PRINCIPALKOMPONENTANALYS FÖR LÅG TILLVÄXT

I principalkomponentanalysen för låg tillväxt finns det tre stycken statistiskt signifikanta dimensioner, det vill säga tre dimensioner som svarar för över 10 % av variansen till en gränssättning för begreppsladdningen ±1,10 (Johansson, 2004). Totalt utgör 13 dimensioner 100

% av variansen i principalkomponentanalysen för låg tillväxt

Tabell 5.7: Dimensioner med signifikant variansnivå för låg tillväxt

DIMENSION ETT - RISKBILD

Den första dimensionen svarar för 27,7 % av variansen för låg tillväxt är i denna studie indelad efter etiketterna “innovativa” och “riskaverta” vilket kan ses i tabell 5.8 samt i den

44

tvådimensionella grafen i figur 5.6. Begreppen i denna dimension kan kopplas till företagets riskbild. Vid etiketten innovativa finns det ett fokus på utveckling och satsning. Hög affärsrisk och hög osäkerhet i teknologi och produkt kan båda kopplas till det risktagande som kan vara en del av innovation. Innovation, och öppen sådan, är något som Chesbrough (2003) fokuserar på i sitt arbete. Det finns också en hög grad av begrepp som har att göra med det externa såsom kundmedverkan, extern kompetens och externt riskkapital, som alla kan kopplas till risktagande och innovation. Låg affärsrisk och låg osäkerhet i teknologi/produkt är begrepp som kan kopplas till riskaversion.

Begreppen lönsamhet och tjäna pengar har båda att göra med avkastning. Vid etiketten innovativa är företag inte lika fokuserade på att tjäna pengar idag, utan framtida lönsamhet är istället mer betydelsefullt. Även begreppet att tjäna pengar idag kan kopplas till riskaversion eftersom framtida intäkter inte kan beräknas med exakt precision. Finansiering med internt genererade medel och externt riskkapital kan båda kopplas till finansiering av företag och vid etiketten riskaverta sker finansiering i hög grad med internt genererade medel medan innovation oftare finansieras med externt riskkapital. Amit och Zott (2012), Johnson et al. (2008), Chesbrough (2003) och Magretta (2003) berör alla lönsamheten i form av intäkter som en central faktor vid affärsmodellering vilket oftast leder till avkastning om kostnaderna kan hållas lägre än intäkterna under en längre period, vilket är en logisk följd enligt Chesbrough (2003). Även Betz (2002) betonar avkastningen som en viktig faktor.

Begreppen marknadsfönster, informationsunderlag och kundmedverkan i affärsmodellen är också begrepp som är signifikanta för den första dimensionen för låg tillväxt. Mängden informationsunderlag som bearbetas vid beslutsfattande för innovativa är större än vid etiketten riskaverta. Låg kundmedverkan i affärsmodellen och ett kort marknadsfönster är karaktäristiska för affärsmodeller vid etiketten riskaverta.

DIMENSION TVÅ – MARKNAD & RISKBILD

Den andra dimensionen svarar för 12,5 % av variansen där kopplingar kan dras till marknaden och även riskbilden för företaget. Dimensionen har delats in i etiketterna tidigare nyttjare och följare (se tabell 5.8 och figur 5.6). Ett begreppspar som har att göra med marknad är graden av marknadsfokusering och marknadsmognad. Låg marknadsmognad är ett begrepp som kan förknippas med tidigare nyttjare då outvecklade marknader erbjuder möjligheter att vara nyskapande. Begreppen affärsrisk och finansiering faller båda under kategorin för risktagande.

Finansiering lyfts också fram av Amit och Zott (2012) samt Jonson et al. (2008) och uteblivande av finansiering skulle företaget inte klara sin dagliga drift, vilket med andra ord är förknippade med riskbilden. Eftersom marknadshindren ofta är låga på marknader som inte är mogna blir affärsrisken lägre. Följare kännetecknas istället av en högre affärsrisk eftersom det är riskfyllt, och ofta kostsamt, att inträda på mogna marknader med stora etablerade företag som kan utnyttja av stordriftsfördelar. Följare kan också behöva ett större kapital för att träda in på en mogen marknad och konkurrera med etablerade företag. Det är därför rimligt att anta att det blir nödvändigt att finansiera verksamheten med en hög grad av lån.

DIMENSION TRE - MARKNAD

I dimension tre finns bland annat begreppen osäkerhet i teknologi och produkt, dynamik i marknad och marknadsmognad. Dessa tre begrepp kan placeras under kategorin marknad, och är kopplade till hur marknaden ser ut. Ytterligare begrepp som är framträdande för dimension tre är

45

företagets kundrelationer, som också lyfts av Osterwalder och Pigneur (2010), samt finansiering med internt genererade medel, som lyfts av Betz (2002) som faktorer som behövs vid utformandet av en slagkraftig affärsmodell.

Tabell 5.8: Etikettöversikt, dimension ett (t.v.) och dimension två (t.h.), låg tillväxt

I den tvådimensionella grafen nedan (figur 5.6) har vi placerat etiketterna för dimension ett, innovativa och riskaverta, på var sida av axeln samt för dimension två placerat ut tidiga nyttjare och följare efter den lodräta axeln. Serieentreprenörers affärsmodeller som de representerar återfinns också i grafen, representerades av dess tidigare tilldelade färg.

Figur 5.6: PCA graf, låg tillväxt.

46 DIMENSION ETT FÖR LÅG TILLVÄXT

Innovativa

Grön 1 är Gröns företag som tillverkar mätsystemslösningar. Detta företag passar väl in på innovativa företag eftersom innovation är en viktig komponent i dess affärsmodell. Utveckling av nya produkter är förknippat med en högre affärsrisk och företaget satsar främst på en lönsam framtid. Företaget är öppet i den bemärkelsen att det använder sig av externa kontaktnät i form externa säljkanaler och kundernas medverkan i affärsmodellen. Energimätningssystem är en komplex produkt och är således sammankopplat med hög osäkerhet i teknologi och produktion.

Enligt Alvarez och Busenitz (2001) och Dyer et al. (2008) kan det stora risktagandet förklaras av entreprenörers möjlighetssökande karaktäristik. Risken sätts då åt sidan för att ge utrymme åt entreprenöriella möjligheter och experimenterande (Dyer et al., 2008).

Grön 2 är företaget som tillverkar produkter för vibrationsmätning. Situationen för Grön 2 är väldigt lik den för Grön 1, vilket kan urskiljas i grafen för principalkomponentanalysen. Likt Grön 1 producerar företaget en produkt som har unika inslag, något som resulterar i en hög grad osäkerhet i teknologi och produktion. En hög grad av kundmedverkan är utmärkande för innovativa företag, och detta är också en betydande faktor i affärsmodellen för Grön 2 eftersom de produkter som ingår i värdeerbjudandet är skräddarsydda för att passa behoven för företagets kunder. Den utmärkande positionen och starka kopplingen till innovation gör sig tydlig i lönsamhetsaspekten. Fokus ligger nämligen på framtida hållbarhet och satsning på produkterna, vilket leder till en högre affärsrisk och lägre lönsamhet. Vikten av ett värdeerbjudande som är skräddarsytt för att möta behoven hos företagets kunder styrks av Magretta (2002), Chesbrough (2003), Hedman och Kalling (2003), Johnson et al. (2008) och Osterwalder och Pigneur (2010).

Riskaverta

Röds städföretag har en väldigt stark laddning i dimension 1 och ligger nära etiketten riskaverta.

Företagets förhållande till kunderna är enkelt. Tjänsterna är inte inriktade på en viss kundgrupp och kunderna har då inte heller mycket chans till samarbete på ett högre plan. Företaget går, som följd låg kundmedverkan, miste om värdefull extern kunskapsöverföring (Sveiby, 2001). Röds svar på den låga graden av kundmedverkan var att tjänsterna som företaget är så pass enkla att Röds egen kunskap är tillräcklig för att värdeerbjudandet ska locka kunder, vilket stöds av Zack (2003). Även inom företaget är processerna enkla. Detta beror till stor del på att tjänsten som erbjuds till kunderna är lätt att koordinera och utföra, vilket leder till en låg osäkerhet i teknologi och produktion. Finansieringen av företaget är internt genererad, det vill säga att det är Röds eget kapital som varit grunden vid uppbyggnaden av företaget.

Gröns tredje affärsmodell som har en kritisk laddning i principalkomponentanalysen är konsultföretaget. Detta företag återfinns på dimension 1 vid riskaverta. Anledningen till detta är att det, likt Röds städföretag, har en enkel struktur externt såväl som internt. Utvecklandet av företag i form av konsulteri är en tjänst som inte kräver komplexa produktionssystem eller innovationer. Fokus ligger istället på den enskilda individens kunskaper och företagets förmåga att utnyttja denna så att det blir en svårimiterad och värdefull resurs, vilket stöds av Barney (1991). Här kan tydliga kopplingar göras till Zack (2003) som förklarar att kunskap bör finnas inom en organisation för att kunskapen som resurs ska kunna utnyttjas maximalt och delas i organisationen.

47 DIMENSION TVÅ FÖR LÅG TILLVÄXT

Tidiga nyttjare

Bruns IT-företag var vid sin uppkomst både nyskapande och satsande. De slogs på en marknad vars mognad var låg och där chanser för framgång fanns. I principalkomponentanalysen är Bruns affärsmodell i gränslandet mellan tidiga nyttjare och innovativa, två etiketter som har många gemensamma komponenter. En av dessa är kravet på en komplex produkt. Eftersom tekniken ständigt utvecklas krävs också komplex teknologi och investeringar för framtiden. Som följd av utvecklingskraven uppstår det hög osäkerhet i teknologi och produkt. Likt företag som tillhör ligger nära etiketten innovativa i dimension 1 använder sig Bruns företag av omfattande externa nätverk. Ett exempel dessa affärsnätverk är användningen av externa säljkanaler för att marknadsföra och sälja sina bredbandstjänster till kunder på många olika geografiska platser.

Företagets fokusering på affärsnätverk stöds av Chesbrough (2003), Tikkanen et al. (2005) och Osterwalder och Pigneur (2010) som alla anser att externa nätverk är en central faktor i affärsmodeller.

Ett annat företag med en affärsmodell som har starka kopplingar till etiketten tidiga nyttjare är Blås försäkringsbolag. Försäkringsmarknaden är idag en mogen marknad men var vid försäkringsbolagets uppstart en marknad med låg grad av mognad. De produkter och tjänster som företaget erbjuder är inte kapitalintensiva och kräver således väldigt lite lån. Med denna finansiella aspekt i tanken är det inte alltför komplicerat att se varför affärsrisken är så låg. En orsak till den låga graden av lån kan vara att företaget som tidig nyttjare tog sig in på en marknad som hade relativt låg konkurrens och då även låga etableringskostnader och få marknadshinder.

Följare

Grå 1 är snöröjningsverksamhet. Snöröjning är en relativt enkel verksamhet i fråga om utförandet som inte heller har någon hög marginal i form av lönsamhet. I principalkomponentanalysen kan snöröjningsverksamheten klassas som en följare. Detta beror till stor del på att verksamheten har en hög affärsrisk och opererar på en marknad som har en hög grad marknadsmognad. Den höga affärsrisken blir tydlig i Grås kapitalintensiva maskiner som används till snöröjningen. En annan affärsrisk är att Grå måste konkurrera med kommunen om snöröjningstjänsterna. Kommunen har, i takt med av den mogna marknaden, etablerat sig väl i snöröjningsverksamheten. Inträdet på en marknad som domineras av kommunen i så stor utsträckning kan tyda på kognitiva begränsningar hos serieentreprenören som gör att all information om marknaden inte tas i beaktning (Simon, 1982) eller att riskfaktorer åsidosattes till förmån för ett entreprenöriellt möjlighetssökande (Dyer et al., 2008)

Situationen för Grå 2 är lik den för Grå 1. Lantbrukets affärsmodell hamnar således nära Grå 1 i principalkomponentanalysen och har en hög laddning i dimension 2. Lantbruksdrift kräver investeringar i traktorer och andra kapitalintensiva tillgångar, vilket leder till en hög affärsrisk för Grå. Med så kapitalintensiva tillgångar blir det nödvändigt att låna pengar. Dessa faktorer är utmärkande för följare-kategorin, som Grås lantbruksverksamhet kan anses tillhöra. Trots att produktionsprocessen i Grås lantbruksverksamhet inte kan klassas som komplex, ligger kärnan i verksamheten i Grås djupa kunskap om lantbruk. Kunskapen blir således en väldigt värdefull, och svårimiterad resurs för företaget (Sveiby, 2001; Barney, 1991).

48