Sverigedemokraterna

Utifrån SD:s innehållsförteckningen är det inte möjligt att se något om landsbygden. I själva programmet framkommer lite tankar med koppling till landsbygden. Men som helhet har tankar med koppling till landsbygden långt ifrån en framträdande roll. De tankar som trots allt finns är såväl tydliga som mindre tydliga. En handlar om "Starka lokalsamhällen och en trygg och levande hembygd..." (26, SD, 2011) och en annan om att människan är beroende av naturen av flera anledningar. Det sägs även att "Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktigt för Sverigedemokraterna." (29, SD, 2011). Det utvecklas t.ex. till. "... att alla svenska medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällservice." (27, SD, 2011). Vidare görs ett uttalande om att såväl stat som kommuner måste ha ett inflyttande över olika områden så som infrastruktur. SD har även åsikten att landet ska ha en hög grad av självförsörjning, något som kräver ett jordbruk som kan konkurrera. Dessutom ska försvarsallianser byggas upp för att kunna försvara hela landet (SD, 2011). Som kan ses handlar det som har kopplingar till landsbygden sällan bara om landsbygden. Det handlar istället om att hela landet ska få del av samma förutsättningar (SD, 2011).

5.2 Centerpartiet

Om det iS och SD fall lyfts det mesta med koppling till landsbygden i presentationen blir det i vissa fall bara exempel här. Bara genom att studera innehållsförteckningen i C:s idéprogram ses kopplingar till landsbygden. När sedan idéprogrammet läses blir det tydligt att uttryck som ”i hela landet” förekommer flitigt genom programmet. Det handlar t.ex. om att människor har rätt att bygga sin framtid var de vill i landet, att partiet diskuterar utmaningar samt lösningar för olika delar av landet och att utvecklingen med t.ex. teknologi skapar möjlighet för entreprenörskap i hela landet. Inledningsvis sägs också att C är ett "...parti som svarar på de utmaningar som finns i hela landet såväl i städet som på landsbygden." (4, C, 2013).

Dessutom används ordet landsbygd i programmet där det t.ex. påpekas att partiet har sina rötter i landsbygden och "En levande landsbygd är förutsättningen för ett hållbart samhälle." (9, C, 2013). Andra exempel med koppling till landsbygden är t.ex. ett stycke som diskuterar negativa spiraler och påpekar att ”Det krävs offensiva och strategiska beslut för att stärka landsbygdens attraktionskraft…” (4, C, 2013). Precis som i S och SD:s fall finns det också uttalanden om likvärdiga möjligheter, exempelvis när det kommer till skola, vård och kultur. Dock påpekas att lösningar för hur välfärden utformas kan skilja mellan olika delar av landet, något som t.ex. kommer till uttryck genom att rättigheterna "..kan tillgodoses på olika sätt beroende på var man bor och vilka möjligheter som finns lokalt." (15, C, 2013). Tanken om likvärdiga möjligheter går även att se när det kommer till företag och förutsättningar för tillväxt. Det finns också delar som poängterar att landsbygden har tillgångar som är till nytta för staden. Dessutom ses landsbygden som värdefull för ekosystemet och ett hållbart

samhälle, samt anses kunna bidra än mer t.ex. genom turism och vattenbruk (C, 2013).

5.3 Socialdemokraterna

I innehållsförteckningen nämner S inte landsbygd. När man sedan läser partiprogrammet måste man läsa länge tills det kommer något med uttalad koppling till landsbygden. Det som tydligast finns är tankar om att "Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas." (32, S, 2013), det bl.a. eftersom en jämn regional utveckling är positivt för jobb. Uttryckt på ett annat sätt handlar det om en tillväxtpolitik där det skapas förutsättningar för t.ex. arbete i hela landet. Att hela landet lever är intressant t.ex. för att det ger flera jobb, och som en konsekvens följer mer pengar att fördela till välfärden. Dessutom sägs att "Väl fungerande transport- och kommunikationssystem i hela landet är också en förutsättning för en regionalt balanserad tillväxt." (30, S, 2013). Men även såväl kultur och välfärd som skolor ska finnas över hela landet, där det är behovet som ska styra välfärden. Eventuellt skulle även

sådant som sägs om naturens viktiga roll och om ekologi samt jordbruk kunna räknas in om man tolkar generöst. Ett exempel är att "Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel." (26, S, 2013). Det handlar även om att naturen sägs vara central för samhällsutvecklingen (S, 2013).

6. Problem

Gemensamt för alla de efterföljande empiriska kapitlen är att det i löpande text bara refereras till dokumentet för partiernas landsbygdspolitik (SD, 2013; C, 2012; S, 2014a) vid citat. Det eftersom allt, undantaget några referenser till partiprogrammen, som inte är mina egna tankar kommer från dessa dokument. I detta kapitel behandlas frågeställningen om de huvudsakliga problemen för landsbygden, utifrån respektive partis beskrivning, analys och

problemkonstruktion. Här presenteras respektive parti var för sig, medan den jämförande aspekten tydliggörs i kapitel åtta.

6.1 Sverigedemokraterna

Utifrån SD:s inriktningsprogram för landsbygden har två särskilt tydliga

problembeskrivningar identifierats. Den ena går ut på att SD delvis ifrågasätter vad andra benämner som naturliga orsaker, medan den andra handlar om att problemen för landsbygden kan förklaras av andra aktörers agerande. Det senare uttrycks explicit i att ”Det är

Sverigedemokraternas mening att nuvarande politiker slagit in på fel linje i flertal frågor som berör framtiden för den svenska landsbygden.” (3, SD, 2013).

Det som delvis ifrågasätts som något naturligt är urbaniseringen eller snarare ett resultat av den, nämligen att landsbygdskommuner minskar i befolkning. Uttryckt med SD:s egna ord sägs "Att de flesta landsbygdskommuner, i synnerhet de allra mest glesbefolkade, också är utflyttningskommuner med minskade befolkningar är inte en på förhand given utveckling." (3, SD, 2013). Men för att bryta detta behöver man t.ex. tro på industrier för det påpekas

nämligen att det handlar om politiska beslut, eller uttryckt med deras egna ord en politisk vilja, om vi ska ha en tillverkningsindustri. Utifrån detta är tolkningen att SD anser att urbaniseringen, och dess följder, är ett problem som är möjligt att förändra. I texten framkommer även att SD tror att flera industrier, som har möjlighet att vara verksamma i landsbygdsmiljö, kan ge en levande och befolkad landsbygd. Men det uttrycks att det blir svårt om industrier inte ses som viktiga. Även om det inte skrivs uttalat så ger den inledande

beskrivningen där urbaniseringen först beskrivs som något naturligt, för att därefter ifrågasättas genom en känga till andra politiker intrycket att det blir ett problem för landsbygdsområdena om utflyttningen ses som naturlig.

Den andra problembeskrivningen kopplas till andra aktörers agerande. Särskilt är det EU och regeringens agerande, men det handlar även mer opreciserat om internationell konkurrens och politiker. Uttryckt kortfattat handlar det om att det på flera ställen framkommer att åtgärder, eller brist på sådana, och lagar eller andra krav som tillkommit på initiativ från regeringen eller EU försvårat att leva eller bedriva verksamhet på landsbygden. Tolkning är att SD anser att landsbygden skulle ha mindre svårigheter och klara sig bättre om det inte vore för dessa aktörers agerande. I texten finns det flera konkreta ställen där denna uppfattning ses. Tydligt att det är regeringen som är, en del, av problemet blir det när lagar om djurskydd och skatter för koldioxid diskuteras. Det uttrycks t.ex. som att "Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen." (15, SD, 2013). Ett annat exempel som lyfts upprepade gånger, fast i olika sammanhang, handlar om byråkrati. Detta med t.ex. långa

handläggningstider, många och krångliga regler samt orättvist höga skatter och avgifter inom områden som påverkar landsbygden.

Ett område där såväl EU och regeringen får kritik är lagen om offentlig upphandling, som sägs ställa till problem för det svenska jordbruket genom att "I princip omöjliggör lagen att en offentlig upphandlare kan ställa krav på att livsmedel ska vara närproducerade." (13, SD, 2013). EU, ensamt, som ett problem för landsbygden påpekas fler än en gång och ses extra tydligt i "Sverigedemokraterna är starkt kritiskt till flera av de direktiv som EU stipulerar och som får negativa återverkningar på de svenska böndernas villkor." (13, SD, 2013). Ett mer konkret exempel är att standardiserade normer förstör unika miljöer. SD påpekar också att de svenska bönderna visserligen får gårdsstöd från EU, men den summan som betalas in till EU är högre än den summan som kommer tillbaka. Med andra ord skulle de svenska bönderna, enligt SD, få betydligt mer pengar om det inte vore för EU.

6.2 Centerpartiet

Utifrån landsbygdsdokumentet är det inte solklart vad C ser som landsbygdens huvudsakliga problem och delar av det som förs fram i dokumentet är även relevant utanför landsbygden. Ett exempel på det senare är önskan om att ge såväl regionerna som den enskilda människan mer makt, även om det i idéprogrammet sägs att det krävs styrmedel mellan regionerna för att

förutsättningarna ska vara likvärdiga (C, 2013). I idéprogrammet skrivs också att ”Stad och land behöver varandra…” (10, C, 2013). Att agendan för landsbygd inte bara är ett

landsbygdsdokument blir än tydligare då det sägs att det är ”25 punkter för hållbar utvecklingskraft i hela landet” ( 3, C, 2012). Så kanske är problemet, enligt C, att

landsbygdens tillgångar inte värderas tillräckligt högt i förhållande till stadens generellt sätt? Problemet skulle i så fall kunna handla om synen på landsbygden, och vad den har att erbjuda samt bidrar med. För som skrivs inledningsvis av Lööf är det så att "Alla har vi olika bilder av landsbygden." (3, C, 2012), men för henne är det självklart att landsbygden har många

möjligheter. Att landsbygden bidrar framkommer även i idéprogrammet, t.ex. genom uttalanden om att landsbygden behövs i arbetet för ett hållbart samhälle och att landsbygden har tillgångar som är till nytta för staden (C, 2013).

Men samtidigt påpekas att attraktiviteten på landsbygden ska stärkas. Exempelvis genom att lagar ska förändras eller avskaffas, där ett syfte är att minska administration. Men i andra fall räcker det med att informera om de möjligheter som finns inom rådande lagstiftning. Ett exempel är bättre information om möjligheten för det offentliga att köpa mat som är lokalt producerad, eftersom "Det är något som redan i dag är möjligt i lagen om offentlig

upphandling." (6, C, 2012). Landsbygden har också vad som skulle kunna benämnas som särskilda problem. Det C nämner som leder till denna tolkning handlar t.ex. om konkreta saker som att de som bor på landsbygden är beroende av bilen och att särskilt stöd eller satsningar behövs för såväl offentlig som kommersiell service. Ett problem för landsbygden skulle alltså kunna vara att de särskilda behov och möjligheter som finns på landsbygden inte uppmärksammas i olika beslut. Eller uttryckt med C:s egna ord ”Landsbygden är en plats där konsekvenserna av politiska åtgärder ofta är annorlunda än i städerna.” (9, C, 2012).

6.3 Socialdemokraterna

I S:s landsbygdsdokumentet får man en uppfattning om vad som är ett problem för

landsbygden bara genom att läsa titeln på dokumentet, "Socialdemokraternas politik för fler jobb på landsbygden" (1, S, 2014a). Efter titeln är det lätt att tro att dokumentet bara skulle behandla jobbfrågan, men när innehållsförteckningen kommer framkommer att så inte är fallet. Däremot påpekas i inledningen att "Det är på landsbygden som regeringens

jobbmisslyckande syns tydligast." (5, S, 2014a). Mer konkret är ett problem med koppling till jobbfrågan industrier som har försvunnit. Förutom avsnitt som enbart handlar om jobb finns t.ex. ett avsnitt om livsmedelsproduktion, där ett problem beskrivs som att konsumenterna inte

vet om att maten är svensk och av hög kvalité. Ytterst är även detta en del av problematiken med jobb, eftersom satsningen motiveras med att de jobb som finns inom jordbruket har minskat. Att behov av jobb är ett underliggande problem, enligt S, ses även när satsningar på besöksnäringen beskrivs vara viktig för "En växande besöksnäring betyder fler jobb i hela landet." (17, S, 2014a). Även i partiprogrammet finns uttalanden om jobb, så som t.ex. att tillväxtpolitiken ska se till att förutsättningar finns för jobb i hela landet (S, 2013). Det sägs också att "För att landsbygden ska växa och leva behövs fungerande kommunikationer och infrastruktur." (10, S, 2014a). Genom att utbyggnaden och underhållet av dessa strukturer är eftersatt, av alliansregeringen, blir det svårt med en levande landsbygd och att skapa eller behålla existerande jobb. Kompetensförsörjning är något som kan ses som ett problem, eller som en lösning och även här kritiseras alliansen för att ha minskat antalet utbildningsplatser.

Det är också möjligt att ana en annan liten kritik, en kritik mot ett alltför starkt fokus på konkurrens. Detta ses t.ex. i ett uttalande om att "Människor tvingas söka sig bort från de mindre orterna för att söka jobb." (5, S, 2014a). Men samtidigt görs uttalanden som pekar på att tillväxt som princip inte är något som ifrågasätts, utan t.ex. jobb och välfärd är

förutsättningar för att denna tillväxt ska ske i hela landet. Dessutom anses konkurrenskraft fortfarande vara något positivt, för "...konkurrenskraft och anständighet går hand i hand." (5, S, 2014a). Fast tanken om att konkurrenskraft inte ska vara det enda rådande kan även

kopplas till ett avsnitt där regioner berörs. Här påpekas nämligen att regionerna måste kunna få utvecklas efter sina egna förutsättningar. Kanske är det så att S ser ett problem i att en alltför stor konkurrens, mellan regionerna, kan leda till att bara det som fungerar i dagens ledande regioner tas tillvara?

7. Lösningar

Nedan behandlas lösningar som de olika partierna förordar, utifrån de huvudsakliga problem för landsbygden som diskuterades i kapitel sex.

7.1 Sverigedemokraterna

I fallet med att problemet för landsbygden beror på andra aktörer finns det några givna lösningar, nämligen att vinna regeringsmakten och gå ur EU. Lösningen att lämna EU förs inte fram helt, men nära denna lösning är SD i sitt landsbygdsprogram bl.a. när de talar om kostnadsbesparingar och säger att "...Sverige har därmed allt att vinna på en omförhandling

av EU-avtalen." (14, SD, 2013). Att vinna regeringsmakt för att kunna göra något åt de, enligt SD, felaktiga beslut som har fattats av regeringen skrivs inte uttalat. Fast å andra sidan vilket politiskt parti har inte som mål att vinna regeringsmakt eller inflyttande?

När det kommer till den andra problembeskrivningen är det inte lika tydligt. Men SD

kritiserar de som, enligt deras mening, dömer ut industrier. Det sker genom att de visar på ett uttalande från tidigare statsminister Reinfeldt där han ska ha sagt att industrijobb är något som nästan inte finns längre. Detta uttalande kritiserar sedan SD, men frågan är om detta är en lösning på problemet? Men kanske kan det ses som en lösning att ha en positiv inställning till industrierna och avflyttningskommunernas framtid, även om det inte är särskilt konkret. Att SD är positiva till industrier på landsbygden ses genom uttalandet om de ser ”att det finns industrier som kan frodas i landsbygdsmiljön.” (3, SD, 2013). Ett uttalande som är något mer konkret är ett om att avbefolkningstrenden kan brytas, inte genom nuvarande politik, men ”…genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning på landsbygden.” (3, SD, 2013). Men frågan är vad som händer om de industrier som etableras gör det någon annanstans än i de traditionella miljöerna? I uttalandet går det även att se den

problembeskrivning som handlade om att problemet för landsbygden är andra aktörers agerande även när urbanisering, nerläggning av industrier och utflyttning diskuteras.

7.2 Centerpartiet

Som har berörts i kapitel sex kan konsekvenser av politiska beslut skilja mellan stad och land och "Om politikens konsekvenser på landsbygden avviker från konsekvenserna i städerna måste politikens konsekvenser för landsbygden bedömas." (9, C, 2012). Lösningen verkar alltså vara att uppmärksamma landsbygden genom att använda ett landsbygdsperspektiv. Den konkreta lösningen handlar om att göra en ”landsbygdssäkring” av olika politiska beslut för att på så sätt uppmärksamma de konsekvenser ett beslut får för landsbygden. Just den mer konkreta lösningen om "landsbygdssäkring" vid beslut existerar redan i viss mån, då verktyget används av regeringen vid olika beslut. Men C vill vidareutveckla verktyget för att även kommuner ska kunna använda det.

Den andra problembilden handlade delvis om att landsbygden inte lyckas föra fram det som är attraktivt och delvis om landsbygdens särskilda roll där den kan bidra. Mer övergripande handlade det om synen på landsbygden (Kap 6). Några av de lösningar som diskuteras i agenda för landsbygden kan kopplas till detta. Ett exempel är att "Dra nytta av de attraktiva

boendemiljöerna på landsbygden" (8, C, 2012). Men här räcker det inte med marknadsföring, utan det krävs även en anpassning i lagen för att möjliggör strandnära boende. Lösningen här berör såväl att synen på landsbygden är undervärderad (marknadsföring) som att det behövs ett särskilt landsbygdsperspektiv i beslutet (behovet av att skydda stranden i stad och land är olika). Just att det behövs olika former av insatser för att möjligheterna med landsbygden ska kunna utnyttjas optimalt förekommer på flera ställen. Ett annat exempel är ett förslag om att det ska vara tillåtet att sälja alkohol som är producerad på gården, för " Genom en mindre fyrkantig lagstiftning är det möjligt att både locka fler besökare till den svenska landsbygden och skapa förutsättningar för fler jobb och företag." (9, C, 2012). Att förändra lagen så att den blir mer flexibel säger sig C vilja göra utan att äventyra detaljhandelsmonopolet. Men frågan är vad som händer med Systembolaget på sikt?

Att satsningar för att öka attraktiviteten är en lösning blir än tydligare när det i idéprogrammet sägs ”Det krävs offensiva och strategiska beslut för att stärka landsbygdens attraktionskraft och dess betydelse för byggandet av det hållbara samhället.” (4, C, 2013). Men innovation och entreprenörskap ses också som en viktig del för att hela landet ska leva, och kunna växa. Som nämndes i kapitel fem ansåg C att välfärdslösningar kunde skilja i landet och med koppling till entreprenörer görs ett uttalande om att lokala aktörer är bättre att se behoven på orten (C, 2013). Det finns flera olika sätt att tolka detta. Ett tolkningssätt är att det också handlar om synen på landsbygden, landsbygden kan lösa sina behov själva om de får chansen. Men det skulle även kunna vara så att det är en till problembeskrivning vi skymtar. Den skulle kunna handla om att ett problem är att man inte tror på kraften hos privata aktörer, på t.ex. landsbygden. Fast även detta handlar också på ett sätt om synen på landsbygden.

7.3 Socialdemokraterna

Ovan såg vi att jobb, eller snarare brist på jobb, beskrevs som ett problem för landsbygden. Lösningarna S föreslår är i viss mån anpassade efter olika områden. För som nämndes ovan sågs exempelvis både matproduktion och besöksnäringen som områden där det är möjligt att skapa flera jobb (Kap 6). I det första fallet anser S att det finns en efterfrågan samt potential för svensk mat och lösningar handlar t.ex. om att "införa en bättre märkning av matens ursprung, innehåll och hälsovärde." (15, S, 2014a). Detta ska, enligt S, lyfta fram vad som kallas ett svenskt "mervärde". Exempel på andra lösningar som presenteras är att det offentliga ska köpa in mer ekologiskt, samt förändringar i upphandling för att stärka

på utbildningar inom turism och besöksnäring, för att garantera kompetent personal. Som antydes i kapitel sex finns även andra områden som anses kunna utvecklas och på så sätt skapa flera jobb. En återkommande lösning är att utveckla olika typer av strategier som t.ex. att "ta fram en strategi för utveckling av skogsbruket i Sverige" (13, S, 2014a). Något annat som är gemensamt mellan de exempel som diskuterades ovan och övriga förslag är att det är företag som ska skapa landsbygdens nya jobb. Företag som lösning på landsbygdens

jobbproblem kan ses i t.ex. följande uttalande "Växtkraften i entreprenörskap och

småföretagande på landsbygden är avgörande för att hela Sverige ska leva." (6, S, 2014a).

Det finns också lösningar i jobbfrågan, och det problemet som har skapats när industrier flyttat utomlands, som är mer generella. Syftet handlar om att skapa en "nyindustrialisering". Lösningar här handlar exempelvis om satsningar på kompetensförsörjning, bättre matchning och att underlätta generationsväxlingar för att stärka jobbmöjligheter. Andra lösningar handlar t.ex. om at stärka möjligheten för innovation och stöd till näringslivet. Dessutom påpekas att "Utan grundläggande service på landsbygd och glesbygd kommer inte jobben... Det handlar om livsmedelsbutik, apotek, bensinmack eller skola." (18, S, 2014a). En fungerande

infrastruktur är också en viktig del. Även i partiprogrammet (S, 2013) påpekas att det finns grundläggande förutsättningar, som det är statens ansvar att se till, som måste finnas för att det ska vara möjligt med tillväxt. Det framkommer alltså att en viss nivå av service krävs, för