Fyra kurser har under våren 2006 genomfört »minutepapers« under kursens gång. Flera av de kursansvariga och även studenter har del- tagit i de tre seminarier som genomförts under våren. Seminariernas syfte var att beskriva modellen och stödja »testlärarna« i sitt utvär- deringsarbete. Under rubriken Implementeringen av modellen kan ses vilka frågor projektgruppen önskade få svar på samt ett försök till kortfattad sammanfattning av lärarnas och studenternas syn- punkter. Nedan ses ett försök till lägesrapport avseende de fyra »testkurserna«. Lärarutbildningen, Konst, kultur och kommunika- tion och Teknik och samhälle deltog i ett avslutande seminarium där dessa synpunkter framkom.
Lärarutbildningen
• Använder sig av cat-metoden (Classroom Assessment Techni- que). Ett formulär med två frågor delas ut till studenterna efter varje lektion (ca 10 st). Frågorna – Vad var mest meningsfullt/an- vändbart, Vilka frågor finns kvar? – är de samma varje gång. • Syftet med cat-metoden är dialogen och möjligheten till snabb
respons.
• I diskussionen framkom: •
•Lärarna tycker att det är svårt att utveckla och förändra
kurserna eftersom lärarna byts ut, dvs konsekvens av hur utbildningen är organiserad.
•
•Det är svårt att analysera föreläsningen och studentens roll så djupgående efter varje tillfälle.
•
•För vems skull gör man »minutepaper«? Hur är frågorna
ställda? Vad gav föreläsningen relaterat till studentens input och progression.
Konst, kultur och kommunikation
• »Minutepaper« är en del av kursen och en utveckling av kursen eftersom studenternas tankar till viss del sätter agendan.
• Studenterna tycker att de utmanas att reflektera, vilket gör att det under föreläsningarna »tickar i huvudet« och man vill gärna fram- föra det som känns meningsfullt eller oklart.
• Exempel på frågor/områden som ställts till studenterna: Vad har vi gjort idag? Ska vi göra så här framöver? Vad är progression? Beskriv din progression. Vädra gruppsammansättningar. Hur fun- gerade kritiksituationerna? Hur hänger det vi har gjort tillsam- mans med tidigare kunskaper/kurser?
Teknik och samhälle
• I slutet av föreläsningen hör föreläsaren efter med studenterna om de har »hängt med«, dvs studenterna lämnar in lappar till förelä- saren där de skriver ner moment de inte förstått. Vid nästa lek- tionstillfälle ger sedan föreläsaren fler exempel och förtydligar det som varit oklart.
• Det har inte ställts frågor till studenterna om de kan se kopplingen till andra kurser eller vilken roll de själva har i sitt lärande.
36
• I diskussionen reflekterades det kring betydelsen av att studenterna bör utmanas till att också reflektera över sådant som de kan, inte bara över vad de inte kan eller har förstått.
• Minute papers har fungerat som anvisningar till föreläsaren inför nästkommande föreläsning. Studenterna har kunnat lägga små lappar med önskemål om repris, fördjupning etc i en låda. Det har varit frivilligt och relativt uppskattat. Uppskattningsvis har möj- ligheten utnyttjats 50 till 60 gånger.
Internationell Migration och Etniska Relationer
• Kursledaren tycker att det fungerar bra, responsen från studenterna är intressant – ibland har det kommit väldigt oväntade svar. • Kursledarens tror att man skall använda »minutepaper« då och
då, annars kommer studenterna att tröttna.
• Ett problem som man ser med »minutepaper«, är hur läraren skall hitta tid till detta. Det har tagits upp i lärargruppen och majorite- ten är positiva, men menar att en resurstilldelning är ett måste. Gruppen är inte beredd att minska antalet undervisningstimmar då man på imer redan har så lite undervisning.
dokumentation efter kursens slut
Inför kursens avslut bör kursansvarig göra en sammanställning av »minutepapers« i en starkt förkortad version och dela ut denna till kursdeltagarna för återkoppling. De viktigaste synpunkterna tas upp och diskuteras. Vad har fungerat väl? Vad kan förbättras? Vid detta tillfälle görs även en utvärdering av praktiska ting så som klago- mål på teknik, salar, otydlighet i scheman, dvs sådant som är av ad- ministrativ karaktär. Även om det administrativa skelettet är av stor betydelse för pedagogiken är det viktigt att frågorna inte blandas ihop. Läraren har en större makt över hur kunskapen byggs mellan denne och studenten än t ex tilldelning av mer timmar för handled- ning etc något studenten ofta önskar sig. Kursansvarig gör en sam- manställning av de frågor som kommit upp och denna samman- ställning förvaras i kurspärmen.
avslutande kursvärdering
Det har framkommit önskemål om att göra en mera traditionell kursvärdering, men som ändå fångar in studentens reflektion på sitt
eget lärande. Vi har därför tagit fram ett förslag på frågeområden, som skulle kunna ingå i en sådan avslutande kursvärderingen. Fråge- områdena pekar dels på studentens lärande, dels på det administra- tiva. Förslaget till kursvärderingen har en tydlig koppling till de »minutepapers« som eventuellt gjorts under kursens gång. Kursvär- deringen har genomförts på Lärarutbildningen, Hälsa och samhälle, Teknik och samhälle och Konst, kultur och kommunikation. Frå- gorna i sin helhet kan ses i bilaga 2, sidan 51. Exempel på de svar studenterna gett kan ses nedan, men först en sammanfattande kom- mentar av kursansvarig lärare.
lärarsammanfattningar Konst, kultur och kommunikation
Efter att under ett års tid haft en testgrupp för vår utvärderingsmo- dell så satte kursansvarig lärare samman en Fokusgrupp för att testa enkäten. Man skall då ha i minnet att detta är en grupp studenter som är vana att vid varje lektionstillfälles slut genomföra ett »minu- tepaper«. De fyllde i enkäten. Läraren var tillgänglig på plats om någonting i frågorna var oklart. Formen i enkäten och de omfattan- de frågorna gjorde att studenterna inte lade ut texten på samma sätt som vanligt. När läraren tog upp detta efteråt så menade de att det känns oengagerat att svara på frågor vid kursens slut då de upplever att det inte förändrar något för deras del.
Teknik och samhälle
Det är svårt för eleverna att förstå innebörden av frågorna. Förmå- gan att lösa mekanikproblem är en teknisk färdighet. Studenterna tränas i att se verkligheten genom förenklade mekanikmodeller. Kanske kan frågor om kursdelarnas relevans ge studenten tillfälle till reflexion. Frågor av typen: Vilka frågeställningar kan en yrkes- verksam ingenjör ställas inför? Vilka krav på noggrannhet ställs på lösningen i olika sammanhang?kan krävas för att studenten skall begrunda sammanhangen och sin egen framtida roll mer än att bara läsa för en tenta i en obligatorisk kurs. Det skulle vara intressant att utveckla enkäten åt detta håll. Om denna typ av frågor ställs tidigt i kursen kan det ge värdefulla incitament mot större eget ansvarsta- gande för dom egna studierna.
Traditionella kursutvärderingen fokuserar på undervisningsfor-
38
mer, kurslitteratur, omfattning som helt skymmer studentens egen roll och möjlighet att påverka.
Lärarutbildningen
Muntligt har de framfört att frågorna var flummiga, att svara på flera frågor under en och samma fråga ger mer allmänna svar, de känns inte kursrealterade. Studenterna är vana vid att en fråga får ett enty- digt svar, i skriven text eller som val.
exempel på svar från studenterna: Förväntningar
»Överensstämde helt med mina förväntningar. Roliga uppgifter både små och stora, i grupp och individuellt. Bra kombination. Motiverande lärare. Detta vill jag hålla på med.«
»Att få syfte och mål inför kursen underlättar både en lärares un- dervisning men mest av allt är den viktigt för studenterna att veta vad som gäller inför kursen samt vad som krävs för de olika be- tygskriterierna. Jag tycker att den var väldigt tillfredställande.« »Jag har läst kursen för att den ingår i min 60-poängsutbildning.
Det var tänkt att kursen skulle vara genomtänkt och strukture- rad men jag anser att det varit tvärt om. Svårt att få grepp om uppgifterna och att få samtalet med läraren att knyta an till ob- servationen.«
»Nej, ingenting på kursen har någon framförhållning eller ger re- levant förhandsinformation. Inga förväntningar.«
»Ja, mycket tillfredsställande. Jag har inte valt att läsa den här kursen, utan att den var en del av utbildning. Kursen fördjupade min erfarenhet och varnade mig på många olika saker. T ex när jag intervjuade min handledare, studierektor och sen när jag job- bade med åtgärdsprogram, observationen, matematiksvårighe- ter och fördjupningsarbete, fick jag svar på frågor (hur skolan hanterar elevernas problem och hur fungerar skolsystem) som hade jag i mitt minne.«
»Vi fick ingen information. Kursen ingår i programmet – kursen måste läsas.«
Syfte och mål
»Syfte och mål var tydliga på det sätt att det framgick vad vi skulle göra. Men hur vi skulle nå dit var mer otydligt, dock självklart att vi inte skulle veta hur. Läraren fick oss/mig att ro uppgifterna i land med klara och många förklaringar. Gillar att jobba prak- tiskt och med många olika projekt samtidigt. Kursen blir vad man gör den till, det hänger på en själv att ta ansvar och börja pejla läget för framtiden.«
»Ja, mål och syfte var klara och kursen inledde med genomgång och diskussion kring vad de kan innebära. Deltar alltid mycket aktivt i diskussioner. Läser på innan sem/föreläsningar. Läser även annan littereratur som tangerar ämnet.«
»Jag har själv inte varit så duktig på att ta reda på mål och syfte och vet därför inte om de var tydliga eller inte. Kursplanens olika delar diskuterades i form av att vi diskuterade uppgifterna, inte annars.«
»Ja, vi gick igenom en hel del i början av kursen, men det betydde inte att alla frågetecken klarades ut.«
»Inget diskuterades i början. Mål och syfte är uppenbart. Info be- hövs inte.«
»Målen för kursen upplever jag som lite oklara. Har inte fått en helhetssyn av vart kursen vill nå.«
»Ja, det gjorde de. Läste om målen på hemsidan.«
Lärandemiljö
»Som jag skrev innan handlar det om engagemang. Jag har verkli- gen velat medverka i allt, stort som litet. Känner mig målinriktad och med en lärare som NN har jag blivit pushad till rätt sätt och till att göra mitt yttersta. Genom våra minute papers har man hela tiden hållit sig à jour med nuet, vilket är bäst. Det är svårt att utvärdera endast i slutet eftersom det kan kännas oengagerat. Båda behövs.«
40
»Jag lär för min blivande lärarroll. Den energi jag lägger ner på studierna är den optimala för min nivå, tycker ånyo att vi bedö- mer varandra för mycket på denna utbildningen och samarbetar för lite. Främja mer samarbete så att blivande lärare vidareför- medlar detta till sina elever. Tävlingsinriktat arbete är kontra- produktivt i vår blivande yrkesutövning.«
»Ja, denna gången gjorde de det! Man fick god med tid på sig att bearbeta allt samt vara mer självständig än tidigare kurser. Kur- sen har inte på direkten aktivt hjälpt till utan har kännts mer som en extra kurs, med det menar jag att den var väldigt olik från resterande kurser på utbildningen. Samtidigt så fick man en hel del information om ledarskap och organisation och hur det fungerar i skolan och vad vi som lärare bör göra!«
»Kass fråga.«
»Jag kände mig aktiv i främst grupparbetet, vilket jag tyckte var intressant och gav mycket. Här kunde man själv dra egna slut- satser. Likaså i fördjupningsarbetet, där jag också var mkt mål- inriktad.«
»Det gick att reflektera och tycka till om undervisningen under kursens gång mha lappar till NN.«
»De uppgifter som är lösta i boken är svåra att tyda. Jag skulle gärna vilja ha lösningar gjorda av läraren som i ämnet z. Tempot var väldigt högt i början. Gick knappt att få hjälp på övningstill- fällena i början. Istället för att förklara enskilt för varje elev borde det vara en genomgång av vissa uppgifter på tavlan. Alternativet är mindre grupper.«
Malmö högskolas perspektiv
»Perspektiven finns alltid närvarande. Beroende på hur våra re- spektive skolor ser ut har olika genusperspektiv dominerat. Lit- teraturen var väl avvägd, relevant och intressant. Frågeställning- arna kunde modifieras efter intresse.«
»Mestadels under arbetsformer, teman av uppgifterna samt under litteraturval. Det har faktiskt förekommit ett antal gånger. Jag
tycker personligen att det är viktigt att få med alla perspektiv i alla typer av arbetsformer. Just när det handlar om ledarskap och or- ganisation har de olika perspektiven otroligt stort betydelse. Jag har synliggjort perspektiven klart i mina uppgifter.«
»De har inte ingått i den här kursen men de har vi ju diskuterat tidigare så det var bra att slippa. Jag tycker inte att perspektiven tillför något om de inte passar in i sammanhanget.«
»Etnicitet tas upp allt som oftast. Genus och, i synnerhet, miljö hamnar däremot i skuggan.«
Läranderesultat
»Insikt 1: Allt hänger på en själv. De skarpa uppdragen gentemot företaget Y har fått en att skärpa sig. 2: Många olika sätt att ge feedback vilket är bra och givande. Jag känner att jag utvecklats och fått upp ögonen för hur och vad jag vill jobba med.« »Under kursens gång har jag insett att ledarskap och organisation
är en mycket viktigt del av dagens skola. Det finns så mycket som man inte visste om sedan tidigare. Man blev mer och mer insatt i lärandemiljöerna och ledarskapet och ett stort intresse väcktes för eventuella fortsatta studier inom området specialpe- dagogik. Formerna för bedömning skiljer sig inte speciellt mycket. Kraven var lika höga. Under den här kursen handlade mer om kvalitet än kvantitet vilket jag anser är bra! Det som var mindre bra var att ge respons för alla examinationsuppgifter, där man till slut började nästan upprepa sig. Jag tycker att det är bra att få respons men mer omfattande. Intervjun har inte gett mycket av alla examinationsuppgifter så har själva intervjun upplevts stressigt. Men däremot att lära sig transkribera tyckte jag var bra! Litteraturen var väldigt intressanta att ta del av. Resterande examinationsuppgifter har gett mer kunskap och färdigheter.« »Det viktigaste i denna kursen tyckte jag var att vi fick göra åt-
gärdsprogram, det var väldigt bra. Det var också bra att vi fick jobba med barn i komplicerade lärandesituationer, eftersom man inte hade så stor kunskap om det sedan innan. Redovis- ningarna och examinationerna har gjort det möjligt att visa sina kunskaper.«
42
»Detta är tre frågor.«
»Mest intressant i kursen har varit det om barn med behov av sär- skilt stöd. Redovisningar ger mig till viss möjlighet att visa vad jag lärt mig.«
»Målet uppnås när man klarat tentamen.«
Vad leder kursen till?
»Denna kurs ha verkligen varit verklighetsanknuten. Detta har jag inte alltid upplev i tidigare kurser i utbildningen. Jag tycker att den varit bra och kommer att ha stor användning för de kun- skaper jag skaffat mig.«
»Jag har lärt mycket som är användbart i min blivande profes- sion.«
»Kursen kändes relevant men den kunde hållits på en högre nivå. Jag lärde mig inte mycket nytt.«
»Nej, det har inte varit relevant i förhållande till resterande kur- ser, men det har varit väldigt givande. Man har lärt sig en hel del nyttig om skolans ledarskap, specialpedagoger och om barnen i behov av särskilt stöd. Det har definitiv varit en tydlig byggsten. Verklighetsanknutna har de flesta varit förutom kanske den för- sta examinationsuppgiften. Om tydliga har jag redan besvarat att i början visste man inte riktigt vad det hela går ut på. Sen bör- jade allt falla på plats! Själv har jag träffat elever i behov av sär- skilt stöd men mer verklighetsanknytning har jag inte deltagit i förutom min allmänna observation som jag utförde i skolan be- träffande lärandemiljöer.«
»Lära sig vara analytisk. Knyta ihop matematikkunskaper och kunna tillämpa dem i arbetslivet.«