PRINCIPALKOMPONENTANALYS FÖR HÖG TILLVÄXT

Den första dimensionen för hög tillväxt svarar för 25 % av den totala variansen. Totalt finns 13 dimensioner för hög tillväxt där fyra av dessa utgör en variansnivå på över 10 %, vilket är den nivå som i denna studie är gränsen för vad som är en signifikant relevant nivå. (Johansson, 2004) Dimensionerna för hög tillväxt med tillhörande begrepp vilka kan ses i tabell 5.5. De första två dimensionerna har delats in i etiketter för att lättare kunna skapa sig en förståelse för hur dessa begrepp hänger samman, se tabell 5.6.

38

Tabell 5.5: Dimensioner med signifikant variansnivå för hög tillväxt

DIMENSION ETT – FINANSIELLA FAKTORER

Dimension ett, som svarar för 25 % av variansen för principalkomponentanalysen för hög tillväxt (se tabell 5.5). Dimensionen är uppdelad i etiketterna “gryende” och “etablerade” (ses i tabell 5.6 och även figur 5.5 för att få en överblick). Gemensamt med begreppen i denna dimension är att många har en koppling till finansiella och ekonomiska faktorer. Begreppen finansiering med lån, finansiering med internt genererade medel och externt riskkapital har en tydlig koppling till finansiering av verksamheten. Finansieringen för företag som ligger närmare den gryende etiketten tenderar att använda sig av externt riskkapital hellre än banklån, medan vid etiketten etablerade visar ansatser till att företag finansieras med lån hellre än externt riskkapital.

Finansiering genom internt genererade medel sker i låg grad av företag vid etiketten gryende och i hög grad vid etablerade. För att kunna finansiera företaget med egna medel krävs dock lönsamhet, vilket blir en naturlig övergång till nästa begreppssammansättning.

Gemensamt för begreppen tjäna pengar, kapitalintensiv affärsmodell och lönsamhet är att de alla har med kapital att göra. Vid den gryende etiketten finner vi företag som har låg lönsamhet just nu men prognostiserar att tjäna pengar i framtiden och därigenom öka lönsamheten längre fram i tiden och har lite kapital bundet i maskiner, lokaler, byggnader och dylikt. Etiketten etablerade kännetecknas av företag som istället nått en hög lönsamhet och har mer kapital bundet i anläggningstillgångar. Betydelsen av lönsamhet är något som lyfts fram i tidigare forskningen kring affärsmodellering av Magretta (2002) tillsammans med framförallt Betz (2002).

Två begrepp som kan kopplas till företagets beslutsfattande är informationsunderlag och organisationsstruktur. Etiketten gryende karaktäriseras av ett litet informationsunderlag att fatta beslut på, vilket kan kopplas till användandet av tumregler i enlighet med Simon (1982).

Beslutets mängd av informationsunderlag beror enligt Payne et al. (1993) på hur pass viktigt beslutet är i relation till företagets verksamhet där Payne et al. (1993) menar på att viktiga beslut tenderar att använda sig av ett större informationsunderlag medan ett beslut av mindre relevans fattas efter tumregler eller intuition för att beräkna samman de faktorer som har med beslutet att göra. Organisationsstrukturen är i många fall avgörande för hur fort informationen kan färdas i ett företag och påverkar således beslutet. Vid etiketten gryende är organisationsstrukturen låg med relativt få överchefer medan etiketten etablerade präglas av en högre organisationsstruktur och ett större användande av informationsunderlag innan ett beslut fattas. En högre grad av organisationsstruktur tenderar att påverka styrningen i ett företag och dess kognitiva aspekter,

39

vilket är en central faktor som Tikkanen et al. (2005) betonar då detta påverkar utformningen och justeringen av en affärsmodell.

Konkurrenskraft och konjunkturkänslighet utgör de sista två begreppen i den första dimensionen.

Konkurrenskraften i företag som ligger närmare etiketten gryende tenderar att vara låg och har en hög känslighet för hög- och lågkonjunkturer medan vid etiketten etablerade en högre konkurrenskraft och okänslig inför konjunkturer.

DIMENSION TVÅ - PRODUKTIONEN

Etiketterna för dimension två är “statiska” och “dynamiska”, dessa kan i en sammanfattande bild ses i tabell 5.6 samt figur 5.5 för en grafisk överblick. Dimensionen svarar för 15,2 % av variansen och begreppen i denna dimension kan kopplas till produktionsprocessen, vilket enligt Betz (2002) beskrivs som ett av många strategifokus en affärsmodell kan ha. Två begrepp som har med produkten att göra är teknologin och produktens komplexitet. Den statiska etiketten kännetecknas av en enkel teknologi, det vill säga framställning av produkten och en enkel produkt medan den dynamiska etiketten präglas av en mer komplex produkt där produktionen kan ske i många led och på många orter vilket gör teknologin mer komplex.

Marknaden kan kopplas till begreppen dynamik i marknaden och flexibilitet i affärsmodellen.

Marknadsdynamiken vid den statiska etiketten är relativt låg vilket kan betyder att företag som ligger i närhet till denna etikett ofta befinner sig på en marknad som har låg risk att förändras, vilket medför att företag inte behöver vara speciellt anpassningsbara till större förändringar på marknaden, vilket också syns i den låga flexibiliteten i affärsmodellen som denna pol kännetecknas av. Externa faktorer som inte går att påverka i större grad av företag, såsom marknaden, är något som Osterwalder och Pigneur (2010) lyfter fram i sitt arbete. Vid den dynamiska etiketten finner vi företag som har en högre förmåga att anpassa sig till större förändringar på marknaden och som befinner sig föränderlig marknad. Vid den statiska etiketten kännetecknas företag av en högre användning av sociala nätverk än vid den dynamiska polen.

DIMENSION TRE - UPPSTARTSFAS

I den tredje dimensionen finner vi fyra begrepp i form av användning av sociala nätverk, marknadsmognad, finansiering med internt genererade medel och externt riskkapital där de sista två går att koppla till finansieringen av företaget. Marknadsmognad är ett av de fyra begreppen som också finns med i denna dimension. Om det råder en hög marknadsmognad på marknaden betyder det att det redan finns flertalet företag på marknaden, med andra ord är marknaden

“mättad” där det finns gott om konkurrenter. Sociala nätverk som är det fjärde och sista begreppet har att göra med hur mycket företaget använt och använder sig av sociala nätverk utanför företaget, noterbart är att dessa sociala nätverk inte associerats med Facebook, Twitter eller andra sociala medier som de ofta annars gör. Samtliga begrepp i denna dimension har en koppling till företagets uppstarts- eller utvecklingsfas där både marknadsmättnaden såväl som nytt kapital i företaget kan behövas. Chesbrough (2003) belyser även vikten av användningen av affärsnätverk, som ingår som ett av begreppen i denna dimension, som en av de centrala affärsmodellsfaktorerna för en lyckad affärsmodell.

DIMENSION FYRA - EXTERNA RELATIONER

Dimension fyra består endast av två begrepp vid den angivna begreppsladdningen på ±1,10 och dessa är externa säljkanaler och sociala nätverk, vilka har en stark koppling till externa

40

relationer. De externa försäljningskanalerna kännetecknas av att företaget använder utomstående som hjälpmedel vid försäljning av företagets tjänst eller produkt. Sociala nätverk är ett begrepp som återkommer i de olika dimensionerna och finns med i tre av de fyra presenterade för hög tillväxt. Chesbrough (2002) betonar bland annat vikten av just externa relationer vid affärsmodellering, även Tikkanen et al. (2005) vrider uppmärksamheten mot nätverkandet.

Tabell 5.6: Etikettöversikt, dimension ett (t.v.) och dimension två (t.h.), hög tillväxt

De två första dimensionerna som stod för den största delen av variansen och presenteras i figuren nedan i en förenklad tvådimensionell graf (figur 5.5) där etiketterna som resonerats kring ovan placerats ut. Serieentreprenörernas affärsmodeller har sedan valts ut, två till var etikett, där de affärsmodellerna med högst elementladdning valts ut. Placeringen av serieentreprenörernas affärsmodeller har genererats av råmaterialet som RepGrid gett studien och en analys kommer att föras för varför affärsmodellerna ligger som i grafen.

Figur 5.5: PCA graf, hög tillväxt.

41 DIMENSION ETT FÖR HÖG TILLVÄXT

Gryende

Närmast etiketten gryende ligger Svarts affärsmodell för armeringsföretaget där den lägsta elementladdningen bland alla affärsmodeller för dimension ett kan hittas med hög tillväxt i denna studie. Affärsmodellen ligger dock relativt nära dimension två, såväl som etiketten dynamiska företag. Vid intervjutillfället argumenterade Svart för att företaget i enlighet med etiketten gryende har en låg grad av finansiering med lån, lite kapital som är bundet i anläggningstillgångar, fokus på att skapa lönsamhet i framtiden snarare än just nu och är relativt känsligt för konjunkturförändringar. Faktorer såsom den höga marknadsdynamiken och den komplexa produkten gör att företaget kommer lite närmare det dynamiska området där bland annat dessa två faktorer är signifikanta.

Gröns affärsmodell som utvecklar antennsystem för satellitkommunikation är den affärsmodell som visar på den näst lägsta elementladdningen i denna studie. Det är ett innovationsföretag med en utvecklad idé som kan bli lönsamt i framtiden. Den innovativa aspekten blir här avgörande för riskerna som företaget tar. Enligt Dyer et al. (2008) och Alvarez och Busenitz (2001) är det de entreprenöriellt möjlighetssökande tendenserna som ligger till grund för att sådana satsningar görs. Företaget finansieras i låg grad med internt genererade medel, finansieras med riskkapital i hög grad, har en enkel organisationsstruktur och använder få informationskällor, vilket allt tyder på en placering nära etiketten gryende. Det som gör att företaget placeras närmare origo är faktorer såsom den höga graden av kapitalintensiv affärsmodell, här i form av anläggningar, och den relativt låga konjunkturkänsligheten vilka är faktorer som mer tyder på en affärsmodell närmare etiketten etablerade.

Etablerade

Vid etiketten etablerade hittar vi företag som Vits fastighetsbolag (1) tätt följt av en hamburgerkedja, som också representeras av Vit i denna studie. Som ett av de större fastighetsbolagen i Luleå har företaget över 1,5 miljarder kronor bundet i tillgångar vilket är en bidragande faktor till att detta företag ligger så pass långt ut på axeln eftersom denna etikett kännetecknas av en hög grad kapitalintensiv affärsmodell. Fastighetsbolaget är lönsamt och drar in pengar både nu och i framtiden. Konjunkturen är inte ett stort hot för fastighetsbolaget och Vit förtydligade detta genom att påpeka att människor alltid kommer behöva någonstans att bo.

Företaget använder sig av ett stort informationsunderlag och finansieras i hög grad av de självgenererade medel företaget drar in. Den höga långraden är också en faktor som gör att företaget placeras närmare etiketten etablerade. En faktor som inte är signifikant för etiketten etablerade är den relativt komplexa produkt som fastighetsbolaget har vilket resulterar i att företaget hamnar aningen närmare den dynamiska etiketten.

Vits andra affärsmodell, visad som Vit 2 i grafen, är en hamburgerkedja som började i Sverige och har expanderat till övriga länder i Skandinavien. Denna verksamhet finansieras i hög grad av deras internt genererade medel, har en stabil lönsamhet, hög grad av organisationsstruktur och en hög konkurrenskraft på marknaden. Företaget äger sina egna lokaler och maskiner vilket utmynnar i en hög grad av kapitalintensiv affärsmodell. Faktorer som lönsamhet betonas i tidigare forskning som en viktig del i affärsmodeller av bland annat Magretta (2002) och Betz (2002). Alla dessa faktorer pekar mot att företaget ska ligga närmare etiketten etablerade, vilket

42

den också gör. Faktorer såsom en relativt hög komplexitet i teknologin och den höga marknadsdynamiken är utmärkande för den dynamiska etiketten vilket gör att denna affärsmodell lägger sig lite längre ned jämfört med Vits fastighetsbolag.

DIMENSION TVÅ FÖR HÖG TILLVÄXT

Statiska

Röds affärsmodell och franchisade leksaksföretag är tillsammans med Grå de två som i denna studie har de högsta elementladdningarna. Leksaksföretaget visar, till skillnad från Brun och Svarts affärsmodeller, på en lägre marknadsdynamik och en något enklare produktionsprocess, vilket stämmer bra in på den statiska polen. Företaget använder sig av ett litet antal professionella kontakter där Röd påpekar att kunskapen i stort sett redan finns i företaget, i alla fall det som rör den dagliga driften. Detta är i enlighet med Zack (2003), som menar att kunskap kan utnyttjas mest effektivt om den finns till största del finns inom företaget. De få professionella kontakterna resulterar i att företagets affärsmodell ligger nära den statiska etiketten, trots den komplexa produkten Röds företag erbjuder.

Grås affärsmodell, där han hyr ut stallboxar, visar sig också vara en utmärkande affärsmodell för dimension två. Både komplexiteten i produkten såväl som teknologin är låg för stallet där tjänsten, en stallbox, som erbjuds är mycket enkel. Personliga och professionella kontakter används i stor grad i, i likhet med Chesbrough (2003), Tikkanen et al. (2005) och Osterwalder och Pigneur (2010). Grå förklarade att lediga boxar ofta når behövande via ryktesvägar och nätverkande blir därför en central faktor. I principalkomponentanalysen ovan ligger affärsmodellen relativt långt mot etiketten etablerade, vilket till viss del beror på faktorer som att verksamheten finansieras med internt genererade medel och den höga konkurrensgraden. Utöver detta har även att tjäna pengar från start varit en viktig del för verksamheten menar Grå, vilket även det går i enlighet med etiketten etablerade.

Dynamiska

Den affärsmodell som uppvisar den lägsta elementladdningen för dimension två är Bruns mjukvaruföretag. Företaget befinner sig, i enlighet med den dynamiska polen, på en dynamisk marknad. Det använder sig av socialt nätverk i låg grad och har en relativt hög flexibilitet i affärsmodellen där företaget lättare än de flesta kan ändra om verksamheten för att anpassa sig till förändringar på marknaden. Vidare är teknologin såväl som produkten komplex, vilket även detta ligger i linje med den dynamiska etiketten. Teknologi- och produktfokus är väldigt centralt i företagets värdeerbjudande. Detta fokus betonas också starkt av Magretta (2002), Chesbrough (2003), Hedman och Kalling (2003), Johnson et al. (2008) och Osterwalder och Pigneur (2010).

Armeringsföretaget som Svart representerar visar också på en låg laddning för dimension två.

Vad som gör att denna affärsmodell även uppvisar en signifikant laddning för dimension två är faktorer som den komplexa produkten och den så pass höga marknadsdynamiken. Att företaget inte använder sig av speciellt mycket kontakter utanför företaget bidrar också till dess placering i grafen. Det förekommer således en hög grad intern kunskapsöverföring, i enlighet med Sveiby (2001). Här kan det noteras att faktorn att kunna anpassa sin affärsmodell till omgivningen är karaktäristisk för både den dynamiska etiketten likväl som för gryende företag, vilket är en bidragande faktor till att affärsmodellen ligger någonstans dessa två emellan.

43