutbildningsberedningen sitter sex ledamöter från områdena, alla nära knutna till områdesledningarna. Vidare finns två fackliga representanter och studentrepresentanter. En ledamot från BIT är adjungerad. Ordförande och tjänsteman är samma som i den förra Kvalitetsnämnden.
ÅTGÄRDSPLANER FÖR ÖVERGRIPANDE KVALITETSARBETE 2000, 2001 och 2002
Kvalitetskonferenser våren 2000
För att uppnå delaktighet i kvalitetsarbetet anordnade kvalitetsnämnden i början av år 2000 en kvalitetskonferens för nära trettio chefer, fackliga representanter och studenter.
Utgångspunkterna för arbetet var den ovan nämnda handlingsplan för Malmö högskola, Högskolelagen och Högskoleförordningen (Huvudlinje 1 - coherence).
Figur 1. Kvalitetsarbete vid Malmö högskola. Beskrivning av olika nivåer där Mål för utbildningen formu- leras, implementeras och värderas. Se vidare i Bilaga 2.
Resultatet blev ett utkast till Åtgärdsplan för det övergripande kvalitetsarbetet. Denna plan utgick ifrån de fem processerna i utbildningen, vilka nämnts i första stycket (Hu- vudlinje 2).
Figur 2. Underlag för åtgärdsplan för övergripande samordning av kvalitetsarbetet vid Malmö högskola.
Kvalitetsnämnden arbetade vidare med detta material, varefter ytterligare en kvalitets- konferens anordnades för Malmö högskolas ledning, fackliga företrädare och studenter. Detta var viktigt för att nå delaktighet också vad gällde de sista justeringarna i Åtgärds- planen för kvalitetsarbetet 2000. Se Bilaga 1. Ytterligare två åtgärdsplaner med uppfölj- ningar gjordes för åren 2001 och 2002.
3(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
Utgångspunkterna för arbetet var den ovan nämnda handlingsplan för Malmö högskola, Högskolelagen och Högskoleförordningen (Huvudlinje 1 - coherence).
Figur 1. Kvalitetsarbete vid Malmö högskola. Beskrivning av olika nivåer där Mål för utbildningen formu- leras, implementeras och värderas. Se vidare i Bilaga 2.
Resultatet blev ett utkast till Åtgärdsplan för det övergripande kvalitetsarbetet. Denna plan utgick ifrån de fem processerna i utbildningen, vilka nämnts i första stycket (Hu- vudlinje 2).
Figur 2. Underlag för åtgärdsplan för övergripande samordning av kvalitetsarbetet vid Malmö högskola.
Kvalitetsnämnden arbetade vidare med detta material, varefter ytterligare en kvalitets- konferens anordnades för Malmö högskolas ledning, fackliga företrädare och studenter. Detta var viktigt för att nå delaktighet också vad gällde de sista justeringarna i Åtgärds- planen för kvalitetsarbetet 2000. Se Bilaga 1. Ytterligare två åtgärdsplaner med uppfölj- ningar gjordes för åren 2001 och 2002.
Komponenter Mål Nuläges- beskrivning Åtgärder Utvärdering/ Uppföljning •Planering •Rekrytering av studenter •Introduktion •Genomförande och examination •Vägledning och stöd till studenterna •Uppföljning av examinerade studenter PROGRAM/KURS EV. ENHETSNIVÅ OMRÅDE/FAKULTET MALMÖ HÖGSKOLA MÅL Krav och stöd MÅL Krav och stöd MÅL Krav och stöd MÅL Krav och stöd NATIONELL Lagar och förordningar
Regleringsbrev
Högskoleverket Styrelse och Rektor Grundutbildnings- beredningen Utbildnings- styrelser/nämnder Kurs-/program kommittéer Komponenter Mål Nuläges- beskrivning Åtgärder Utvärdering/ Uppföljning •Planering •Rekrytering av studenter •Introduktion •Genomförande och examination •Vägledning och stöd till studenterna •Uppföljning av examinerade studenter
152
4(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
Plan för arbete inom Malmö högskolas kvalitetsnämnd 2001 För att ge en bakgrund till varför de olika aktiviteterna är viktiga i kvalitetsutvecklingen vid Malmö högskola och i någon mån knyta samman de olika aktiviteterna utarbetades en Plan för arbete inom Malmö högskolas Kvalitetsnämnd 2002. Se Bilaga 2.
Det viktigaste i planen var besluten att kvalitetsarbetet ska utgå ifrån två teman (Huvud- linje 3), vilka båda har studentens lärande i centrum. Dessa teman var Studentperspekti- vet och Kurserna – byggstenarna i kvalitetsarbetet. Denna plan som antogs 2001 är fort- farande grunden i Malmö högskolas kvalitetsarbete (Huvudlinje 1 – coherence och con- sistence). Naturligtvis har vi kunnat konstatera att vissa åtgärder har tagit längre tid att genomföra än planerat, men vi kan också konstatera att vi oförtrutet arbetat vidare i en- lighet med de grundläggande tankarna. En avstämning gjordes december 2002 i doku- mentet Kvalitetsnämndens arbete 1999 – 2002. I detta kunde läsas:
Arbetsuppgifter för kvalitetsnämnden:
Bidra till arbetet för EN högskola genom övergripande erfarenhetsutbyten (coherence)
Utarbeta åtgärdsplan för kvalitetsarbetet 2000, 2001 och 2002 Samordna och ta fram underlag för granskningar från Högskoleverket
Ta fram ”kursplan” för samt samordna pedagogisk utbildning för lärare och annan per- sonal.
Förslag till rektor för beslut eller motsvarande (exempel):
Högskoleverkets ”franking” avseende mångfald, studentinflytande och jämställdhet (ht- 99)
Högskoleverkets kandidatutvärdering(vt-00) Högskoleverkets kvalitetsarbetsgranskning (vt-01) Studenternas rättigheter och skyldigheter (ht-00) Anvisning för kursplaner (dec-00)
Pedagogisk utmärkelse 2001, 2002
Kursen ”Att utvecklas som högskolelärare vid Malmö högskola” (har givits sex gånger) Förslag till ny pedagogisk utbildning för högskolelärare (på gång)
Andra aktiviteter, som KN tagit initiativ till eller haft ansvar för (exempel): Startenkät för nya studenter 2000, 2001, 2002
Intern/extern utvärdering av sex kurser vid Malmö högskola Seminarier om kursutveckling vid fem tillfällen
Seminarier om studentinflytande vid två tillfällen Seminarium om kursutvärdering
Samarbetsavtal med UCLU (UPC) i Lund
STUDENTENS LÄRANDE I CENTRUM
Tema: Studentperspektivet
I Plan för arbete inom Malmö högskolas Kvalitetsnämnd (Bilaga 2) citeras Det är såle- des speciellt betydelsefullt att utveckla studenternas inflytande och stödja åtgärder som utvecklar utbildningen ur ett studentperspektiv. Vidare är det viktigt att öka studenter- nas medverkan utifrån ett lärandeperspektiv. Det handlar om att skapa en miljö, där alla studenters färdigheter i att delta och leda förändringsarbete tränas och ger möjlig- heter till personlighetsutveckling (Huvudlinje 3). För att uppnå dessa mål prioriterades ett antal åtgärder. De viktigaste beskrivs nedan.
Studenternas rättighet och skyldigheter
Ett dokument arbetades fram under 2000, varefter Malmö högskolas styrelse tog beslut i september samma år. Utifrån principen consistence gjordes utvärdering och uppföljning av dokumentet på olika nivåer i organisationen, såväl på nivån utbildningsområden som nivån högskola. Med utgångspunkt i denna uppföljning gjordes en revision av doku- mentet under läsåret 2003/2004. I juni 2004 tog styrelsen beslut om det reviderade do- kumentet (Bilaga 3), där uppföljningen lyfts fram på ett tydligt sätt.
Implementeringen av dokumentet har varit extra viktig. Under hösten 2004 har prorek- tor, kvalitetskoordinator och projektledaren för Student i Malmö 2003-2004 (studentba- rometer) besökt Malmö högskolas sex områden och träffat ledningsgrupper, utbild- ningsnämnder eller motsvarande för att diskutera de viktigaste delarna i Studenternas rättigheter och studentbarometern (se nedan).
Startenkät för nya studenter
För att på olika sätt kunna öka studenternas medverkan i utbildningen är det nödvändigt att ta reda vem våra studenter är och varför de sökt sig till Malmö högskola. Sådana en- käter gjordes 2000, 2001 och 2002. Se Bilaga 4. Sammanställningarna av resultaten har fungerat som underlag för diskussioner i Kvalitetsnämnden, men främst för planering på högskolans sex områden. Nästa planeras 2005. Att vi 2003 och 2004 inte gjort dessa en- käter beror på att resurserna upptagits av studentbarometern.
Studenterna vid Malmö högskola – Barometer 2003-2004
När Malmö högskola funnits i fem år ansåg vi tiden mogen för att kunna göra en stu- dentbarometer. Ett viktigt argument, vilket kunde användas både för och emot, var att frågorna i barometern måste vara åtgärdsrelevanta. Därför måste det i följande års bud- get synas att högskolan tar studenternas åsikter på allvar och satsar medel för att ut- veckla de svaga punkterna.
Våren 2003 beslutades att en studentbarometer skulle göras på hösten samma år och för- re viceordföranden för Studentkåren Malmö anställdes som projektledare. Undersök-
5(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
STUDENTENS LÄRANDE I CENTRUM
Tema: Studentperspektivet
I Plan för arbete inom Malmö högskolas Kvalitetsnämnd (Bilaga 2) citeras Det är såle- des speciellt betydelsefullt att utveckla studenternas inflytande och stödja åtgärder som utvecklar utbildningen ur ett studentperspektiv. Vidare är det viktigt att öka studenter- nas medverkan utifrån ett lärandeperspektiv. Det handlar om att skapa en miljö, där alla studenters färdigheter i att delta och leda förändringsarbete tränas och ger möjlig- heter till personlighetsutveckling (Huvudlinje 3). För att uppnå dessa mål prioriterades ett antal åtgärder. De viktigaste beskrivs nedan.
Studenternas rättighet och skyldigheter
Ett dokument arbetades fram under 2000, varefter Malmö högskolas styrelse tog beslut i september samma år. Utifrån principen consistence gjordes utvärdering och uppföljning av dokumentet på olika nivåer i organisationen, såväl på nivån utbildningsområden som nivån högskola. Med utgångspunkt i denna uppföljning gjordes en revision av doku- mentet under läsåret 2003/2004. I juni 2004 tog styrelsen beslut om det reviderade do- kumentet (Bilaga 3), där uppföljningen lyfts fram på ett tydligt sätt.
Implementeringen av dokumentet har varit extra viktig. Under hösten 2004 har prorek- tor, kvalitetskoordinator och projektledaren för Student i Malmö 2003-2004 (studentba- rometer) besökt Malmö högskolas sex områden och träffat ledningsgrupper, utbild- ningsnämnder eller motsvarande för att diskutera de viktigaste delarna i Studenternas rättigheter och studentbarometern (se nedan).
Startenkät för nya studenter
För att på olika sätt kunna öka studenternas medverkan i utbildningen är det nödvändigt att ta reda vem våra studenter är och varför de sökt sig till Malmö högskola. Sådana en- käter gjordes 2000, 2001 och 2002. Se Bilaga 4. Sammanställningarna av resultaten har fungerat som underlag för diskussioner i Kvalitetsnämnden, men främst för planering på högskolans sex områden. Nästa planeras 2005. Att vi 2003 och 2004 inte gjort dessa en- käter beror på att resurserna upptagits av studentbarometern.
Studenterna vid Malmö högskola – Barometer 2003-2004
När Malmö högskola funnits i fem år ansåg vi tiden mogen för att kunna göra en stu- dentbarometer. Ett viktigt argument, vilket kunde användas både för och emot, var att frågorna i barometern måste vara åtgärdsrelevanta. Därför måste det i följande års bud- get synas att högskolan tar studenternas åsikter på allvar och satsar medel för att ut- veckla de svaga punkterna.
Våren 2003 beslutades att en studentbarometer skulle göras på hösten samma år och för- re viceordföranden för Studentkåren Malmö anställdes som projektledare. Undersök-
154
6(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
ningen gjordes i samarbete med Studentkåren och Malmö stad. Sextiosju studenter från högskolans alla områden intervjuades. Utifrån dessa intervjuer identifierades fyra vikti- ga frågeområden. Dessa områden var Introduktion till studier, Examination, Inflytan- de/Återkoppling och Arbetslivsanknytning.
Enkäten sändes till ett obundet urval om 3000 studenter som läst minst 20 poäng vid Malmö högskola, vilket innebar hälften av hela denna målgrupp. En påminnelse i form av ett vykort skickades till alla studenter. De 1662 studenterna som väl representerade den faktiska fördelningen i populationen besvarade enkäten. Resultaten av undersök- ningen kan läsas i Bilaga 5.
Studenterna vid Malmö högskola är mest tillfredsställda med: (procenten anges den an- del, som markerat 4 i en 4-gradig skala, där 4 är mest tillfredsställd.)
1. ”Jag lär mig samarbeta med andra” 52%
2. ”Utbildningen har anknytning till arbetsmarknaden” 51%
3. ”Min utbildning leder till att jag fått en bredare allmänbildning” 49% 4. ”Jag lär mig reflektera över mina egna värderingar” 48%
5. ”Det finns utrymme för diskussion i utbildningen” 47%
Studenterna är minst nöjda med: (procenten anger den andel som svarat 1 i en 4-gradig skala)
1. ”Genom min utbildning har jag fått ökad förståelse för miljö- och resursfrågor” 35%
2. ”Lärarna diskuterar resultatet av kursvärderingarna” 32%
3. ”Det finns tillräckligt med tid att utvärdera kurserna inom den schemalagda ti- den” 26%
4. ”Utbildningen ger mig förberedelse för forskarutbildning” 25% 5. ”Genom min utbildning har jag fått ökad förståelse genusfrågor” 23% Till vår glädje kan vi konstatera att Malmö högskola får väl godkänt på många av de områden, som vi ser som grundläggande i våra utbildningar. Men det finns några områ- den, som måste utvecklas på ett ännu tydligare sätt än tidigare. Dessa områden är främst Introduktion till utbildningen och Inflytande/Återkoppling. I Grundutbildningsbered- ningen har resultaten i studentbarometern varit bland de viktigaste frågorna under hös- tens budgetarbete. Se vidare under Åtgärder för 2005.
En ny studentbarometer planeras till hösten 2007.
Plan för breddad rekrytering vid Malmö högskola 2002 - 2004
En viktig faktor för att utveckla utbildningen ur ett studentperspektiv är att en mångfald av studenter och deras erfarenheter reflekteras i högre utbildning. All verksamhet på Malmö högskola präglas av personalens djupa engagemang i breddad rekrytering. Många av de aktiviteter som från början var projekt har blivit etablerade i reguljär verk- samhet. En inventering (hösten 2002) av påbörjade projekt för breddad rekrytering på Malmö högskola visade att aktiviteterna avseende rekrytering på Malmö högskola har
varit och är talrika och framgångsrika. Även åtgärder för att ge studenterna ännu bättre förutsättningar att klara sina studier har varit många och viktiga.
Handlingsplanen för breddad rekrytering är också baserad på de fem processerna Plane- ring och rekrytering, introduktion, Genomförande och examination, Stöd under studieti- den och för framtiden samt Uppföljning efter studierna (Huvudlinje 1 och 2, speciellt consistence). Inventeringen hade också som syfte att visa och sprida erfarenhet av alla de aktiviteter som händer på Malmö högskola inom detta område, både på områdena och också övergripande.
Planen för breddad rekrytering 2002 – 2004 finns i Bilaga 6. Avsikten är att planen ska revideras under 2004/2005.
Noteras bör också att Malmö högskola erhöll Högskoleverkets båda utmärkelser 2000 och 2004 för sitt arbete med social och etnisk mångfald.
Tema: Kurserna – byggstenarna i kvalitetsarbetet
Från Plan för arbete inom Malmö högskolas Kvalitetsnämnd citeras Genom att sätta kursen i fokus vill vi tydligt visa att kvalitetsarbete genomsyrar det dagliga arbetet och utförs av lärare och studenter tillsammans. Det är på kursnivå utbildningens nationella, Malmö högskolas och aktuellt programs övergripande mål ska förverkligas (Huvudlinje 3). Med detta för ögonen har ett antal aktiviteter genomförts – aktiviteter som på ett tydligt sätt och i vardagen kan höja kvaliteten i studentens lärande. Exempel på aktivi- teter redovisas nedan.
Anvisningar för kursplaner
En viktig utgångspunkt för att arbeta med kvalitet i högskolan är att ge kursplanerna ett innehåll och en form, som på ett tydligt sätt ger riktningsangivelser för lärare och stu- denter både vad avser mål, process och resultat. Detta har varit extra viktigt med tanke på att många nya kurser har planerats och iscensatts under Malmö högskolas första år. Vi anser att man kan urskilja åtminstone två huvudfunktioner hos en kursplan. Den ena är att kursplanen fungerar som ett styrmedel i den meningen att den ska ge en innehålls- lig och nivåmässig inriktning av studiearbetet, både för lärare och för studenter. Den ska stå i samklang med övergripande mål för högre utbildning och Malmö högskola samt återspegla den policy som fastlagts för Malmö högskola och ge utgångspunkter för kvalitetsarbetet.
Den andra funktionen är att kursplanen ska ge studenterna tydlig information om studi- ernas inriktning, men också förutsättningar för studiearbetet, vilket bl a omfattar infor- mation om kursens syfte, mål, arbetsformer, resurser som står till studenternas förfo-
7(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
varit och är talrika och framgångsrika. Även åtgärder för att ge studenterna ännu bättre förutsättningar att klara sina studier har varit många och viktiga.
Handlingsplanen för breddad rekrytering är också baserad på de fem processerna Plane- ring och rekrytering, introduktion, Genomförande och examination, Stöd under studieti- den och för framtiden samt Uppföljning efter studierna (Huvudlinje 1 och 2, speciellt consistence). Inventeringen hade också som syfte att visa och sprida erfarenhet av alla de aktiviteter som händer på Malmö högskola inom detta område, både på områdena och också övergripande.
Planen för breddad rekrytering 2002 – 2004 finns i Bilaga 6. Avsikten är att planen ska revideras under 2004/2005.
Noteras bör också att Malmö högskola erhöll Högskoleverkets båda utmärkelser 2000 och 2004 för sitt arbete med social och etnisk mångfald.
Tema: Kurserna – byggstenarna i kvalitetsarbetet
Från Plan för arbete inom Malmö högskolas Kvalitetsnämnd citeras Genom att sätta kursen i fokus vill vi tydligt visa att kvalitetsarbete genomsyrar det dagliga arbetet och utförs av lärare och studenter tillsammans. Det är på kursnivå utbildningens nationella, Malmö högskolas och aktuellt programs övergripande mål ska förverkligas (Huvudlinje 3). Med detta för ögonen har ett antal aktiviteter genomförts – aktiviteter som på ett tydligt sätt och i vardagen kan höja kvaliteten i studentens lärande. Exempel på aktivi- teter redovisas nedan.
Anvisningar för kursplaner
En viktig utgångspunkt för att arbeta med kvalitet i högskolan är att ge kursplanerna ett innehåll och en form, som på ett tydligt sätt ger riktningsangivelser för lärare och stu- denter både vad avser mål, process och resultat. Detta har varit extra viktigt med tanke på att många nya kurser har planerats och iscensatts under Malmö högskolas första år. Vi anser att man kan urskilja åtminstone två huvudfunktioner hos en kursplan. Den ena är att kursplanen fungerar som ett styrmedel i den meningen att den ska ge en innehålls- lig och nivåmässig inriktning av studiearbetet, både för lärare och för studenter. Den ska stå i samklang med övergripande mål för högre utbildning och Malmö högskola samt återspegla den policy som fastlagts för Malmö högskola och ge utgångspunkter för kvalitetsarbetet.
Den andra funktionen är att kursplanen ska ge studenterna tydlig information om studi- ernas inriktning, men också förutsättningar för studiearbetet, vilket bl a omfattar infor- mation om kursens syfte, mål, arbetsformer, resurser som står till studenternas förfo-
156
8(12)
MAH / Rektor
Viveca Serder
Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor
2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568
gande, hur bedömningen av studentens prestationer genomförs, vilka krav på uppgifter- nas genomförande som ställs och övriga krav som finns för att bli godkänd på kursen.
Båda dessa funktioner är nödvändiga för att, dels ge studenterna möjlighet att påverka sina studier, dels ge dem förutsättningarna för planering av studiearbetet och eget an- svarstagande.
För att tillgodose ovanstående tillämpas Anvisningar för Kursplaner vid Malmö hög- skola (Bilaga 7) sedan december 2000. Fyra av ledamöterna i Grundutbildningsbered- ningen har nu fått i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderade anvisningar, dels för att förändringar skett i Högskoleförordningen, dels för att en översyn behövs också av tex- ten. Detta arbete pågår och beräknas vara klart före jul.
Kvalitetsarbete på kursnivå
Utvecklingen av Malmö högskolas kvalitetsarbete har gjort med hjälp av internationell expertis, främst av professor George Brown från University of Nottingham. Utöver strategiska diskussioner har George haft ett seminarium per termin från hösten 1999 till och med hösten 2003, med lärare och studenter, för att diskutera kvalitetsutveckling på