Material och avgränsningar

Material är partimaterial från tre riksdagspartier (Se tabell 2 nedan). Med andra ord består det av (skriftliga) dokument. Denscombe (2009) skriver om dokument som ett alternativ till t.ex. intervjuer. Kanske hade intervjuer kunnat vara ett alternativ. Om intervjuer hade valts hade steg ett varit att få tag på villiga respondenter från de aktuella partierna. Ett problem hade dock varit svårigheten att få fram hur partierna beskriver exempelvis problemet med några enstaka intervjuer. För att förtydliga följer ett exempel, om personer från partierna hade ställt upp hade intervjun förmodligen blivit med någon inom partiet med ansvar för

landsbygdsfrågor. Det hade inte varit säkert att en person som är insatt i frågan har samma bild av problemet som partiet i allmänhet. Dokument borde alltså ge en tillförlitligare bild av hela partiets åsikter.

En stor fördel med att använda sig av just skriftliga dokument är deras tillgänglighet, och det gäller särskilt offentliga dokument. Men även om materialet är lättillgängligt måste det fortfarande uppfylla några grundläggande kriterier (Denscombe, 2009). Denscombe (2009) presenterar fyra kriterier från Platt och Scott, som handlar om autenticitet, trovärdighet, representativitet och innebörd. Autenticitet syftar på om dokumentet är äkta medan

trovärdigheten syftar på om innehållet är "riktigt", exempelvis genom att det inte innehåller förutfattade meningar. Medan representativitet handlar om det aktuella dokumentet är ett vanligt dokument i sitt sammanhang och innebörden handlar om ifall det som framkommer i dokumentet är tydligt utan dolda meningar (Denscombe, 2009). Dokumenten i uppsatsen kan med relativt hög säkerhet antas vara såväl autentiska som representativa, t.ex. för att de aktuella dokumenten har hämtats och valts ut från en trovärdig källa (Se nästa stycke).

Däremot ställer jag mig mer kritisk till övriga två kriterier. För det första är det, med tanke på vad som har diskuterats om objektivitet, svårt att bedöma ett innehåll som riktigt och ett annat som oriktigt. Det handlar om politiska dokument där olika beskrivningar och lösningar är något naturligt. Dessutom känns det konstigt att analysera dokument utan dolda meningar eller otydligheter, då ett syfte är att granska olika beskrivningar.

Materialet är partiprogram, samt ett dokument som behandlar de aktuella partiernas

landsbygdspolitik. När det kommer till partiprogrammen är det de delar som rör landsbygden och uppsatsens frågeställningar som är relevanta i uppsatsen. Dokumentet som representerar partiernas landsbygdspolitik har varit möjligt att hitta genom en sammanställning som organisationen Hela Sverige ska leva har gjort (2015a). Hela Sverige ska leva är en

medlemsorganisation verksam i hela landet. En del av organisationens uppdrag är att påverka och lyfta olika typer av frågor som är relevanta för människor på landsbygden (Hela Sverige ska leva, 2015b). De ordnar exempelvis en landsbygdsriksdag vartannat år (Hela Sverige ska leva, 2015c). I fallet med Socialdemokraterna (S) så utmärkte sig det dokument för

landsbygdspolitik som Hela Sverige ska leva valt ut i och med att det var en motion. Därför gjordes egna sökningar efter ett dokument i samma stil som de övriga partierna. En lyckad sökning fick till konsekvens att motionen ersattes med ett dokument om landsbygdspolitik som presenterade inför valet 2014 (S, 2014b). Det medan dokumenten från C och

Sverigedemokraterna (SD) kommer från Hela Sverige ska levas sammanställning (2015). För att få en bättre bild över materialet presenteras det nedan med t.ex. ålder och längd:

Tabell 2 Överblick över empiriskt material

Partiprogram Längd År Landsbygdspolitik Längd År SD Principprogram Knappt 50 med bilder 2011 Sverigedemokratiskt inriktningsprogram för landsbygden Ca 20 2013 C Idéprogram ”En hållbar framtid våra idéer gör skillnad” Ca 20 2013 Titel ”Agenda för landsbygden” (25 punkter för hållbar utvecklingskraft i hela landet) 12 2012 S Principprogram ”Ett program för förändring” Ca 40 2013 Titel ”Socialdemokraternas politik för fler jobb på landsbygden”

Ca 10 med bilder

2014

Källa: Respektive partis partiprogram (SD, 2011; C, 2013; S, 2013) och dokument om landsbygdspolitik (SD, 2013; C, 2012; S, 2014a) samt hemsida för årtal (S, 2015; S, 2014b).

Andra typer av material hade varit möjligt att välja. Först och främst kanske det handlar om SOU-rapporter och uppföljande propositioner, samt olika utskottsbetänkanden. Främsta anledningen till att detta material valdes bort har att göra med att det inte fanns någon SOU- rapport som diskuterade landsbygdsfrågorna på ett mer övergripande sätt utgiven de senaste åren. Den senaste mer övergripande SOU-rapporten publicerades nämligen 2006 (SOU 2006:101). Men helt tyst har det inte varit, det har trots allt publicerat en del SOU-rapporter

som behandlat frågor med koppling till landsbygden efter 2006. Men dessa rapporter är mer sakfrågeinriktade. Ett exempel är ”Bredband till hela landet” (SOU 2008:40). Ett annat exempel är den nyligen släppta SOU-utredningen om kommersiell service i glesbygden (SOU, 2015:35). Däremot hade det fortfarande varit ett alternativ att välja t.ex.

utskottsbetänkanden som ett material. Men då frågeställningarna riktar in sig på vad som ses som ett problem och hur lösningar för detta formuleras är det relevant att utgå från ett partimaterial där partierna formulerar den mer övergripande politiken.

Som förmodligen har framkommit har det gjorts en avgränsning i antalet partier. En naturlig avgränsning hade varit alla riksdagspartier bl.a. eftersom dessa partier är etablerade och genom sin roll i riksdagen har möjlighet att påverka landsbygdspolitiken i hela landet. Men dessvärre skulle uppsatsen bli alltför omfattande om alla riksdagspartier skulle behandlas ordentligt. I valet mellan att begränsa uppsatsen till några partier eller att behandla alla partier mer ytligt och med färre frågeställningar valdes det förstnämnda. De partier som valdes ut för analysen är SD, C och S något det finns flera olika anledningar till. Övergripande valdes att ett parti från respektive block. Med block avses här alliansen, de rödgröna och SD.Förutom att SD är det enda partiet i sitt ”block” finns även andra motiv till att välja dem. Det handlar t.ex. om att SD är ett relativt nytt parti och om att de försöker framställa sig som ett annat alternativ i relation till de övriga sju riksdagspartierna. De har dessutom bl.a. benämns som missnöjesparti och en kritisk röst (Se t.ex. Svt, 2012; Fredén i SR, 2014). I valet av C och S finns det en anledning som är giltig för de båda, nämligen att båda partierna har eller har haft rollen som landsbygdsminister (Regeringskansliet, 2015c; Sveriges riksdag, 2015). S är dessutom relevanta för att de har varit dominerande i svensk politik under så pass lång tid, och därmed haft stort inflytande på området (Jämför t.ex. Elander, 1978). Medan C känns som ett givet val inom Alliansen, exempelvis för deras rötter i bonderörelsen.

Istället för att välja några riksdagspartier hade ett alternativ kunnat vara att välja ett parti och studera deras politik för landsbygden på såväl nationell som lokal nivå. En fördel hade varit möjligheten att se om partierna lokalt talar om och formulerar problemen på ett annorlunda sätt än nationellt. Men genom detta val hade möjligheten till jämförelser mellan partierna försvunnit. En annan avgränsning är det material som valts, och det material som med andra ord valts bort, vilket diskuterades ovan. Dessutom utgör frågeställningarna en avgränsning.