Metodisk design och forskningsteknik samt etiska överväganden

Den övergripande genren för uppsatsen är kvalitativ textanalys. Kvalitativ är alltså ett val som har gjorts i denna undersökning. Trost (2012) säger att förenklat syftar kvantitativt studier på studier där siffror används eller där det på något annat sätt är möjligt att mäta. Det medan en kvalitativ analys kan erbjuda fördjupning och förklaringar till olika fenomen (Denscombe, 2009). Dock är det vanligt att en studie har såväl kvalitativa som kvantitativa inslag (Trost, 2012). Dessutom uppmärksammas att kvalitativ och kvantitativ forskning har lånat inslag från varandra. Ett exempel är när kvalitativa analyser använder begrepp som ”få” och ”många” (Ekengren & Hinnfors, 2012), något som också kommer användas i denna uppsats.

När det kommer till textanalys är det texter som analyseras. Bergström och Boréus (2005) argumenterar för att det är relevant att studera texter, eftersom dessa påverkar hur människor agerar. Dessutom kan olika beslut som har fattats presenteras i texter. I en text döljer sig också såväl medvetna som omedvetna föreställningar och texten kan antingen ifrågasätta eller kanske reproducera ett begrepp (Bergström & Boréus, 2005). Kortfattat kan sägas att

kvalitativ textanalys går ut på att hitta det viktigaste i en text (Esaiasson m.fl., 2012). Ett allmänt påpekande om kvalitativa data är att det inte är möjligt att presentera allt material som finns tillgänglig, utan ett urval måste göras (Denscomebe, 2009). I uppsatsen syns det dels i att bara problem kopplat till landsbygden lyfts och dels i att frågeställningarna som syftar på vad partierna ser för problem och lösningar är avgränsade till de huvudsakliga.

Varför ska då en kvalitativ textanalys användas? Esaiasson m.fl. (2012) skriver att en helhet i texten kan fångas och att det blir möjligt att komma åt det som kanske inte syns vid en första genomläsning. De skriver även att det går ut på att ställa olika typer av frågor till texten. I mitt fall har de frågor jag använder presenterats i ovanstående tabell (Tabell 1). Dock finns det många olika varianter av textanalyser för att studera en text (Se t.ex. Bergström & Boréus, 2005; Esaiasson m.fl., 2012). Men Esaiasson m.fl. (2012) anser trots detta att det finns olika aspekter i en kvalitativ textanalys som är relevanta oavsett inriktning. Det handlar t.ex. om tolkning (Se 4.4 för mer om tolkning) och om precisering av det analytiska redskapet. Uppsatsens analytiska redskap utgörs av tabell 1. Men för att fortsätta med Esaiassons m.fl. (2012) tankar kan det analytiska redskapet vara såväl slutet som öppet. I fall ett skapas olika kategorier för att placera in svaret på frågorna i, medan texten i det senare fallet styr i högre utsträckning. Mitt val att använda ett öppet analysredskap hänger samman med att valet av ett slutet ställer krav på att tidigt veta vilka svarsalternativ som kan vara relevanta (Esaiasson m.fl., 2012). Dock påminner Esaiasson m.fl. (2012) om vikten av att verkligen fokusera på frågeställningarna och inte glida iväg i annat spännande i texten. Ett annat argument för att välja ett öppet analysredskap har att göra med Bacchis (1999) påpekande om att hålla analysen öppen för andra möjligheter, där ett slutet analysverktyg skulle kunna innebära begränsade kategorier.

Om uppsatsens textanalys ska placeras i någon kategori skulle den förmodligen räknas som kritiskt granskande med diskursanalytiska inslag (Esaiasson m.fl., 2012). Det blir extra tydligt när Esaiasson m.fl. (2012) skriver att denna typ av analys använder ett analysverktyg som förmodligen frågar sig ”...Vad är problemet, vad är orsaken till problemet och vad är

lösningen på problemet?” (216, Esaiasson m.fl., 2012). Det diskursanalytiska inslaget består av ett fokus på hur olika betydelser produceras, samt vad olika sätt att tänka och "frama" ett område får för konsekvenser (Bacchi,1999). Det kritiska inslaget handlar exempelvis om att synliggöra olika betydelser i t.ex. en text och reflektera kring vad som sägs om olika områden. Uttryckt på ett annat sätt är ett centralt inslag i analysen att problematisera. För en beskrivning eller tolkning är i sin tur föremål för en analys och inget sant antagande (Bacchi, 1999).

Men eftersom det finns många olika varianter av textanalys hade det med andra ord varit möjligt att dels välja en mer uttalad inriktning på textanalysen och dels välja en annan variant av textanalys. Genom att välja en mer preciserad textanalys hade det kanske kunnat bli

tydligare för läsaren hur analysen genomförts. Men risken hade varit att analysen blivit styrd i en oönskad riktning, något som även argumenterades emot när ett slutet analysverktyg valdes bort. Eftersom det är partier som studeras skulle en ideologianalys kunna vara tänkbar. Men bl.a. för att det innan studien var osäkert om området präglas av ideologiska skillnader och att även problem och lösningar utan ideologiska förklaringar ville uppmärksammas valdes ideologianalys bort. Om en ideologianalys trots allt valts hade frågorna delvis fått

omformuleras och använda ett annat analysverktyg, kanske idealtyper av aktuella ideologier (Se t.ex. Bergström & Boréus, 2005).

Med forskningsteknik syftar jag på hur jag mer konkret har gått tillväga. Esaiasson m.fl. (2012) lyfter fram ett uttalande från Furberg om att det i en textanalys är viktigt att noggrant läsa igenom de aktuella texterna. I arbetet med själva empirin sker ett tolkningsarbete (Se 4.4 för mer om tolkning). När det kommer till redovisningen av tolkningsarbetet sker det genom att använda såväl referat som citat och egna argumentationer. Citaten fyller en viktig roll för att visa på att det man argumenterar för finns i texten och inte bara är egna uppfattningar (Esaiasson m.fl., 2012). Jag har läst materialet upprepade gånger och markerat det som har varit relevant för frågeställningarna med olika färger.

Etik och etiska överväganden kanske är något som de flesta främst tänker på när uppsatsen involverar andra människor som vid t.ex. intervjuer och experiment. Något som förstärks av Denscombes (2009) redogörelse för tre forskningsetiska principer som alla syftar på

deltagarna i forskningen. Om man ska hårdra det skulle uppsatsens deltagarna vara de

politiska partierna, men en sådan jämförelse är knappast aktuell bl.a. med tanke på att allt det material är offentligt. Däremot borde en rubriken till en princip vara relevant i uppsatsens fall,

även om författaren inte lyfter sådant som har koppling till denna undersökning i texten sedan. Rubriken är formulerad på följande sätt ”…Forskare ska undvika falska förespeglingar och oriktiga framställningar.” (196, Denscombe, 2009). Denscombe (2009) syftar t.ex. på att inte informera om hela syftet med exempelvis ett experiment. Men jag tänker att principen även går att koppla till att vara ärlig med vilka tolkningar som görs av en text. Som påpekades ovan är citat ett bra sätt att stärka denna trovärdighet. På liknande sätt kan det Esaiasson m.fl. (2012) skriver om att dra slutsatser från ett resultat som inte är entydigt kopplas till etik. Även om de inte diskuterar i etiska termer ser jag att vara öppen med vilka kriterier som tillämpas som en etisk princip (Esaiasson m.fl., 2012).

När det kommer till forskarrollen i konventionell forskning finns en syn på forskning som en plats för experter. Det exempelvis genom att det är forskaren som tar allt från initiativet till forskningen till att genomför analysen av den insamlade datan (Denscombe, 2009). Detta är visserligen sant för min roll i denna uppsats också. Däremot nämner Denscombe (2009) också att samma syn på forskningen förknippas med en expert som står utanför det som studeras, något det finns mer att invända emot. För det första framkommer att forskarens roll i kvalitativ forskning sänder tankarna till såväl partiskhet som inblandning. Det uttrycks

exempelvis som att ”…forskarens jag (hans eller hennes bakgrund, värderingar, identitet och övertygelser) har en viktig betydelse…”. (323, Denscombe, 2009). Att sociala teoretiker kan betrakta sitt material och konstruera problem på ett objektivt sätt finns det alltså invändningar emot. Istället påverkar akademikers sätt att reflektera kring problem hur problemet uppfattas i resten av samhället (Bacchi, 1999). För Bacchi (1999) handlar det istället om att som

forskaren fråga sig vad som ses som ett problem och ifrågasätta detta.

Med tanken om att världen är socialt konstruerad följer att det inte är möjligt att ställa sig vid sidan av i någon typ av analys, utan det är nödvändigt att reflektera över sin position. Men med hjälp av en ”What´s the problem?” ansats kan olika diskurser, som ju är socialt konstruerade, dekonstrueras (Bacchi, 1999). Ett tydligt exempel på hur min position har påverkat är hur jag som är uppvuxen på en mindre bruksort valt att skriva en uppsats med landsbygdspolitisk inriktning. Kanske är jag som är uppväxt på en mindre bruksort också mer kritisk till landsbygdspolitiken än vad en person uppväxt i staden skulle vara. Men det är svårt att redogöra mer exakt för hur min bakgrund påverkar de tolkningar som jag gör. Fast genom att använda t.ex. citat så får läsaren möjlighet att göra en egen tolkning, eller acceptera min.