PRIORITERADE TEMAN FÖR KVALITETSARBETET 2005-

På följande sidor redovisas fem prioriterade teman för kvalitetsarbetet. Teman ska ses som inriktningar, som är inspirerade av resultaten av ”Studenterna vid Malmö högskola. Barome- ter 2003-2004” och av diskussioner i Grundutbildningsberedningen under 2004. Teman är:

1. Introduktion

2. Kurs- och programvärdering

3. Bedömning av studenternas prestationer

4. Lärande för arbetslivet - verksamhetsförlagd utbildning 5. Uppföljning av studenterna - under och efter utbildningen.

Internal evaluation Platsbesök av bedömargrupp Intern CQI InterInnal Förändringar Utvärderings- rapport Självvärdering Extern Utvärdering och Uppföljning Självvärderings- rapport Utvärdering Intern Utvärdering och Uppföljning

INTRODUKTION

”För att kunna locka nya grupper sökande till högskolan krävs en förnyelse av pedagogiken. När studentgruppen får en mer blandad bakgrund kräver det i sin tur en förnyad pedagogik. En högskoleutbildning som vänder sig till hälften av en årskull måste vara annorlunda utfor- mad än den som riktas till en elit. Högskolan har ett viktigt ansvar att ge samtliga antagna studenter goda möjligheter att bedriva sina studier på ett effektivt sätt”.

” I en grupp där studenterna har skiftande bakgrund berikas utbildningen av att olika erfa- renheter, perspektiv och uppfattningar bryts mot varandra. En konstruktiv diskussion berikas av skillnader. Utveckling av ett kritiskt tänkande på vetenskaplig grund är centrala delar i en högskoleutbildning. Utbildning i en heterogen grupp kan kräva en större ansträngning men är en allt mer nödvändig förutsättning för att uppnå hög kvalitet.”

”Högskolans bemötande vid studiestarten påverkar studentens inställning till de kommande studierna och livet som student. Ett välkomnande mottagande av nybörjarna är av stor bety- delse för att förebygga avbrott i eller avhopp från studierna.”

(Den öppna högskolan, Prop. 2001/02:15, sid. 19, 25 och 39)

Målen är att:

– i samarbete med studentkårerna skapa redskap för mottagandet av nya studenter

– studenterna ska bli medvetna om vad det innebär att studera vid Malmö högskola, exempel- vis vad Malmö högskolas perspektiv kan innebära

– studenterna ska få en introduktion till högskolestudier, i vilken också begreppet ”kritiskt förhållningssätt” ska behandlas

– studenterna ska ha kunskap om olika funktioner som finns vid Malmö högskola, t.ex. Språkverkstad samt Bibliotek och IT

– skapa redskap som belyser olika skäl till studenters studieavbrott, även tidiga sådana. Strategier:

År 2000 presenterades ett förslag på innehåll och genomförande för en högskolegemensam introduktionskurs. Sedan dess har flera av Malmö högskolas områden arbetat med och ge- nomfört olika modeller för introduktion av studenterna. Ett samarbete mellan Studieadminist- rativa avdelningen och studentkåren finns också. Studieadministrativa avdelningen har sedan flera år arbetat med projektet ”Studentmenyn”, där bl a Studenthälsans uppgifter beskrivs. Första steget blir att kartlägga befintliga modeller och de insatser som redan görs. Därefter bör utvärdering av dessa insatser göras i den mån det inte gjorts. Resultaten av utvärderingarna ska utgöra basen för nya modeller, som tillgodoser målen ovan och en process för att lära av varandra ska påbörjas.

Exempel på förväntat resultat:

– en eller flera modeller för introduktion av nya studenter tas fram

– studenterna ska uppleva en ökad trygghet beträffande sina studier och förstå vad ett kritiskt förhållningssätt kan vara

– studenterna ska känna en större tillfredställelse med sin första tid på Malmö högskola än idag

– studenterna utnyttjar i högre grad än idag de funktioner som finns, ex Språkverkstaden och datorutbildning för studenter.

144

KURS- OCH PROGRAMVÄRDERING

”I en positiv undervisningsmiljö pågår en ständig och förtroendefull dialog mellan lärare och studenter. En undervisningsmiljö av god kvalitet karaktäriseras också av en kontinuerlig granskning av det egna arbetet. Att studera och kritiskt värdera det man gör är naturligt i all professionell verksamhet och själva grunden i ett vetenskapligt förhållningssätt.”

(SOU 1992:1)

”En bra utbildning skall resultera i att studenterna lärt sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin egen arbetsmiljö. Därigenom skapas förutsättningar för deras medverkan i kvalitets- arbetet både i utbildningen och senare i arbetslivet.”

(Regeringens proposition 1999/2000:28)

Målen är att:

– skapa redskap som stöder utveckling av program och kurser med fokus på studenternas lärande och utifrån Malmö högskolas uppdrag och perspektiv

– utvärdera samtliga program och kurser på ett periodiskt återkommande och systematiskt sätt – säkerställa och stödja studenternas roll i kvalitetsutvecklingen av program och kurser – studenterna får kunskap om och färdighet att delta i utvecklingsarbete

– utvärdera genomförandet av ”Studenternas rättigheter och skyldigheter”.

Strategier

Olika modeller för utvärdering av kurs och program kommer att utarbetas och tillämpas. Grundläggande är att modellerna fokuserar på sådant som berör och är av betydelse för medarbetare och studenter. De ska underlätta och stödja kvalitetsarbetet. En utgångspunkt för modellerna ska vara lärande och åtgärderna ska relateras till evidens om lärande i bred me- ning, studenternas och medarbetarnas.

Modellerna ska också vara utformade så att de utvärderar om och på vilket sätt Malmö hög- skolas profil i form av exempelvis perspektiven (miljö, genus, migration och etnicitet) integ- reras i utbildning.

Målen med utvärdering behöver förankras och debatteras på olika nivåer och resultaten ska vara öppna och tillgängliga för studenter och medarbetare. Studenterna ska engageras i kvali- tetsarbetet på ett mera systematiskt sätt. Modellerna ska vara utformade så att det tydligt framgår hur studenterna blir engagerade, får återkoppling och lär sig av att medverka i kvali- tetsarbetet.

Exempel på förväntade resultat:

– en Malmö-modell för utvärdering av program och kurser som är instrument för både kvali- tetsutveckling och för att studenterna lär sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin egen arbetsmiljö.

– resultaten av utvärderingarna ska vara lätt tillgängliga för medarbetare och studenter – en större andel studenter ska känna sig delaktiga i kvalitetsutvecklingen av kurser och pro- gram.

BEDÖMNING AV STUDENTERNAS PRESTATIONER

”Given the new focus for university policy on learning for the unknown, there needs to be an assessment policy which requires summative assessment across the full range of objectives, including those associated with the capability to deal with novel contexts. Even when assess- ing technical aspects, assessment should be required to address underlying meaning and the university needs ways to ensure that the assessment conforms to these expectations.”

(Bowden & Marton: The University of Learning, sid 265)

”Det är angeläget att finna nya sätt att värdera komplexa kunskapsprocesser.”

(Underlag för Malmö högskolas handlingsplan 1999)

Målen är att:

Bedömningen av studenternas prestationer ska

– påvisa huruvida studenterna nått beskrivna mål för utbildningen – vara en del av lärprocessen

– ge studenterna återkoppling

– stödja studenterna i att skapa strategier för sitt framtida lärande.

Strategier:

Bedömningen av studenternas prestationer har en starkt styrande inverkan på studenternas lärande. Under de senaste åren har flera viktiga åtgärder vidtagits. 2004 var den särskilda in- riktningen för Malmö högskolas pedagogiska utmärkelse just Bedömning av studenternas prestationer. Vidare har ett antal projekt tilldelats utvecklingsmedel för att utveckla nya for- mer för bedömning av studenternas prestationer inom nätburen utbildning. En viktig strategi blir att utvärdera dessa projekt och att sprida erfarenheterna genom exempelvis seminari- er/workshops.

En annan viktig strategi är att ägna stor uppmärksamhet åt målformuleringar i kursplaner, hur studenterna uppnår målen, huruvida bedömningarna är i överensstämmelse med målen och hur återkoppling till studenterna sker. Härvid är det viktigt att utforma olika modeller som bedömer såväl olika kunskapsformer som studenternas färdigheter och förhållningssätt. Mo- dellerna ska visa på hur sådana förmågor, såsom exempelvis att självständigt urskilja, formu- lera och lösa problem; att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, har utvecklats eller utvärderats. Bologna-processens beskrivning av olika mål och dess ECTS system kommer att vara viktigt att beakta. Det är också viktigt att resultaten av bedömningarna används för att förbättra kurser och program.

Exempel på förväntat resultat:

– olika metoder för bedömning kommer att utarbetas och de är i överensstämmelse med kur- sens mål

– kursplanerna beskriver på ett tydligt sätt vilka ansatser, metoder och kriterier som används för att bedöma studenternas prestationer

– studenterna upplever att de tillfällen då deras prestationer bedöms är en meningsfull del i deras lärande

146

LÄRANDE FÖR ARBETSLIVET - VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Studenterna ska ha

- insikt i hur kunskap och utveckling skapas genom en växelverkan mellan vetenskap, utveck- lingsarbete och praktiska erfarenhet

- förmåga att inom sitt område använda och förmedla sitt kunnande och delta i ett fritt me- ningsutbyte också i kontakt med människor med annan utbildningsbakgrund

- medvetenhet om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för dess utnyttjande

(Bolognaprocessen i svensk belysning DS 2004:2, fordringar för kandidatexamen, sid 137 och 138)

”Den öppna högskolan kan underlätta för individen att använda högskoleutbildningen för ett livslångt lärande. Individens och arbetsmarknadens behov är dynamiska och ständigt förän- derliga, vilket gör att förutsättningarna för ett livslångt lärande ständigt måste förändras.”

(Den öppna högskolan, sid. 19)

Målen är att:

– analysera olika syften med verksamhetsförlagd utbildning så att syftena kan tydliggöras i utbildningsplaner och kursplaner

– studenterna ska uppleva verksamhetsförlagd utbildning som en meningsskapande och ut- vecklande del av sin utbildning

– studenterna ska bli väl rustade för sitt framtida arbetsliv och attraktiva som medarbetare – kvalitetssäkra verksamhetsförlagd utbildning.

Strategier:

I många utbildningar vid Malmö högskola är en del av utbildningen förlagd till en verksamhet utanför högskolan. Det gäller exempelvis sjuksköterskeutbildningen, tandläkar- och tandtek- nikerutbildningarna, socionomutbildningen, ”aspirantutbildningen” och lärarutbildningen. Lärarutbildningen har utvecklat ett ”partnerskolesystem” som är framgångsrikt. Genom att analysera Lärarutbildningens och andra utbildningars erfarenheter av verksamhetsförlagd ut- bildning kommer vi få kunskap som kommer att gagna såväl de utbildningar, som redan har verksamhetsförlagd utbildning som de utbildningar som förbereder för att införa verksamhets- förlagd utbildning. I ett antal andra utbildningar/program, t ex vid IMER diskuteras nämligen att integrera olika typer verksamhetsförlagd utbildning.

En annan viktig strategi är att formulera vilka syften och mål som finns för studenternas ”lärande i arbetslivet”. Det kan tyckas vara självklart att denna del av utbildningen är bra i sig, men förväntningar från arbetsplatserna och från studenterna måste vara tydliga och realistiska. Därför är målformuleringar för verksamhetsförlagd utbildning viktiga.

Exempel på förväntat resultat:

– utveckling av modeller för verksamhetsförlagd utbildning

– beskrivning av likheter och olikheter i syften för verksamhetsförlagd utbildning

– aktuella utbildnings- och kursplaner beskriver verksamhetsförlagd utbildning på olika sätt – dokument som bättre beskriver Malmö högskolas och aktuell verksamhets ömsesidiga an- svar för studenternas utbildning

– modeller för utvärdering och uppföljning av verksamhetsförlagd utbildning

– lärande om starka och svaga sidor beträffande olika delar i kurser/program vid Malmö hög- skola.

UPPFÖLJNING AV STUDENTERNA - UNDER OCH EFTER UTBILDNINGEN ”Den öppna högskolan kan underlätta för individen att använda högskoleutbildningen för ett livslångt lärande. Individens och arbetsmarknadens behov är dynamiska och ständigt förän- derliga, vilket gör att förutsättningarna för ett livslångt lärande ständigt måste förändras.”

(Den öppna högskolan, sid. 19)

”The feedback from these ”older” graduates provided interesting perspectives, differing in a number of ways from those of recent graduates. In general, it was apparent that the value of past graduates views and experience was not fully exploited by universities.”

(Learning from audit, Higher Education Quality Council, 1994, sid 31)

Målen är att:

– studenterna ska vara nöjda med de utbildningar (program/kurser) som de genomgått – studenterna ska vara väl rustade för ett framtida arbetsliv

– studenterna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden så att sysselsättningsgraden bland nyut- examinerade studenter ökar

– studenterna ska se Malmö högskolas utbildningar som viktiga för sina fortsatta studier och för fortbildning, som ett led i det livslånga lärandet.

Strategier:

En del utbildningar på Malmö högskola har gjort uppföljningar av studenterna några år efter det att de avslutat sin utbildning. Uppföljningarna har gällt vad studenten har för sysselsätt- ning, utbildningens relevans för eventuell anställning samt synpunkter på den utbildning stu- denten genomgick. Dessa uppföljningar ska fortsätta och göras mera systematiskt. Metoder för att återföra de tidigare studenternas erfarenheter till de pågående utbildningarna ska tas fram. Alumniverksamhet kan vara ett sätt att sprida kunskap om utbildningar på Malmö hög- skola, vilka kan vara en del i tidigare studenters livslånga lärande.

Exempel på förväntat resultat:

– modeller för uppföljning som beskriver de examinerades sysselsättningsgrad och professio- nella situation, deras syn på den utbildning de genomgått

– kunskap om de examinerades professionella situation och huruvida de anser att den utbild- ning de genomgått är relevant för den anställning de har

– lärande om starka och svaga sidor i kurser/program vid Malmö högskola – tidigare studenters erfarenheter tas tillvara i utvecklingen av utbildningen

– andelen Malmö studenter som återkommer till nya utbildningar och fortutbildning på Malmö högskola efter sin grundutbildning ska öka.

1(12)

MAH / Rektor

Viveca Serder

Koordinator för kvalitets- och utvecklingsfrågor

2004-11-12 Dnr Mah 16-04/568

Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post

Malmö högskola Hjälmaregatan 1 040-665 70 12 040-665 70 49 www.mah.se viveca.serder@mah.se Rektor