E
N KRITISK GRANSKNING AV
L
ANDSBYGDSPOLITIKEN
- Hur konstrueras landsbygdens problem och lösningar i
partipolitiken?
Malin Bergkvist
Handledare: Jan Olsson Seminariedatum: 2015-08-20 Magisteruppsats
Abstract
One year Master thesis in political science by Malin Bergkvist, spring 15. “A critical review of rural policies
-How is the rural areas problem and solution constructed in party politics?” Supervisor: Jan Olsson.
The purpose of the essay is to critically compare Sverigedemokraternas, Centerpartiets and Socialdemokraternas problem descriptions and political solutions related to rural areas. To achieve the purpose are the following three questions used: 1) To what degree, if any, and how discussed rural areas in the party programs? 2) What are the main problems for rural areas based on each party's description, analysis and problem construction? 3) What solutions advocate the parties in relation to the main problems they see? Besides these more empirically oriented issues are a key part of the purpose to critically compare the parties' descriptions and solutions. The paper uses a qualitative text analysis with a Bacchi inspired analytical tool which also is the same as the essay questions. The material in the paper is a selected
document that addresses the parties' rural policy and the parties’ party program. Several types of limits have been made where the choice of parties and materials is central. The
conclusions, in short, are that the main problems the parties see look different. Because the descriptions of the main problems differ the solutions discussed in relation to these also differens. But in a broader perspective, there are also a lot of similarities between the parties. The critical review reminds us that different ways of seeing reality restricts how the issue is discussed. Example of further research is to do a similar study with the other parties in the Swedish Parliament or examine what sort of effect these descriptions of the problem get in a forthcoming countryside investigation and policy development.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Ämnesval och problem ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Uppsatsens bidrag och forskningsluckor ... 3
1.4 Disposition ... 7
2. Forskningsläge och teorianknytning; Kritisk policyanalys ... 7
2.1 Kritisk policyanalys ... 7
2.2 Sammanfattning kritisk policyanalys ... 12
3. Forskningsläge och teorianknytning; Landsbygdsforskning ... 13
3.1 Överblick över fältet ... 14
3.2 Fördjupning av några av landsbygdens problem och lösningar ... 18
3.3 Sammanfattning landsbygdsforskning ... 23
4. Analytiskt perspektiv och metod ... 26
4.1 Teori och analytiskt perspektiv ... 26
4.2 Metodisk design och forskningsteknik samt etiska överväganden ... 28
4.3 Material och avgränsningar ... 32
4.4 Metodiska problem, generaliserbarhet samt validitet och reliabilitet ... 35
5. Landsbygdspolitikens plats i partiprogrammen ... 37
5.1 Sverigedemokraterna ... 37 5.2 Centerpartiet ... 38 5.3 Socialdemokraterna ... 38 6. Problem ... 39 6.1 Sverigedemokraterna ... 39 6.2 Centerpartiet ... 40 6.3 Socialdemokraterna ... 41 7. Lösningar ... 42 7.1 Sverigedemokraterna ... 42 7.2 Centerpartiet ... 43 7.3 Socialdemokraterna ... 44 8. En sammanfattande jämförelse ... 46 8.1 Partijämförelse ... 46 9. Kritisk analys ... 47 10. Slutsatser ... 53 10.1 Svar på frågeställningar ... 53
10.2 Diskussion i relation till syftet ... 56
1. Inledning
1.1 Ämnesval och problem
Onsdag den 11 mars sände Uppdrag granskning programmet "Att leva och dö i Grums". Mycket av det som diskuterade i programmet är inte specifikt för just värmländska Grums, utan gäller många områden i vårt land. Enligt programmet benämns dessa områden med namn som landsbygd, glesbygd, bruksorter och avfolkningskommuner. Det som förenar är att det är områden som människor flyttar ifrån. Problemen, enligt programmet, handlar om arbetslöshet, minskat utbud, utanförskap, droger, självmord och avbefolkning samt en saknad framtidstro. (Uppdrag Granskning, 2015 avsnitt 9). Journalisten och författaren Mattsson (2010) beskriver i sin bok "Landet utanför Ett reportage om Sverige bortom storstaden" ett Sverige som håller på att falla isär. Samtidigt som en kraftig urbanisering pågår sägs en debatt saknas och allt färre inom såväl media som i Sveriges riksdag har kopplingar till landsbygden. Det senare hävdar Mattson (2010) får till konsekvens att det saknas en etablerad röst för landsbygden, något som ger utrymme åt missnöjespartier (Mattsson, 2010).
Denna ganska dystra bild som målas upp står i kontrast till exempelvis landsbygdsminister Sven-Erik Buchts uttalande "Det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Jag ser de gröna näringarna, landsbygdsutveckling och regional tillväxt som viktiga delar i att skapa jobb och tillväxt i hela landet." (1, Regeringskansliet, 2015c). Även Eskil Erlandsson, f.d. landsbygdsminister för Centerpartiet (C), gör uttalanden om att han vill ha en levande landsbygd (Land, 2014; C, 2014). Nuvarande regering planerar även att tillsätta en utredning med syfte att ta fram mer långsiktiga strategier för landsbygden. Dock är det oklart när den parlamentariska utredningen ska starta även om en förhoppning är under 2015. Syftet med utredningen sägs dels handla om att ta fram strategier för att främja sådant som boende och sysselsättning i landsbygden och dels om att ta fram mål för en landsbygdspolitik som är såväl hållbar som sammanhållen. Utifrån informationen om utredningen är det också möjligt att se åsikter om att det finns såväl möjligheter som utmaningar på landsbygden (Regeringskansliet, 2015a). Dessutom har Svt uppmärksammat landsbygdsfrågor i ett flertal program under våren med allt från dokumentärserien ”Delat land”, två avsnitt i Kobra om relationen mellan stad och land samt #ettsverige (Svt, 2015a; Svt, 2015b; Svt, 2015c; Svt, 2015d). #ettsverige avslutades dessutom med en debatt där bl.a. Sven-Erik Bucht och Eskil Erlandsson medverkade (Svt, 2015e). Så kanske håller något på att hända inom landsbygdsområdet?
Men frågan är vad det är som kommer att hända? Vilka problem är det partierna ser? I en artikel i tidningen Fokus skriver Mellander (2014), professor i nationalekonomi, om att det krävs ett nytt sätt att tänka kring landsbygden och dess problem. Mellander (2014) beskriver att det från politiskt håll verkar finnas en förenklad bild av de problem som landsbygden står inför. Det handlar exempelvis om uppfattningen att problemen för landsbygden handlar om brist på jobb. Denna bild av problemet ger i sin tur begränsade lösningar som t.ex.
utlokalisering av myndigheter. Men Mellander (2014) hävdar att problemet är större än så och att det därför krävs andra lösningar. Fischer och Gottweis (2012) talar om så kallade "wicked problem", komplexa problem som saknar enkla lösningar. I fallet med landsbygden finns många olika aspekter som skulle kunna uppmärksammas som "landsbygdens problem".
Just att, vid en analys, fråga sig vad som ses som ett problem finns det flera forskare som betonar vikten av, eftersom ett problem inte är något som bara finns där ute och väntar på en lösning. Uttryckt med andra ord påverkar synen och konstruktionen av vad som är ett problem möjliga lösningar (Se t.ex. Bacchi, 1999; Fischer, 2003). I denna "nya" policyanalys handlar det om en utveckling bort från att fokusera på att lösa ett förutbestämt problem (Fischer & Gottweis, 2012). Exempelvis för att synen och konstruktionen av vad som är ett problem påverkar möjliga lösningar (Se t.ex. Bacchi, 1999; Fischer, 2003). Det handlar även om vad som uppmärksammas när ett område diskuteras, och vad som ignoreras (Friedman & Desivilya, 2010). Kontrasten är den mer "traditionella" synen där svar på frågor ses som objektiv fakta, och det bortses från att problem är konstruktioner (Stoeva & Hope, 2011). Hur ett problem definieras har helt enkelt fått för lite uppmärksamhet i traditionell policyforskning (Payne m.fl., 2013).
Uttryckt något radikalt pågår det en kamp mellan olika perspektiv som "tävlar" om hur ett problem ska definieras och utformas, då det har betydelse för hur ett ämne förstås och vad som uppmärksammas. Det kan exempelvis röra sig om olika aktörer som kämpar om makt och inflyttande över en policy eller olika rådande perspektiv inom såväl staten som hos medborgarna (Fischer & Gottweis, 2012). Med tanke på att forskare som Mellander (2014) anser att politikernas bild av landsbygdens problem är förenklade samtidigt som andra
forskare betonar att det är avgörande hur ett problem formuleras (Se te.x. Bacchi; Se kap 2) är det statsvetenskapligt relevant och angeläget att undersöka hur partierna tolkar och förstår landsbygdens problem. Eftersom bilden av problemet i fallet med landsbygden sägs vara förenklad inspirerar även ett kritiskt förhållningssätt. Att använda sig av en kritisk sida i
analysen är också något som betonas av Howarth och Griggs (2012). Kritiskt tänkande är förövrigt något som verkar ha fått ett mindre utrymme i forskningen på senare tid (Se t.ex. Johansson, Rider & Rönnblom, 2011; Se 1.3).
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att kritiskt jämföra Sverigedemokraternas, Centerpartiets och
Socialdemokraternas problembeskrivningar och politiska lösningar kopplat till landsbygden. Med tanke på att det finns mer än en bild av landsbygden och steg tas emot att formulera en ny övergripande landsbygdspolitik blir det intressant att fråga sig vad just partierna i Sveriges riksdag har för bild av problemet. Dock har det varit nödvändigt att göra en avgränsning i antalet riksdagspartier, ett val som motiveras i metodavsnittet (Se 4.3). Nedan presenteras tre empiriskt inriktade frågeställningar i relation till uppsatsens syfte:
- Hur och i vilken utsträckning, om någon, diskuteras landsbygden i partiprogrammen? - Vad är de huvudsakliga problemen för landsbygden, utifrån respektive partis
beskrivning, analys och problemkonstruktion?
- Vilka lösningar förordar partierna i relation till de huvudsakliga problembeskrivningarna de ser?
Förutom dessa mer empiriskt inriktade frågeställningar så är en central del i syftet att kritiskt jämföra partiernas beskrivningar och lösningar. Det kritiska förhållningssättet är något som används genom hela uppsatsen, även om den kritiska aspekten ses tydligast i kapitel nio. När det kommer till den jämförande aspekten är den möjliga att se i alla uppsatsens empiriska kapitel, men för att göra den jämförande aspekten tydligare ingår kapitel åtta "En jämförande sammanfattning". Uttryckt på ett annat sätt är det vad som kommit fram i relation till
frågeställningarna, tillsammans med relevanta delar från forskningsläget, som är underlaget för den kritiska jämförelsen.
1.3 Uppsatsens bidrag och forskningsluckor
Genom att använda en kritisk policyanalys vill uppsatsen bidra till en kritisk statsvetenskaplig forskning med ett tolkande inslag inom det landsbygdspolitiska forskningsområdet. Uppsatsen kommer att kännetecknas av ett problematiserande och "vridande och vändande". Det betyder t.ex. att partiernas beskrivningar kommer att ifrågasättas samt att det inte finnas ett "rätt" avslutande svar på vad som är landsbygdens problem och lösningar. För att bidra kritiskt mer
systematiskt och teoretiskt förankrat används såväl en teoretisk utgångspunkt och
frågeställningar som i sig har en kritisk grund och ett syfte att visa på flera olika bilder än en sann "objektiv" bild (Se kap 2). Som förhoppningsvis framkommer tydligare i kapitel två betonas just problembeskrivningen som central i kritisk policyanalys. Här kan sägas att det handlar om att uppmärksamma hur ett problem formuleras eftersom det får konsekvenser för vilka lösningar som formuleras (Se t.ex. Bacchi, 1999). I uppsatsen kommer såväl partiernas problembeskrivningar som lösningar studeras. Ett syfte med att även ta in lösningar är att det kanske kan ge en bättre förståelse för varför problembeskrivningen är viktig att studera (i de fall problem och lösningar skiljer mellan partierna). En annan tanke med att uppmärksamma problembeskrivningarna är att ge en bättre förståelse för de förslag och åtgärder som förs fram i den parlamentariska utredningen eller annan politik med koppling till landsbygden.
Som ett viktigt verktyg används ett Bacchi inspirerat förhållningssätt. Ett bidrag är alltså att använda det på ett område utan tydlig koppling till jämställdhet, som är Bacchis (1999) område. Också vid en sökning på ”What´s the problem + Bacchi” är uppsatser med koppling till jämställdhet vanliga, även om andra områden så som t.ex. en analys av ämnesplaner i historia och olika uppsatser som behandlar integrationsfrågan förekommer (Uppsatser.se, 2015). Här identifierades även en uppsats som handlar om regionsammanslagningar och konkurrens mellan regioner (Bock, 2014). Ett annat exempel med landsbygdskoppling är en rapport, på Jordbruksverkets uppdrag, som med hjälp av Bacchi analyserar hur och om landsbygden benämns i policys (Rönnblom, 2014; Se även kap 3). Ett Bacchi inspirerat förhållningssätt är alltså inte något helt nytt, även om denna uppsats har en inriktning mot att studera partiernas landsbygdspolitik med inslag av ett kritiskt förhållningssätt.
Hur ett område, eller ett problem, formuleras innehåller olika maktaspekter och är i hög grad statsvetenskapligt relevant. Olika partiers åsikter och tankar om ett område är i hög grad med och formulerar politiken för ett område. Visserligen uppstår inte partiernas åsikter i ett vakuum, utan t.ex. olika intressegrupper kan vara med och påverka, men partierna har en viktig roll som beslutsfattare oavsett om det är deras egna tankar eller om de blivit inspirerade på annat håll. Att då studera partipolitiska landsbygdsprogram, och på så sätt även göra en jämförelse mellan olika partiers politik känns högst aktuellt. Att studera olika partiers uppfattningar inom ett område är heller inget unikt (Jämför t.ex. Persson, 2004; Elander, 1978). Mindre relevant att utgå från just partier blir det inte efter läsning av Nilsson och Lundgren (2015) artikel, som behandlar politisk retorik och att bilden av landsbygden även
produceras samt politiseras inom partipolitiska diskurser. Ett särskilt fokus är hur bilden av Norrland politiseras och skapas av politiska partier. Nilsson och Lundgren (2015) ser en variation mellan de politiska partierna om hur Norrland ska överleva på sikt, även om likheter också finns. Ett argument de för fram för studien, som även är aktuellt i uppsatsens fall, handlar om att hur bilden av Norrland formuleras är en grund vid politiska beslut och därför är en viktig kunskap. För många studier på området fokuserar istället på hur bilden av
landsbygden påverkas av t.ex. människors uppfattningar om livet på landsbygden och medias beskrivningar (Nilsson & Lundgren, 2015). Cruickshank, Lysgård och Magnussens (2009) påpekande om att utvecklingen av olika policys på området och politiska debatter påverkar den bild som förmedlas stärker också motivet att se närmare på partiernas politik. Dessutom kan en jämförelse mellan olika partiers syn på landsbygdens problem och lösningar ge väljarna en bättre uppfattning om vilken landsbygdspolitik partierna bedriver (Jämför t.ex. DN, 2014).
Uppsatsen vill även ge utrymme åt kritiskt och reflekterande tänkande. För exempelvis Livholts (2009) säger att det finns ett växande intresse för ett kritiskt och reflekterande, men även kreativt, akademiskt skrivande. Det gäller den feministiska skolan, men med hänvisning till det tvärvetenskapliga fältet. Vallström (2014) presenterar tankar om att det saknas en öppen kritisk samhällsdiskussion. I artikeln intervjuas Bacchi som, enligt Livholts (2009), anser att reflekterande är en del av den poststrukturella vägen till kunskap. I en intervju av Brännström reflekterar Johansson, Rider och Rönnblom (2011) om kritiskt tänkande. De tre för fram delvis skilda aspekter, men det handlar exempelvis om uppfattningen att det inte finns tillräckligt mycket av "riktigt" kritiskt tänkande . "Riktigt" kritiskt tänkande syftar bl.a. på att se något ur en annan vinkel än det normala och att ställa andra typer av frågor på ett ifrågasättande och resonerande sätt. Kritiskt tänkande är något som måste försvaras, också inom det humanistiska fältet, när mer "nyttig" och okritisk forskning premieras (Johansson, Rider & Rönnblom, 2011). Bl.a. sägs forskare ha fått mindre utrymme för att granska hur ett visst problem har formulerats samt hur det påverkar lösningar. Det beskrivs som en
utveckling tillbaka till det som förr var det traditionella tillvägagångssättet vid
policyforskning (Johansson, Rider & Rönnblom, 2011). Därför känns det än mer relevant att låta ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt stå i centrum för uppsatsen.
Avslutningsvis vill uppsatsen ge uppmärksamhet åt landsbygden. Inledningsvis framkom exempel på olika typer av utmaningar för landsbygden. Det samtidigt som det från politiskt
håll har varit väldigt tyst om hur utmaningarna ska hanteras. Tystnaden kan t.ex. ses genom att den senaste SOU-rapporten som behandlar landsbygden på ett övergripande sätt är från 2006 (SOU, 2006:101). Dock finns det tecken på att det är på väg att hända något på området, genom planer på att tillsätta en ny parlamentarisk utredning om en långsiktig politik för landsbygden (Regeringskansliet, 2015a). Att undersöka ett område som verkar befinna sig i en fas där politiken ska utvecklas, d.v.s. problem formuleras, med ett "What´s the problem?" inspirerat förhållningsätt är särskilt relevant. Just att det håller på att hända något från politiskt håll är ett ytterligare argument för att studera just partierna. Förutom uppmärksamheten från politiskt håll har landsbygdsfrågan under våren 2015 också diskuterats i flera olika program på Svt. Exempelvis så har satsningen #ettsverige undersökt hur lång tid det tar för ambulansen att komma, bredbandsmöjligheter och ungdomsidrott för att kartlägga skillnader beroende på exempelvis var människor bor (Svt, 2015d).
Mer sammanfattande vill uppsatsen bidra med att kritiskt jämföra tre partiers syn på landsbygden med ett Bacchi inspirerat förhållningssätt. Tankar från den kritiska
policyanalysen är centralt och förutom att problembeskrivningen betonas kommer det till uttryck exempelvis genom ett analyserande förhållningssätt genom uppsatsen. Som också diskuterades är det partiernas bilder som granskas, något som kanske kan ge bättre förståelse för förslag som förs, eller inte förs, fram på området. Som utvecklas i kapitel tre har inte särskilt mycket kritisk eller statsvetenskaplig landsbygdsforskning identifierats. Ett bidrag blir alltså att behandla landsbygden utifrån en statsvetenskaplig och kritisk ansats. För att se den forskningslucka uppsatsen vill bidra till tydligt ska de olika aspekterna som diskuterats ses som sammanvägda. För som berördes ovan handlar det om flera olika områden, där forskningen var för sig finns i relativt låg grad. När de olika tillvägagångssätten och
aspekterna kombineras finns en lucka att fylla. Som skrevs ovan handlar det t.ex. om att det verkar vara mindre vanligt att studera hur partier skapar bilder av landsbygden samtidigt som ett mer kritiskt förhållningssätt efterlyses av andra. Det i kombination med att Bacchis
förhållningssätt ser ut att ha dominerat inom jämställdhetsområdet. Dessutom, som lyfts i kapitel tre, är den forskning som berör både kritisk policyforskning och landsbygdsforskning begränsad. Med andra ord finns en kunskapslucka att fylla i "skärningspunkten" där de olika forskningsfälten förenas.
1.4 Disposition
Här har uppsatsens syfte och frågeställningar samt förväntade bidrag och forskningsluckor presenterats. Härnäst följer det forskningsläge som uppsatsen tar sin utgångspunkt i. Det består av två kapitel, dels ett kapitel om landsbygdsforskning och dels ett kapitel om kritiskt policyanalys. Efter dessa kapitel kommer ett kapitel där uppsatsens analytiska perspektiv preciseras och metodiska val presenteras samt motiveras. Därefter inleds uppsatsens empiriska del med ett mer överblickade kapitel där uppsatsens första frågeställning, som handlar om hur och vilken utsträckning landsbygden diskuteras i partiprogrammen,
behandlas. Kapitel sex behandlar frågeställningen om hur partierna beskriver, analyserar och konstruerar landsbygdens problem. Efterföljande kapitel diskuterar vilka lösningar partierna förordnar i relation till problemen medan kapitel åtta förtydligar syftets jämförande aspekt. Uppsatsens empiriska del avslutas med en kritisk analys i relation till svaren på uppsatsens mer empiriska frågeställningar. Därefter följer kapitel tio där uppsatsens frågeställningar och syfte besvaras tillsammans med en diskussion. Här diskuteras också mitt faktiska bidrag, begränsningar med uppsatsens samt förslag på vidare forskning.
2. Forskningsläge och teorianknytning; Kritisk policyanalys
Forskning av relevans för uppsatsen är dels kritisk policyforskning och dels landsbygdsforskning. Här berörs kritisk policyanalys och i kapitel tre främst landsbygdsforskning även om "skärpunkten" mellan fälten också nämns där.2.1 Kritisk policyanalys
Inledningsvis följer ett avsnitt om mer traditionell policyanalys samt ett avsnitt om vad den kritiska policyanalysen vänder sig emot. Rollen för den ”nya” policyanalysen diskuteras också. Därefter följer mer fördjupande avsnitt om "framing", problem samt problem som inte hörs och kontextens betydelse.
2.1.1 Traditionell policyanalys och rationellt tänkande
Genom historien har det funnits olika sätt att se på policyanalys och policyprocessen. För att få en bättre förståelse för vad forskare vänder sig emot presenteras en överblick över
traditionell policyanalys. Det finns en hel del litteratur på området men uppsatsen fokuserar på synen på problem.
Hill (2007) beskriver den rationella modellen och tankar från Herbert Simon. Kortfattat handlar det om att definiera olika alternativ och kartlägga deras konsekvenser för att undersöka vilket alternativ som stämmer överens med de uppsatta målen. I denna
policyanalys finns det en tro på att det är möjligt att skilja på fakta och värderingar (Zittoun, 2011). Policyforskaren är en person som skapar en neutral teknik för bästa resultat
(Colebatch, 2011). Uttryckt på ett annat sätt förknippas sättet att ta fram information till beslut med en teknisk- eller expertroll (Yanow, 2000). Bacchi (1999) påpekar att den traditionella utgångspunkten för att studera policys därigenom har ett annat sätt att se på problem. Det handlar om åsikten att det går ut på att hitta den bästa lösningen på ett givet problem och att världen går att beskriva objektivt (Bacchi, 1999).
Men det är inte bara policyprocessen som har präglats av rationellt tänkande. Under 1950- och 60-talet dominerade det naturvetenskapliga idealet i all samhällsvetenskaplig forskning. I slutet av 60-talet kom bl.a. rationell-chocie skolans tankar om människan som rationell och förutsägbar (Lewin, 1991). På 1980-talet uttrycktes "One of the most promising trends in modern political science is the development of a theory of politics as rational action." (ix, Lewin & Vedung, 1980). Lewin (2007) skriver om politik som rationell och om en stor mängd litteratur på området. Det handlar t.ex. om att kunskap om människans mål gör det möjligt att förutsäga och förklara olika val. En grundprincip är att människan är en rationell aktör som agerar efter avsiktliga beräkningar, något som också ansågs gälla för agerande i politiken (Lewin, 1991). Det handlar om att politiker använder strategier som bygger på rationellt tänkande för att få igenom mer av sin vilja (Lewin, 2007). Ett exempel är partiernas agerande, där de sägs formulera sin politik utifrån syftet att vinna val (Lewin, 1991). Ett annat exempel är Lewins (1984) "Ideologi och strategi" som har studerat centrala händelser i svensk politik och förklarat dessa utifrån rationell teori. Boken var förövrigt en del av ett forskningsprojekt med det talande namnet "Politik som rationellt handlande" (Lewin, 1984).
2.1.2 Kritik mot rationalitet
När de principer och frågor som ligger bakom teorier som försöker framstå som neutrala och värdefria studeras närmare blir det tydligt att så inte är fallet (Yanow, 2005). Mot tankar om att en policyanalys kan följa en rationell modell, vara hypotesdriven samt söka efter generella lagar vänder sig exempelvis Fischer och Gottweis (2012). Det handlar t.ex. om att ifrågasätta att analysen kan ge värdefria svar på de frågor som ställs. Vid en positivistisk syn finns det dessutom en tendens att undvika att ställa frågor som inte kan besvaras på ett enkelt, mer
objektivt, sätt (Clegg, 2006). Också mer allmänna tankar bakom rationalitet kom att utmanas (Lewin, 1991). Detta samtidigt som dagens värld beskrivs som mer komplex än förr, med många frågor som saknar enkla lösningar (Fischer & Gottweis, 2012). I vissa fall kan det även röra sig om att problemet i sig är oklart, som t.ex. att man inte förstår komplexiteten i
problemet. Det handlar såväl om hur ett problem definieras och framställs samt om den allmänna uppfattningen om frågan (Fischer & Gottweis, 2012).
Kritiken mot den rationella synen har kommit från flera olika håll och inriktningar (Se t.ex. Fischer, 2003). Här sker ingen detaljerad genomgång, men med tanke på uppsatsens
frågeställningar kommer främst "framing" och hur ett problem formuleras fördjupas nedan (Se 2.1.3 & 2.1.4). Enligt Bacchi (1999) har forskare som Fischer skapat utrymme att diskutera normativa mål, även om de fortfarande har tendens att ta vissa saker för givna. Även Hill (2007) beskriver tankar från Fischer, som här bl.a. beskrivs som en
postmodernistisktänkare. Postmodernistiska tankar handla om att såväl forskaren som de som studeras påverkar ett resultat. Det finns inte en objektiv bild av verkligheten, utan den är socialt konstruerad. Det innebär bl.a. att språket och hur det används blir väldigt viktigt (Hill, 2007), det såväl i politiska- som policyanalyser (Fischer, 2003). Men även tolkningar, med frågor som vad olika tolkningar får för effekter blir viktigt (Hill, 2007).Genom att använda sig av teorier som ser praktiska frågor och framställer svaren på dessa som objektiva fakta bortser man från att problem är sociala och politiska konstruktioner (Stoeva & Hoppe, 2011).
En viktig roll för den ”nya” typen av analys blir att ifrågasätta rådande normer och ramar (Hill, 2007). Kritiska, postempiristiska och postmoderna teorier har under senare år har lett till en mer sofistikerad analys med större förståelse för språk och diskurs. Den
postempiristiska policyanalysen kan inte formuleras i några enkla fixerade metodologiska principer. Men det öppnar å andra sidan dörren för kombinationer och intellektuella
färdigheter (Fischer, 2003). Howarth och Griggs (2012) skriver att många samtida inom det poststrukturalistiska fältet har hämtar tankar från det diskursiva hållet. Med ett diskursivt fokus blir det viktigt att rikta uppmärksamheten åt förståelse och en kritisk sida i analysen, snarare än att sträva efter lagliknade förklaringar. Dock är det värt att återigen påpeka att de tankar och idéer som kommer från poststrukturalismen har varit många och komplexa, med en stor skillnad mellan forskare inom fältet. Men gemensamt för många, enligt Howarth och Griggs (2012), är att de analyserar privilegier och konstruktioner av mening och identiteter samtidigt som de ifrågasätter en skarp gräns mellan fakta och värde. För detta har det
utvecklats en rad olika tillvägagångssätt som exempelvis "narrativ", "storyline" och "framing" (Howarth & Griggs, 2012). Nedan fördjupas "framing".
2.1.3 Framing
"Frames" kan hjälpa till att förstå den komplexa sociala verkligheten inom ett område (Duyvendak & Scholten, 2012). Men vad är då "framing"? Det handlar om de val, ofta taktiska, aktörer gör när de konstruerar ett problem. Processen påverkar vad som kommer att uppmärksammas och på vilket sätt samt vad som helt enkelt ignoreras. Hur något "framas" påverkar också lösningar och vad som är möjligt att genomföra. Men det finns inte ett rätt och ett fel sätt att "frama" en fråga (Friedman & Desivilya, 2010). Hur ett problem "framas" påverkas av såväl inblandade aktörer och kontexten där området diskuteras (Poppelaars & Scholten, 2008). Ett viktigt påpekande är att en "frame" inte är fast bestämd, utan hur en fråga "framas" kan förändras i debatten när t.ex. synen på olika värden förändras (Hawkesworth, 2012). Genom att "frama" ett område utifrån olika perspektiv kan olika värdekonflikter uppmärksammas och kritiska frågor väckas (Griggs & Howarth, 2012). Genom att synliggöra olika typer av "frames" blir det också möjligt att upptäck och granska olika sociala och politiska värden samt sådan som ses som neutral fakta (Hawkesworth, 2012).
Samma policyfrågor kan alltså bli "framade" olika av t.ex. olika aktörer (Colebatch, 2011). Bacchi (1999) använder sig av ett angreppssätt som går ut på att fråga sig ”What´s the
problem represented to be?”. Det kan exempelvis användas som ett verktyg för att avslöja den ”frame” som ligger bakom hur olika problem konstrueras. Ett konkret exempel är
drogproblem där polisen kan se det som en fråga om lagbrott, medan det för sjukvården handlar om en behandlingsfråga och det för en välfärdsaktör kan ses som ett symtom på något annat (Colebatch, 2011). Ett, av flera, exempel från Bacchi (1999) handlar om pornografi som t.ex. en moralfråga eller som ett sätt för män att kontrollera kvinnor eller kanske som inget problem alls. Med andra ord kan olika aktörer framställa ett problem på olika sätt. Clayton, Koehn och Grover (2013)samt Schmidt (2012) skriver om media som en aktör som kan påverka hur ett problem "framas", och därigenom uppfattas. Ytterligare ett exempel är hur immigrationsfrågan har "framats" olika i olika länder (Poppelaars & Scholten, 2008).
Ett område kan alltså "framas" åt olika håll. Det får konsekvenser för vilka problem som ses, vad som lämnas ouppmärksammat och senare vilka möjliga lösningar som kan föreslås på ”problemet” (Bacchi, 1999). En uppfattning är att det endast är möjligt att komma åt dolda
antaganden genom att undersöka motstridiga "frames". För genom att se ett område utifrån ett annat sätt att "frama" blir det möjligt att gå utanför gränser som t.ex. det egna språket och teorin sätter (Fischer, 2003). Ouppmärksamhet kring "framing" kan få till konsekvens att möjligheter att adressera ett specifikt problem begränsas (Payne m.fl., 2013). Det leder till Bacchis (1999) påpekande om att identifiera olika "frames" inte är analysens slut. Uttryckt med mina ord hänger hur en fråga "framas" nära ihop med hur ett problem blir att ses.
2.1.4 Problem
Hur ett problem definieras har fått lite uppmärksamhet i förhållande till exempelvis olika lösningar. En tänkbar orsak är en uppfattning om att vad som är problemet kan upptäckas i datan under problemscanningen (Payne m.fl., 2013). Men datan kan berätta flera olika, ibland motstridiga, historier där de olika perspektiven kan ge olika svar på vad problemet är (Payne m.fl., 2013). Det handlar alltså inte längre om att bara hitta det bästa svaret på ett givet problem. Utan det är en mycket större process med frågor som vad problemet är, hur det hänger samman med existerande och tänkbara fall, vad som ses som normal och bra kunskap samt vem som kan uttala sig m.m. Det i en komplex process med många inblandade aktörer, vilket i sin tur ställer krav på ett mångfald av perspektiv (Colebatch, 2011).
Det är när ett problem beskrivs som det kommer till liv (Sandercock & Attili, 2012). För som Houghton (2013) skriver om problemstrukturering är inte det svåra att få ja till en lösning, utan att enas kring hur ett visst problem ska definieras och struktureras. För såväl t.ex.
Foucault som Bacchi innehåller kritisk policyanalys steg om att problematisera problemet, där fokus är hur olika lösningar har skapats eller kommer från ett visst sätt att specificera
problemet, eller en analys om hur problemet har formulerats (Howarth & Griggs, 2012; Bacchi, 1999). En mer traditionell hantering av policys riskerar att bara diskutera de problem som kan få en lösning. Medan en utgångspunkt i ”What´s the problem?” är intresserad av hur ett sätt att konstruera ett problem stänger debatten och att dekonstruera de problem som har skapats (Bacchi, 1999). För ”Developing policy is an exercise in problematising the world…” (17, Colebatch, 2011). Dock gör vissa en skillnad mellan olika typer av problem där
svårigheten att enas om en definition och avgränsning av problemet gäller för s.k. ”wicked” problem (Stoeva & Hoppe, 2011; Poppelaars & Scholten, 2008). Medan lösningar för ”tame” problem normalt sett kan hittas genom standardiserade metoder (Stoeva & Hoppe, 2011).
2.1.5 Kontext och problem som inte hörs
Kontext handlar om att aspekter så som språk, tidsanda och historisk utveckling påverkar hur ett problem konstrueras (Bacchi, 1999). Den erfarenhet som en person har påverkar också hur problemområdet "framas" (Payne m.fl., 2013). Kontexten kan med andra ord t.ex. förklara varför något blir att ses som ett problem på ett ställe men inte på ett annat (Bacchi, 1999). Den sociala konstruktionen av ett ämne spelar också roll, samtidigt som den sociala konstruktionen påverkas av vilka som sitter runt bordet när området diskuteras, något som i sin tur bestäms av hur problemet uppfattas (Colebatch, 2011). Schram (2012) uppmärksammar hur det osagda och underliggande i kontexten skapar såväl privilegierade identiteter som personer som ses som problem och att underliggande kulturella värden påverkar utformandet av t.ex. en policy.
Därför lyfter även forskare vad som inte blir att ses som ett problem, eller uttryckt på ett annat sätt uppmärksammar frågor som ej kommer upp på agendan. Det eftersom en "What´s the problem?" ansats vill fokusera på vad som lämnas utanför debatten när ett problem
konstrueras på ett specifikt sätt och vad det innebär för synen på ett område om problemet placeras i en viss kategori (Se t.ex. Bacchi, 1999). Det kan jämföras med andra sätt att studera policys där fokus t.ex. ligger på varför ett ämne kommer upp på agendan (Se t.ex. Kingdon, 2013 ).Förutom att uppmärksamma vad som inte blir att ses som ett problem kan
uppmärksamhet riktas mot de vars röster eller problem inte hörs. Det handlar om att fråga sig hur representationen bland aktörerna ser ut när ett problem diskuteras, dels genom vilka grupper som lyfts fram och dels genom vilka grupper som inte lyfts. Ett exempel är pappornas frånvaro, historiskt, i barnomsorgsfrågan (Bacchi, 1999). Yanow (2007) är en annan forskare som beskriver att något nytt för exempelvis Fischer jämfört med en mer traditionell approche är att inkludera såväl tystnad och de vars röster är tysta i processen. För som Coleman skriver (2012) har vissa sociala aktörer mycket större möjligheter än andra att göra sin röst hörda, medan vissa har svårt att bli tagna på allvar. Därför det är viktigt att problemdefinitionen (vad som är ett problem och vem som påverkas) inte enbart lämnas till politiska eliter, eftersom de har en icke-representativ bild över den sociala världen (Coleman, 2012).
2.2 Sammanfattning kritisk policyanalys
Inledningsvis i avsnittet diskuterades rationella modeller och en tro på ett neutralt instrument som kan producera vetenskapliga rekommendationer för att nå det bästa resultatet. Det handlade om att skapa lösningar till ett förutbestämt problem (Se t.ex. Zittoun, 2011). Men policyanalys som något neutralt och värdefritt har ifrågasatts från olika håll. Det handlar
exempelvis om att svåra frågor kan döljas, eftersom de saknar en enkel lösning och att komplexiteten i olika problem inte studeras (Se t.ex. Yanow, 2005; Clegg, 2006). En annan del av kritiken handlar om utrymme för att diskutera normativa mål och att verkligheten är socialt konstruerad istället för att bestå av objektiv fakta. En del i den ”nya” policyanalysen, med poststrukturalistisk inriktning, handlar om att ifrågasätta normer och analysera privilegier med ett kritiskt inslag (Se t.ex. Hill, 2007; Howarth & Griggs, 2012).
För att förstå att verkligheten är komplex kan man studera hur en fråga" framas" och hur olika sätt att "frama" får olika konsekvenser. Hur en fråga "framas" påverkar sedan vilka lösningar som kommer att diskuteras (Se t.ex. Colebatch, 2011). Att en fråga "framas" på ett visst sätt är inte konstant, utan kan förändras genom tiden och skifta mellan olika aktörer. Sett ur ett analytiskt perspektiv kan man genom att studera olika sätt att "frama" en fråga upptäcka politiska och sociala värden (Se t.ex. Hawkesworth, 2012). En hjälp för att upptäcka olika "frames" är att använda sig av Bachhis ”What´s the problem” (Bacchi, 1999). Just hur ett problem definieras anses ha fått för lite uppmärksamhet i förhållande till lösningar. En anledning kan finnas i att det i mer traditionell policyanalys ansågs att ett problem enkelt upptäcktes i datan (Payne m.fl., 2013). Men mot detta står åsikter om att det är när problemet beskrivs som det kommer till liv och att debatten inte ska stängas genom att en beskrivning av ett problem accepteras (Se t.ex. Sandercock & Atili, 2012; Bacchi, 1999). Ett problem är alltså något som konstrueras, och här är aspekter så som språk, tidsanda, historisk utveckling och personliga erfarenheter viktiga (Bacchi, 1999). En annan aspekt är att fråga sig vad som inte uppmärksammas och vems problem som inte hörs (Se t.ex. Bacchi, 1999; Yanow, 2007) .
3. Forskningsläge och teorianknytning; Landsbygdsforskning
Som kommer att ges en inblick i så är landsbygdsforskning både ämnesmässigt bred och existerar inom flera olika vetenskapliga ämnen. Samtidigt har det varit svårt att finna mer uttalad statsvetenskaplig forskning, trots omfattande sökningar, på såväl svensk som
internationell forskning, och handledning av ansvarig ämnesbibliotekarie. För att få en bättre bild över fältet inkluderas forskning från närliggande discipliner, så som t.ex. kulturgeografi. Men det betyder inte att den forskning som inkluderas är orelevant sett ur ett
statsvetenskapligt perspektiv, t.ex. för att mycket av den forskning som lyfts här underlättar förståelsen av den politik som förs fram. Uttryckt på ett annat sätt finns det en hel del politikrelevant forskning, även om den inte alltid är statsvetenskaplig.
3.1 Överblick över fältet
Denna del av landsbygdsforskningen inleds med ett avsnitt om forskningssituationen. Därefter följer avsnitt om definitioner av landsbygd, landsbygden som forskningsfält och
avslutningsvis ett avsnitt om regional tillväxt samt omfördelning.
3.1.1 Forskningssituationen
Som sagt fanns det svårigheten att hitta passande statsvetenskaplig landsbygdsforskning. Den typ av forskning som först och främst hade varit relevant är kritiskt granskande
landsbygdsforskning, och då gärna kritisk granskning i relation till partier så som exempelvis studier av olika debatter, policys eller varför inte partidokument. Uttryckt på ett annat sätt är den forskning som först och främst var av intresse forskning där de båda fälten,
landsbygdsforskning och kritisk policyforskning, möts d.v.s. "skärpunkten". Här finns exempelvis Rönnblom (2014) som skriver om hur landsbygden konstrueras i olika nationella dokument samt Nilsson och Lundgrens (2015) artikel om retorik bland politiska partier när Norrland diskuteras. Men denna forskning verkar väldigt begränsad. Baserat på alla
genomförda sökningar och läst litteratur har jag fått en uppfattning om vilken forskning som verkar förekomma i högre utsträckning än annan. Uppfattning grundar sig på såväl svensk som internationell forskning men ska inte ses som en systematisk sammanställning av all forskning inom området, exempelvis har inte antalet träffat inom de olika ämnesområdena räknats. Min bild av situationen presenterar för att ge läsaren en bättre bild över ämnet.
Så vad verkar landsbygdsforskningen handla om då? Agrikultur och jordbruk är ett vanligt tema, där det kan handla om såväl den fortsatt viktiga rollen för detta så som den minskande rollen, här kommer även miljön in ibland. Olika typer av marknadsföring och kampanjer är något annat. Andra teman är lokal utveckling, tillväxtfokus, turism och olika typer av partnerskap. När det kommer till tillväxt kan den exempelvis ses i förändringar inom
regionalpolitiken. Sedan finns det också artiklar om långa avstånd för landsbygden och brist på service så som t.ex. sjukvård men även bristande tillgänglighet till tjänster så som internet. Relationen mellan stad och land, och uppfattningen om dessa är också något som förekommer relativt ofta. Mer övergripande ger de olika områdena en bild över vad man från
forskningshåll ser som landsbygdens problem och olika tänkbara lösningar på dessa. I den forskning som presenteras nedan har urvalet av vilka av "landsbygdens problem" anpassats utifrån vad som är relevant i relation till denna uppsats. Även om det som sagt var svårt att få tag på uttalad statsvetenskaplig och kritisk landsbygdsforskning är det inte samma sak som att
det inte finns forskning som är värdefull för uppsatsen. Tyngdpunkten har istället kommit att hamna på forskning som kan relateras till de problem och lösningar för landsbygden som partierna ser. Partipolitik och studier av partier är också i högsta grad teman som är relevanta sett ur ett statsvetenskapligt perspektiv.
3.1.2 Definition av landsbygd och glesbygd
Det finns en rad olika definitioner av landsbygd och glesbygd. Det blir särskilt tydligt vid läsning av en kunskapsöversikt, på ca 40 sidor, från Glesbygdsverket (2008) som enbart behandlar definitioner av glesbygd och landsbygd. De olika begreppen landsbygd och glesbygd används dessutom synonymt ibland, medan glesbygd i andra fall är mer avlägsen. Glesbygdsverkets egen definition bygger på närheten till en ort på minst 3000 invånare där man beräknar att viss grundläggande service och arbetsmarknad finns. Vid restider mellan 5-45 minuter räknas området som tätortsnära landsbygd och vid längre restid som glesbygd. En annan definition är OECD:s, där landsbygd är kommuner med en befolkning under 150 invånare per km2. I den definition skulle ca 70 % av Sveriges befolkningen bo i regioner som benämns som landsbygd (Glesbygdsverket, 2008). Isserman (2005) skriver också om
landsbygdsdefinitioner. Intressant är den gemensamma nämnaren i definitionerna, nämligen att landsbygden definieras i förhållande till vad den inte är, i förhållande till staden (Isserman, 2005). De många olika definitionerna har växt fram för att möta behov som funnits i specifika sammanhang (Glesbygdsverket, 2008). I denna uppsats finns inget behov av att ta ställning till en definition, utan om partierna aktivt lyfter en definition blir det en del av empirin.
3.1.3 Landsbygden som forskningsfält
Det finns en stor variation i den forskning som på ett eller annat sätt berör landsbygden. En förklaring är det som Gustafsson (2013b), landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, skriver om att landsbygdsfrågor kan vara det mesta. Eftersom det som påverkar utvecklingen i samhället generellt även påverkar landsbygden, samtidigt som vissa frågor är speciella för landsbygden (Gustafsson, 2013b). Området präglas dessutom av en stor komplexitet och den forskning som finns kommer från många olika forskningsdiscipliner, oavsett om det är svensk eller internationell forskning som studeras. Till detta finns en debatt om landsbygdsforskning ens bör vara ett eget område. Men även om det finns belägg för att land och stad blir mer lika hävdar Westholm och Waldenström (2008) att det finns motiv för att landsbygden ska vara ett eget forskningsfält (Westholm & Waldenström, 2008). 2008 publicerade de en artikel med argument över skillnader, som motiv till att landsbygden bör vara ett eget forskningsfält.
Skillnaderna är viktiga, för om det inte finns relevanta skillnader är en särskild landsbygdsforskning inte heller nödvändig (Westholm & Waldenström, 2008).
De huvudsakliga skillnaderna delas upp i två kategorier, den fysiska miljön och glesheten. Den fysiska miljön syftar på hur landskapet används för t.ex. jordbruk och de följder i exempelvis infrastruktur och institutioner som hänger samman med detta. Glesheten handlar om långa avstånd och sämre tillgänglighet, något som får konsekvenser för de flesta områden i livet (Westholm & Waldenström, 2008). Exempelvis är kostnader för transporter viktigt när lokaliseringsbeslut fattas (Hyytiä, 2014). Andra exempel är svårigheten att få till eller
upprätthålla en fungerande service samt brister i olika typer av infrastruktur (Westholm & Waldenström, 2008). Utifrån detta är det möjligt att se att argument för att motivera en särskild landsbygdsforskning bland annat fokuserar på problem som finns för landsbygden som t.ex. sämre tillgänglighet. Förutom de två "grundargumenten" finns även argument om att landsbygden uppfattas som ett problem när det urbana perspektivet stärks och att det därför finns en risk att landsbygdens möjligheter missas om de ej uppmärksammas. Dessutom har landsbygden som forskningsområde en ställning internationellt, där EU är en central aktör. Att landsbygden är en del av människors medvetna är ett annat argument för forskning (Westholm & Waldenström, 2008).
I arbetet med att ringa in fältet presenteras även ett förslag på olika teman inom
landsbygdsforskningen. De olika temana lyder som följer: Den fysiska miljön: naturresurser och landskap i produktion och förvaltning, demografiska utmaningar, ekonomisk utveckling, lokal utveckling, politik för landsbygden och avslutningsvis den nya ruraliteten (Westholm & Waldenström, 2008). Landsbygden som forskningsfält är brett och dessutom svårt att
definiera (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2011). Förutom att forskningsfältet är brett finns det även många olika syften med forskningen, som t.ex. kritiskt granskande respektive nyttoinriktad. Forskningen kan även bedrivas av forskare inom skilda discipliner (Westholm & Waldenström, 2008).2011 kom Högskolan Väst med en
forskningsöversikt på området landsbygdsforskning. Översikten gjordes på uppdrag av tillväxtanalys och mer preciserat var syftet att ge ”…en översikt över pågående forskning inom området lokal utveckling och landsbygdsutveckling med inriktning mot regional utveckling och tillväxt.” (3, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2011). Tydligt här är att forskningen kommer från olika ämnesområden och behandlar skilda områden. Men det finns en risk med att landsbygdsforskning är så bredd och kan bedrivas
inom skilda discipliner. Det handlar om att relevant forskning för landbygden missas eftersom den klassificeras mer ämnesinriktat, men trots det har betydelse för landsbygden
(Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2011).
Eftersom landsbygdsutveckling och forskning inom detta fält är så brett krävs omfattande forskning, med olika teoretiska och metodologiska förhållningssätt (Andersson m.fl., 2003). Genom att, i uppsatsen, ta in forskning från flera discipliner fås en fylligare bild över
landsbygdsforskningen att ställa partiernas tankar emot. Med andra ord kan uppsatsens empiriska resultat relateras till högst relevant landsbygdsforskning, även om den inte råkar vara uttalad statsvetenskaplig. Det är angeläget för att få ett bättre underlag till den kritiska analysen av partiernas beskrivningar. Exempelvis blir det på detta sätt möjligt att få en inblick i eventuella likheter och skillnader i hur man från forskarhåll respektive partierna beskriver några av "landsbygdens problem". En förklaring till behovet att ta in forskning från flera discipliner kanske kan hittas när Andersson m.fl. (2003) beskriver vilka som från början var inblandade i att ta fram policys för landsbygdsutvecklingen. Det var nämligen geografer och sociologer, samtidigt som de politiska partierna varit relativt frånvarande. Just detta exempel är hämtat från Finland, men med tanke på den frånvaro av relevant statsvetenskaplig
forskning även gälla för Sverige och andra länder.
3.1.4 Regional tillväxt som en lösning istället för omfördelning
Om den svenska regeringens utgiftsområden studeras går det att konstatera att ett av de 27 utgiftsområdena innefattar regional tillväxt medan ett innehåller utgifter kopplat till
landsbygd, areella näringar och livsmedel (Regeringskansliet, 2014). Med andra ord görs här en skillnad på regional tillväxt och landsbygd. Om istället regeringens indelning i departement studeras framkommer att såväl landsbygdspolitik som regional tillväxt ligger under
Näringsdepartementet (Regeringskansliet, 2015b). Detta sedan Landsbygdsdepartementet är nedlagt sedan årsskiftet 2014/15 (Jordbruksaktuellt, 2015). Frågan är vad detta sänder för signaler? Är det så att man från politiskt håll inte (längre) anser att landsbygden är ett område som ska behandlas på ett särskilt sätt utan att (regional) tillväxt är det som ska lösa
problemen? De finska forskarna Andersson m.fl. (2003) beskriver olika scenarier för
landsbygdsutveckling. Ett scenario benämns som "kosmetika" där den landsbygdsutveckling som genomförs inte har några riktiga influenser för landsbygden, ekonomiskt eller politiskt, utan bara finns där av ideologiska och image skäl.
Regionalpolitik och landsbygdspolitik är inte synonymt, men landsbygdspolitiska insatser och stöd till landsbygden har genom historien varit en av flera delar i den svenska
regionalpolitiken. Tidigare har de även vilat på samma omfördelningsgrund, där att alla medborgare ska ha samma möjligheter oavsett var de exempelvis bor. Men när den "nya" regionalpolitiken tog form från mitten av 1990-talet fick lands- och glesbygden en nertonad roll, exempelvis genom att mål för en lands- och glesbygdspolitik inte behandlades i
utredningar (SOU, 2003:29). Förändring i regionalpolitiken handlar t.ex. om en större betoning på tillväxt och att skapa starka regioner där olika aktörer ska driva utvecklingen framåt (Säll, 2014). Säll (2014) beskriver även att en utvecklad konkurrenstanke kan leda till att staten drar sig tillbaka, eftersom regionerna ska konkurrera med varandra. En annan förklaring till att det inte längre finns en lika stark landsbygdsdimension i regionalpolitiken finns i införandet av arbetsmarknadsregioner. Fokuset på arbetsmarknadsregioner har bidragit till att landsbygden inte ses som isolerad utan hänger samman med exempelvis städer (SOU, 2003:29). Uttryckt som ett problem för landsbygden kan det ses som en risk att landsbygden blir bortglömd. Enligt Andersson och Molina (2008) finns det vissa som har uppfattningen att tillväxt- och omfördelningspolitik borde delas upp i två områden, eftersom dessa har delvis motstridiga intressen
3.2 Fördjupning av några av landsbygdens problem och lösningar
Denna del av forskningsöversikten fördjupar teman kopplat till tillväxt, stad och land samt utbildning och kampanjer. Dessa är alla områden som utifrån landsbygdsforskningen kan ses som "landsbygdens problem" eller lösningar på olika problem. Urvalet av områden är delvis anpassat för att kunna relateras till partiernas åsikter, vilket betyder att aspekter som av från partiernas framhålls som "landsbygdens problem" även har uppmärksammats i detta
forskningskapitel. Här ges alltså en inblick i hur man från forskarhåll ställer sig till olika problem och lösningar för landsbygden. Det ger också en tydlig koppling mellan uppsatsens frågeställningar och aktuell forskning. Dessutom ger detta underlag för att behandla den kritiska aspekten av uppsatsens syfte, eftersom partiernas syn på några av "landsbygdens problem" och lösningar för dessa kan jämföras med forskningen. Hur talar man exempelvis om tillväxt från partiernas håll och vad säger man från forskarhål? Det är något som kommer att behandlas främst i kapitel nio och tio.
3.2.1 Tillväxt som både problem och lösning?
Tillväxt har fått ett allt större utrymme inom politiska diskurser och även vidgats till att omfatta flera områden. En konsekvens som beskrivs av tillväxtens dominerande plats är att de som ställer sig bakom tillväxt ses som optimister medan de som är kritiska betraktas som pessimister. Uttryckt på ett annat sätt ses tillväxt som ett gott mål som inte ifrågasätts
(Rönnblom & Hudson, 2007). Angående det svenska ökade fokuset på tillväxt och utveckling, i hela landet påpekas ”Men tillväxt är inte överallt det mest troliga scenariot…” (66 SOU, 2003:29). Frågan är hur delar av landet som inte står för tillväxt ska passa in, har vi bara plats för "starka" områden? Här kan paralleller dras till Larsson (2000) som skriver om Leader, ett EU-stödprogram för landsbygdsutveckling, och hur pengarna fördelas här. Han uttrycker det som så att Leader utvecklar de starka delarna av landsbygden, bl.a. eftersom det ställs krav på att t.ex. kunna formulera en plan och att engagerade människor bidrar (Larsson, 2000). Därför är det kanske inte heller så konstigt att lokalt deltagande, i det aktuella samhället, beskrivs som en viktig faktor för landsbygdsutveckling (Halhead, 2006).
3.2.2 Relationen mellan stad och land
Stad och land berörs av många forskare med olika syn på denna relation. Eftersom det finns olika syn på relationen mellan stad och land hos forskarna är en konsekvens att det finns olika uppfattning om det är t.ex. en uppdelning mellan stad och land som är problemet eller om det är så att problemet är att landsbygdens skilda förutsättningar inte synliggörs.
Forsberg (I SOU 2006:106) skriver om stad och land, där hennes huvudsakliga synpunkt är att debatten fokuserar på fel problem när landsbygden diskuteras. Enligt Forsberg (I SOU
2006:106) är den problembild som beskrivs med en uppdelning mellan stad och land inte det egentliga problemet. Det handlar istället om olika typer av miljöer, dynamiska platser mot platser där medborgarna har förlorat sin tro på framtiden, där såväl en framtidstro kan finnas i delar av landsbygdens områden som saknas i stadens områden (Forsberg i SOU, 2006:106). Det leder in till en diskussion om att landsbygden inte är homogen där t.ex. delar av
landsbygden som ligger nära en tätort påminna mer om staden än om glesa landsbygden (Gustafsson, 2013a).
Det är inte heller hela sanningen att människor flyttar från en krympande landsbygd in till storstäderna. För det finns även delar av landsbygden som inte minskar och ditt människor flyttar (Forsberg i SOU, 2006:106). En term för att beskriva dessa växande områden, som
sägs ha tagit efter staden, är ”rurbanization”. Det som har blivit särskilt populärt är landsbygdsområden belägna nära staden och i regionala familjer som ligger bra till i den regionala hierarkin (Eliasson, Westlund & Johansson, 2015). Men det finns även inflyttning till andra landsbygdsområden.En term för att förklara att områden utanför staden växer är "counterurbanisation". Den används för att beskrivs att människor flyttar, ofta långt, till små städer som inte är av urban karaktär (Eimermann, 2013). Uttryckt på ett annat sätt är
utvecklingen på landsbygden delad, medan stora delar av landsbygden har en minskad population finns det också områden som växer (Eliasson, Westlund & Johansson, 2015). En uppfattning om landsbygdens problem skulle alltså kunna sammanfattas i att det finns en felaktig syn i att hela landsbygden avfolkas.
En annan uppfattning är att den dikotomi som finns mellan stad och land är något (socialt) konstruerat (Se t.ex. Forsberg i SOU, 2006:106; Kûle, 2014). En risk med en reproduktion, i t.ex. media, av vad som hör till stad och land är att de förhållanden som varken förknippas med det urbana eller landsbygden osynliggörs (Jansson, 2013). I allt om landet skiljer Gustafsson (2013a) på givna och konstruerade skillnader mellan stad och land. Till givna skillnader räknas glesare strukturer samt ett landskap att förhålla sig till. Konstruerade
skillnader syftas på såväl omedvetna som medvetna skillnader. Där ett exempel på omedvetna är att de på landet utför mer ideellt arbete, medan en medveten konsekvens skulle kunna vara att statliga jobb förekommer i högre grad i staden (Gustafsson, 2013a). Att kategorisera stad och land kan även bli en bas för stereotyper av dessa. Men varför är dessa konstruktioner intressanta? Jo hur ett område" framas" får betydelse för hur det uppfattas. Uttryckt på ett annat sätt bygger förståelsen för relationen mellan stad och land på dessa bilder (Kûle, 2014 ). De sociala konstruktionerna har ”verkliga” konsekvenser genom att bilderna är något som har producerats och reproducerats under lång tid i t.ex. media och i politiken (Eriksson, 2010). Nilsson och Lundgren (2015) skriver om hur bilden av Norrland bl.a. skapas av politiska partier och att bilden som har skapats är en grund vid politiska beslut (Se även 1.3).
Det finns argument för att se skillnaderna mellan stad och land, bl.a. för att kunna arbeta för en samhällsutveckling som är hållbar i hela landet (Gustafsson, 2013a). En central fråga här är om det är så att landsbygden skiljer sig på ett sådant sätt att den bör ses som en egen kategori. Argument för detta, som även användes för att motivera landsbygdsforskning som ett eget forskningsfält, är exempelvis glesheten och hur det ser ut internationellt (SOU, 2003:29; Se även Westholm & Waldenström, 2008). Men att se landsbygden som en egen kategori har
också ifrågasatts, och därmed t.ex. behovet av ett Glesbygdsverk (Se t.ex. SOU, 2003:29). Det handlar t.ex. om att stad och land istället borde integreras i en gemensam ansats, där fokus skulle vara likheter istället för skillnader. Här ingår även tankar om fungerande regioner. Ett motiv till denna uppfattning är att en uppdelning inte är det bästa, varken för stad eller för land (Caffyn & Dahlström, 2005). Även Kûle (2014) skriver om att stad och land genom interaktion kan utveckla en större potential bortom den klassiska uppdelningen. En annan uppfattning, presenterad av Dennberg (2013) Generaldirektör på Jordbruksverket, är att utvecklingen i stad och land är beroende av varandra. Douglass (2006) skriver om olika länkar mellan stad och land där det framkommer att staden är beroende av landet. Det genom att många av stadens funktioner hänger samman med funktioner på landsbygden. Utifrån dessa uppfattningar skulle ett problem för landsbygden kanske kunna vara att samarbetet mellan stad och land inte fungerar tillräckligt väl.
Rönnblom (2014) skriver om hur landsbygden skapas i regeringens landsbygdsstrategi, den nationella innovationsstrategin och Boverkets vision för Sverige 2025. Rönnblom (2014) konstaterar efter sin analys att det finns olika sätt att tala om politikområdet. Nämligen från inte alls, allmänt med benämningar ”som hela landet”, att välja att benämna de olika delarna av landet allt eftersom de diskuteras eller att enbart prata om landsbygder. Det finns en risk med att bara beskriva landsbygden i positiva ordalag. För om man bortser från att beskriva problemen blir problembeskrivningen svår att ifrågasätta. Vilket i sin tur kan dölja det urbana tolkningsföreträdet som blir svårt att utmana. Att det finns ett urbant tolkningsföreträdde kan exempelvis ses genom att landsbygden förknippas med problem medan staden anses bära den framtida utvecklingen. Om man vill beskriva detta uttryckt som ett problem för landsbygden skulle det kunna uttryckas som att problemet är att staden är normen. Rönnblom (2014) är av åsikten att det urbana tolkningsföreträdet inte bör döljas i administration, utan istället behöver politiseras på nationell nivå. Genom att tala om "alla" som deltagare eller att en insats ska komma alla till del är en annan konsekvens att det blir svårt att diskutera fördelningspolitik (Rönnblom, 2014). Utvecklingen mot att tala om "alla" ses även mer konkret i politiken med tillväxtinriktade insatser till alla, istället för "svaga" regioner som får ta mer eget ansvar (Rönnblom & Hudson, 2007). Men det finns även problem med att tala om landsbygdens särskildheter då det urbana som norm kan förstärkas än mer (Rönnblom, 2014).
3.2.3 Problem med låg utbildningsnivå och kampanjer som en lösning
Något som på delvis skilda sätt diskuteras som problem för landsbygden är den lägre andelen högutbildade i relation till staden (Se t.ex. SOU, 2006:101; Horáková, 2013). Varför är detta ett problem då? Jo en region är beroende av mänskligt kapital med exempelvis högt utbildade och kreativa personer. Av detta följer att ”…regions must educate, attract and retain talented and creative people who generate innovations and new firms, powering economic growth.” (1175, Berggren & Lindholm Dahlstrand, 2009). För att utveckla innovation och
entreprenörskap måste regionen samtidigt kunna erbjuda t.ex. en arbetsmarknad för
högutbildade samt locka dessa typer av människor till sig (Berggren & Lindholm Dahlstrand, 2009). För högutbildade är i högre grad benägna att flytta från regioner med låg andel
högutbildade, avsaknad av en populär arbetsmarknadsregion och en låg skattebas. En
konsekvens blir att koncentrationen av högutbildade blir än större i urbana områden, samtidigt som utvecklingen i regioner med sämre förutsättning missgynnas (Tano, 2014). Samtidigt som högutbildade, ofta unga, flyttar är det de äldre som blir kvar (Horáková, 2013). Förutom att en högt utbildad befolkning spelar en positiv roll för inflyttning har en stor andel äldre motsatt effekt (Eliasson, Westlund & Johansson, 2015). Dessutom leder en stor andel äldre i landsbygdsregioner till ett minskat underlag för förskolor och skolor. Något som i sin tur gör att barnfamiljer drar sig från att flytta hit. Problemet blir en negativ spiral med en minska population som leder till mindre jobb och sämre infrastruktur något som på sikt ökar utflyttningen än mer (Se t.ex. Sedlacek, Kurka & Maier, 2009; Halhead, 2006). Det kan dessutom vara problem med matchning av arbetssökande till de lediga arbetena, där en hög arbetslöshet förekommer samtidigt som det kan vara svårt att få tag på kompetent personal till vissa arbeten (SOU, 2006:101).
Kampanjer är något som diskuteras som en lösning för att locka till sig ny befolkning. Niedomysl (2007) undersöker kampanjer som har bedrivits på mindre orter i Sverige för att locka till sig ny befolkning. Artikeln kan inte dra jättestarka slutsatser om resultatet, men säger att kampanjer troligtvis haft positivt resultat. Dessutom påpekas att det är relevant för landsbygdsorter som har en minskad befolkning att satsa på kampanjer, för att det kan utgöra startpunkten på en positivare utveckling (Niedomysl, 2007). Sedlacek, Kurka och Maier (2009) konstaterar att det som in- eller utflyttade invånare ser som positiva aspekter i undersökta krympande österrikiska regioner varierar efter exempelvis ålder och
socioekonomisk status. Slutsatsen är att strategierna måste anpassas efter vilka man vill locka och genom att fokusera på särskilda grupper ser författarna en potential för att minska
utflyttningen (Sedlacek, Kurka & Maier, 2009). Ett konkret exempel som riktar sig till en utvald grupp är satsningar för att locka invandrare från segregerade förorter till landsbygden. Det påpekas att en tänkbar förklaring till att invandrare inte vill flytta till landsbygden är att de från sina hemländer förknippar den med fattigdom. Om så är fallet skulle kampanjer för att öka kunskapen om den svenska landsbygden kunna vara framgångsrika (SOU, 2006:101).
3.3 Sammanfattning landsbygdsforskning
Landsbygdsforskning är brett fält samtidigt som det var svårt att finna mer statsvetenskaplig kritisk forskning. En konsekvens blev att även forskning från närliggande discipliner
inkluderades. I den kritiska statsvetenskapliga forskning som trots allt hittades var Rönnblom central (Se t.ex. Rönnblom, 2014). För att få en bättre bild presenterades en bild av vanligt förekommande forskning så som exempelvis jordbruk och miljö, tillväxt och problem kopplat till långa avstånd samt brist på service.
Det finns många definitioner på vad som menas med landsbygd respektive glesbygd. Det finns alltså inte en definition, utan definitionerna har anpassats efter det aktuella syftet (Se t.ex. Glesbygdsverket, 2008). Landsbygden som forskningsfält diskuteras också, här presenterades argument för att det behövs en särskild landsbygdsforskning som t.ex. har att göra med glesheten och den fysiska miljön. Men skillnaderna mellan stad och landsbygd har blivit mindre, och om det är så att det inte finns viktiga skillnader försvinner motivet till att landsbygden ska vara ett eget forskningsfält (Westholm & Waldenström, 2008). Dessutom gavs exempel på vad landsbygdsforskning kan handla om, där allt från t.ex. demografiska utmaningar till entreprenörskap och genus nämndes. Detta tillsammans med de förslag som finns på olika teman inom landsbygdsforskning visar på att ämnet är väldigt brett och att det med andra ord finns många olika aspekter som kan betraktas som "landsbygdens problem". Dessutom finns det många discipliner där forskning med relevans för landsbygden bedrivs (Westholm & Waldenström, 2008; Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2011).
Relationen mellan regionalpolitik och landsbygdspolitik är något otydlig. I den svenska regeringens utgiftsområde görs det nämligen en skillnad på regional tillväxt och landsbygd, medan de båda på departemensnivå placeras inom Näringsdepartementet (Regeringskansliet, 2014; Regeringskansliet, 2015b). Samtidigt som landsbygdspolitiken på detta sätt har förts närmare regionalpolitiken har det inom regionalpolitiken skett en utveckling där tillväxt,
konkurrans och starka regioner utgör en större del och förs fram som lösningar för hela landet. Det jämfört mot tidigare då grunden var omfördelning mellan olika delar av landet. En
konsekvens är att landsbygdspolitiska insatser har fått en minskad roll. Det t.ex. för att det har skett en större betoning på arbetsmarknadsregioner, där landsbygden är en del av en större region (Se t.ex. SOU, 2003:29).
Kapitlet innehöll även några mer fördjupande avsnitt där olika forskares syn på några av landsbygdens problem och lösningar behandlade mer detaljerat. Det där urvalet för fördjupningen delvis anpassades efter vilka huvudsakliga problem för landsbygden som partierna såg. Här behandlades tillväxt, som har fått ett allt större utrymme inom politiska diskurser. En konsekvens är att de som ifrågasätter tillväxt betraktas som pessimister (Rönnblom & Hudson, 2007). Men från forskarhåll kommer det också en del kritiska uttalanden om tillväxt och konkurrens. Som sågs ovan handlar det t.ex. om att tillväxt inte anses vara troligt i hela landet och att de pengar som finns att söka via Leader främst riktas mot en redan stark landsbygd (SOU, 2003:29; Larsson, 2000).
I avsnittet om stad och land presenterades skilda uppfattningar som finns i forskningen. En skiljelinje är om det är relevant eller inte att dela upp stad och land, där det finns argument både för det ena och det andra förhållningssättet. Det handlar exempelvis om att landsbygden inte är homogen utan att det snarare är olika miljöer som är avgörande, t.ex. flyttar inte folk från alla landsbygder (Se t.ex. Forsberg i SOU, 2006:106). Dock anser t.ex. Gustafsson (2013a) att det är nödvändigt att se skillnader som finns för att kunna arbeta för att utveckla samhället. Ett synsätt som också förekommer är att skilja på givna och konstruerade
skillnader (Gustafsson, 2013a). Dikotomin mellan stad och land är något konstruerat, som dessutom riskerar att osynligöra områden mellan stad och land (Se t.ex. Forsberg i SOU, 2006:106; Janson, 2013). Men även om uppdelningen är konstruerad påpekas att de bilder som förmedlas har verklig påverkan och kan bli bas för stereotyper (Se t.ex. Eriksson, 2010; Kûle, 2014 ). En annan åsikt är att stad och land borde integreras i en gemensam ansats, istället för att delas upp (Se t.ex. Caffyn & Dahlström, 2005). En ytterligare tanke är den att stad och land är beroende av varandra (Se t.ex. Douglass, 2006).
I det avslutande temat diskuterades problemet med en lägre andel högutbildade på
landsbygden och följdkonsekvenser av detta. Det handlar bl.a. om en negativ spiral där en låg andel högutbildade gör det svårare att locka till sig nya högutbildade som kan bidra till att
utveckla regionen samtidigt som de högutbildade som finns flyttar i högre grad (Se t.ex. Tano, 2014; Horáková, 2013). Samtidigt med en hög arbetslöshet kan det på vissa håll vara svårt att få tag på kompetent personal (SOU, 2006:101). Kampanjer, i positiva ordalag, för att locka befolkning till mindre orter diskuterades också (Se t.ex. Niedomysl, 2007). Det handlar bl.a. om att anpassa strategierna efter vilken grupp som ska lockas (Sedlacek, Kurka & Maier, 2009).
I detta kapitel har det alltså framkommit flera olika områden som, på delvis skilda sätt, betraktas som landsbygdens problem eller lösningar för landsbygden. Dessa har presenterats i kapitlet och även sammanfattats ovan. Men för att göra det än tydligare vilka dessa
"landsbygdens problem" och lösningar är upprepas dessa kortfattat. Redan när definitioner av landsbygd och glesbygd diskuteras framkommer att ett avstånd till grundläggande service och arbetsmarknad uppmärksammas (Glesbygdsverket, 2008). När sedan motiv för att
landsbygden bör vara ett eget forskningsfält presenteras återkommer t.ex. problem långa avstånd (Westholm & Waldenström, 2008). Tillväxt diskuteras utifrån flera olika vinklar där exempelvis regional tillväxt växt fram som en viktig lösning inom regionalpolitiken, samtidigt som tillväxt överallt inte förefaller trovärdigt (Se t.ex. SOU, 2003:29). När det kommer till relationen mellan stad och land skiljer sig det mellan olika forskare hur man anser att denna relation ska se ut, och därigenom vad som är problemet. Ett exempel är åsikten att
uppdelningen mellan stad och land inte präglar den homogenitet som finns (Se t.ex. Forsberg i SOU, 2006:106). När det kommer till synen på vad som är problemet skulle det kunna
uttryckas som att problemet är att man missar att landsbygden är homogen (Forsberg i SOU, 2006:106). Ett annat av "landsbygdens problem" handlar om lägre utbildningsnivån, i relation till staden (Se t.ex. SOU, 2006:101). Något som i sin tur får till konsekvens att högutbildade blir mindre benägna att flytta till dessa områden (Tano, 2014). Ur detta är det också möjligt att utläsa att utflyttning är ett problem för landsbygden, något som leder in på att kampanjer diskuterades som en lösning för mindre orter (Se t.ex. Niedomysl, 2007). Något annat att konstatera är att det finns flera områden som hade varit möjliga att lyfta, då området är brett. Men bara en liten del av landsbygdsforskningen var kritiskt inriktad (Se t.ex. Rönnblom, 2014), något som stärker valet att behandla området med utgångspunkt i en kritisk och tolkande policyanalys (Se även 1.3).
