Materialet som samlats in genom intervjuerna har sedan förts in i RepGrid som bland annat genererat, efter lite bearbetning, en medelvärdes- och standardavvikelsetabell som kan ses nedan.
Begreppen är rangordnade i storleksordning efter begreppens medelvärde för respektive tillväxtkategori. Spannet på svarsalternativen till dessa begrep i denna studie bestod av siffror mellan ett till sju, där sju ofta kännetecknats av “hög grad”, “komplex” eller “stor”.
Standardavvikelsen visar på hur mycket de olika serieentreprenörernas svarsalternativ avvikit från medelvärdet där en hög standardavvikelse tyder på att svaren kring just det begreppet är spridda i större utsträckning både över och under det angivna medelvärdet medan en lägre standardavvikelse visar på en större enighet bland serieentreprenörerna.
29 Tabell 5.1: Medelvärdestabell
Affärsmodeller med hög tillväxt har skilts från affärsmodeller med låg tillväxt och begreppen i respektive tabell har ställts upp i storleksordning efter begreppens medelvärde. Utöver marknadsmognad och marknadsfönster som är bland de tre begrepp med högst medelvärde för affärsmodeller med låg tillväxt kan det ses att de övriga högt rangordnade begreppen i låg tillväxt såsom kundrelationer, konkurrenskraft och intern spetskompetens har ett värde som i genomsnitt skiljer ungefär 1,0 jämfört med samma begrepp för hög tillväxt. Denna skillnad verkar vara en genomgående dessa tillväxtgrader emellan. De begrepp som är fetmarkerade i tabell 5.1 är de som har uppvisat den största skillnaden mellan låg och hög tillväxt vilket gör just dessa intressanta att studera. Dessa begrepp kommer att grupperas för att sedan analyseras i ljuset av studiens teoretiska referensram.
I tabellen för hög tillväxt finns det sju begrepp som har ett medelvärde på minst 5,0 medan det i låg tillväxt bara finns ett begrepp som passar in samma beskrivning. Detta tyder på att serieentreprenörerna i företag med hög tillväxt räknar fler begrepp som centrala. De sju begrepp som har ett högre medelvärde än 5,0 i hög tillväxt är kundrelationer, marknadsmognad, flexibilitet i affärsmodellen, dynamik i marknaden, kundmedverkan i affärsmodellen, konkurrenskraft och osäkerhet i teknologi och produkt medan det begrepp som är över samma nivå för låg tillväxt är marknadsmognad. Medelvärdet för begreppet marknadsmognad är högre för låg tillväxt jämfört med hög tillväxt.
30
Det kan också urskiljas att det i hög tillväxt endast finns två begrepp, komplexitet i säljstruktur och externt riskkapital, som har ett medelvärde under 3,0. Till samma medelvärdesgräns för låg tillväxt finns det sex begrepp: externa säljkanaler, finansiering med banklån, externt riskkapital, extern kompetens, teknikfokus och organisationsstruktur. Här kan ses att det förefaller en skillnad bland annat finansieringen där lågtillväxtföretag varken använder sig av externt riskkapital eller banklån medan det förefaller sig, för företag som har hög tillväxt, att banklån är den mer önskvärda finansieringsmetoden.
Tabell 5.2: Medelvärdetabell kunder
I tabell 5.2 syns kundmedverkan i kategorin hög tillväxt, vilket betyder att en hög grad av kundmedverkan i affärsmodellen är mer centralt i företag med hög tillväxt. Att låta kundernas röster höras i ett företags affärsmodell är ett sätt att ta tillvara på kunskapen som, genom extern kunskapsöverföring, finns att utnyttja (Sveiby, 2001). Företaget kan då finslipa sitt värdeerbjudande efter kundernas behov, vilket kan leda till att företaget erhåller en resurs, i detta fall en kunskapsresurs, som andra företag har svårt att imitera. Detta övertag kan leda konkurrensfördelar på marknaden och således också tillväxt, något som stöds av Barney (1991) och Alvarez och Busenitz (2001).
Nära kundrelationer är en faktor som, av serieentreprenörerna, anses vara mer central i affärsmodeller i företag med hög tillväxt. Att ha nära relationer till sina kunder gör det möjligt att bygga långsiktiga affärsförhållanden och skapa en stabilitet och trygghet i företagets förhållande till sin kundbas. Detta resonemang styrks av Osterwalder och Pigneur (2010), som vidare menar att nära kundrelationer är ett måste för att ett företag ska bli framgångsrikt och växa.
Intervjuobjekt Röd betonar vikten av att ha nära kundrelationer för att bygga ett långsiktigt affärsnätverk, i synnerhet när Röd redogjorde för sitt blomsterföretag och menade att relationen till kunden är viktig för att utöka sin befintliga kundbas och således skapa möjligheter för en högre tillväxt, något som även ingår i Osterwalder och Pigneurs (2010) definition av nära kundrelationer.
31 Tabell 5.3: Medelvärdetabell teknologi
Den mer komplexa teknologin i företag med hög tillväxt (se tabell 5.3) kan förklaras av högtillväxtföretagens behov av att utveckla teknologin och utöka produktionsleden i takt med den ökande tillväxten. Chesbrough (2003) anser att teknologin i ett företag måste stämma överens med hur affärsmodellen är uppbyggd. Med detta menar Chesbrough att företag som satsar på innovation och tillväxt ständigt måste utveckla sättet de förvandlar input till output.
Detta kan leda att komplexiteten i teknologin ökar. Intervjuobjekt Gul berättade att produktionsprocessen i sitt trafikföretag blev alltmer komplex i takt med att företaget utvecklades och utökade sin verksamhet till fler marknader och till en större kundbas.
I affärsmodeller i företag med hög tillväxt är osäkerheten i teknologi och produkt högre. En förklaring till detta kan vara att entreprenörer i företag med hög tillväxt har ett fokus som ligger på expandering och tillväxt, vilket är förknippat med ett större risktagande. Riskfylld tillväxt kan innebära att ett företag satsar på att utöka sin verksamhet till, ur förtagets syn, osäkra marknader.
Entreprenörerna är alltså villiga att ta till vara på vad de anser är entreprenöriella möjligheter trots eventuella risker och marknadshinder, vilket är i enlighet med vad Dyer et al. (2008) menar.
Tabell 5.4: Medelvärdestabell marknad
Dynamiken i marknaden är en annan faktor som skiljer mellan de två kategorierna, vilket synliggörs i tabell 5.4. Medelvärdet är högre för företag med hög tillväxt, vilket betyder dynamiken i marknaden är högre för dessa företag. En förklaring till detta kan vara att ett företag som är verksamt på en dynamisk marknad är i ständigt behov av att hela tiden ligga steget före konkurrenterna för att inte tappa kunder på en så föränderlig marknad. Detta ständiga behov av utveckling i försök att inte tappa mark till konkurrenter kan, om framgångsrikt utfört, resultera i en högre grad av tillväxt för företaget. I företag med låg tillväxt är dynamiken lägre och marknaden mer stabil. Företagen på sådana marknader kan ha en stabilare och mer mogen verksamhet och således lägre tillväxt. Detta resonemang kan styrkas av Hedman och Kalling (2003) som tar upp betydelsen av att kunna göra förändringar i företaget för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad.
Flexibilitet i affärsmodellen visar en skillnad på 1,4 i medelvärdestabellen. Ett högt medelvärde betyder att serieentreprenörerna anser att en hög flexibilitet i affärsmodellen är centralt. Denna faktor har ett lägre medelvärde och kommer längre ner i listan för företag med låg tillväxt. En
32
anledning till detta kan vara att entreprenörerna i högtillväxtföretag genomför förändringar i affärsmodellen snabbare, utan att ha tagit hänsyn till all data och alla riskfaktorer som är förknippade med förändringarna. Det kan finnas en vilja att agera vid externa eller interna förändringar som påverkar företaget. Detta resonemang kan styrkas av Simons (1982) teori om begränsad rationalitet, där det argumenteras för att entreprenören inte fattar beslut som är bäst lämpade för situationen utan nöjer sig med beslut som är tillfredsställande eftersom de inte tas på fullständig information. Här kan även kopplingar göras till Alvarez & Busenitz (2001) som menar att entreprenören inte alltid tar beslut på en omfattande faktabas, vilket kan leda till högre flexibilitet och förändringsförmåga.