Vad menar folk med åldrande och äldre?

I rapporten Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en

kunskapsöver-sikt28 studeras uppfattningar om äldres hälsa och förutsättningar på arbetsmarknaden. Författarna menar att de faktorer som främst kan förvandla ökande ålder till ett handikapp ofta är relaterade till ar-betsförhållanden som försvårar för de anställda att utnyttja sin aktu-ella kapacitet eller till arbetsorganisationer som hindrar de anställda från att växa i arbetet. Ofta är det arbetsmiljön som i långt större ut-sträckning sätter hinder för en fortsatt god arbetsinsats i stället för biologiska förutsättningar.

Äldre medarbetare kan till viss del ha svårare att klara av påfrest-ningen i fysiskt krävande yrken, trots att den fysiska prestationsför-mågan inte minskar radikalt fram till mellan 70 och 80 års ålder. För

──────────────────────────

att dessa personer ska fortsätta att vara lika produktiva blir det där-för extra viktigt med en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö. Den fy-siska förmågan kan också tränas upp och bli bättre i alla åldrar för att bättre klara ökade utmaningar. Anpassningar av arbetsmiljön och hjälpmedel är viktigt också vid syn- och hörselnedsättningar som är vanligare hos äldre medarbetare.

Ur arbetslivssynpunkt anses precisionssvaghet och långsammare upp-fattningsförmåga vara de viktigaste åldersförändringarna i de mentala funktionerna. För de flesta arbetsuppgifter kompenseras emellertid ned-satt snabbhet och precision av större motivation, mer erfarenhet och bättre helhetsbedömning. Detta gäller även vid inlärning. Den lägre takten för att lära nya saker kompenseras av högre motivation. Äldre medarbe-tare har överlag också en starkare lojalitet med arbetet och mindre från-varo än yngre kollegor.

Eurobarometern

Sedan 1973 genomför EU-kommissionen regelbundet mätningar av be-folkningens attityder i olika frågor. Inför det europeiska året för aktivt åldrande 2012 gjordes en undersökning på temat i de 27 medlemssta-terna. Syftet med rapporten var att få en uppfattning om medborgarnas uppfattningar och åsikter gentemot äldre och äldres bidrag på arbets-platsen och i samhället. Med undersökningen ville kommissionen också ta reda på medborgarnas syn på hur man bäst kan främja äldres aktiva deltagande i samhället.

Vem räknas egentligen som gammal? I Eurobarometern 2012 fram-kom att uppfattningar om ”gammal” och ”ung” skiljer sig mellan länder-na i Europa. De flesta medborgare i Norden är dock rätt överens och räknar en person som ”gammal” vid cirka 65 år och en person som ”ung” upp till 37–40 års ålder.29

En annan av frågorna som ställdes i undersökningen var om medbor-garna är oroade eller inte över de demografiska förändrinmedbor-garna. För att införa impopulära reformer och åtgärder för att minska följderna av den ändrade demografin behöver politikerna folkets stöd. I Eurobarometern 2012 framkom att en majoritet (över 80 %) av de tillfrågade i de nor-diska länderna tror på att befolkningen blir allt äldre30 (76 % i Island) men endast en femtedel (20 %) i Norge, Island och Sverige oroade sig

──────────────────────────

29 Undersökningar har inte utförts för Norge för dessa två frågor.

30 “Over the next 20 years, do you think the proportion of people aged 65 and over in (OUR COUNTRY) is going to…? Increase/Stay the same/Decrease/Don’t know?.”

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vet inte Nej Ja

över det.31 I Danmark och i Finland var 38 respektive 41 % oroade över att befolkningen blir äldre.

I Eurobarometern ställdes också frågan om det bör finnas en övre ål-dersgräns för förvärvsarbete oberoende av den officiella pensionsål-dern, se figur 2.2.32 Cirka två tredjedelar (65 till 68 %) av de tillfrågade i Norge, Sverige och Finland säger nej till en sådan tvingande åldersgräns. I Danmark och Island motsätter sig hela 84 respektive 83 % ett sådant förslag. Den här siffran varierar kraftigt mellan de europeiska länderna. Figur 2.2 Bör det finnas en övre åldersgräns för förvärvsarbete? Befolkningens syn på en övre åldersgräns för förvärvsarbete. I procent

Källa: Eurobarometer Special 378: Active Ageing. Hämtat 22 oktober 2012 från

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_378_en.pdf. Egen bearbetning NVC.

En liknande fråga handlade om personers rätt att fortsätta arbeta efter att de passerat den officiella pensionsåldern.33 De allra flesta nordbor (84 till 93 %) menade att personer som passerat pensionsåldern fortsatt skulle ha rätt att lönearbeta. I EU höll endast sex av tio med om detta.

──────────────────────────

31 “How concerned are you personally about a possible increase in the proportion of people in (OUR COUN-TRY) aged 65 and over? Would you say you are…? Very concerned/Fairly concerned/Fairly uncon-cerned/Very unconcerned/Don’t know.”

32 “Regardless of the official retirement age in (OUR COUNTRY), should there be an age when it is compulsory for people to stop working?.”

33 “Would you say that people should be allowed to continue working once they have reached the official retirement age, or should they have to stop working?.”

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vet inte Instämmer fullständigt Instämmer inte alls I flera europeiska länder diskuteras nu en höjning av pensionsåldern som ett led i att motverka de negativa följderna av en åldrande befolk-ning. Vad tycker egentligen medborgarna om det här förslaget?34 I undersökningen om aktivt åldrande framkom att sex av tio européer motsätter sig en höjning av pensionsåldern. Det här är också hållningen i de flesta nordiska länder (se figur 2.3). Danmark är ett undantag, där tycker i stället närmare sex av tio att pensionsåldern bör höjas.

Figur 2.3 De flesta anser inte att pensionsåldern bör höjas Befolkningens syn på behovet av en höjning av pensionsåldern i deras land. I procent

Källa: Eurobarometer Special 378: Active Ageing. Hämtat 22 oktober 2012 från

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_378_en.pdf. Egen bearbetning NVC.

I flera länder genomförs nu reformer för att öka möjligheterna till att helt eller delvis arbeta högre upp i åldrarna. Pensionen infördes under en tid då de allra flesta inte levde fram till pensionsåldern, idag är förhål-landet det motsatta. Men vill alla verkligen gå i pension? Enligt Euroba-rometern är en tredjedel av medborgarna i EU positiva till att fortsätta arbeta efter pensionsåldern.35 För en del länder i Norden är siffran ännu högre, se figur 2.4.36 I Danmark och Island är sex av tio positiva till att

──────────────────────────

34 “To what extent do you agree or disagree that the official retirement age in (OUR COUNTRY) will need to increase by the year 2030?.”

35 ”Would you like to continue working after you reach the age when you are entitled to a pension?”

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vet inte Nej Ja

fortsätta arbeta trots att de uppnått åldern för pension. I Sverige är mot-svarande siffra fyra av tio.

Figur 2.4 Många uppger att de vill fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder Befolkningens syn på om de kan tänka sig att arbeta vidare efter uppnådd ålder för rätt till pensionsuttag. I procent

Källa: Eurobarometer Special 378: Active Ageing (2012). och* Dalen, E. Norsk Seniorpolitisk Barometer 2012. Yrkesaktiv befolkning 13–23 august 2012 (2012). Egen bearbetning NVC.

I Eurobarometern ställdes frågan vad som skulle kunna motivera med-borgarna till ett längre arbetsliv.37 Nästan två tredjedelar av européerna kunde tänka sig att kombinera pensionen med deltidsarbete. I de nordiska länderna är den här idén än mer tilltalande. Se figur 2.5. I Sverige, Island och Danmark tycker närmare nio av tio att det här är en bra idé. I Finland är motsvarande siffra åtta av tio personer och i Norge är det sju av tio.

──────────────────────────

37 “If it was possible to combine a part-time job and partial pension instead of full retirement, how appealing would this be to you?.”

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vet inte

Totalt sett "mindre tilltalande" Totalt sett "mer tilltalande"

Figur 2.5 De flesta nordbor kan tänka sig att kombinera pension med deltidsar-bete. Befolkningens syn på att kombinera deltidsarbete med pension. I procent

Källa: Eurobarometer Special 378: Active Ageing. Egen bearbetning NVC.

Uppsummering

De flesta i de nordiska länderna känner till de demografiska utmaningarna. Ett sätt att möta utmaningarna med en större andel äldre i befolkningen är att fler äldre arbetar i fler år. Genom att höja den reella pensionsåldern kan normen för att ta ut pension ändras, och det kan bli vanligare med en senare pensionering.

I Eurobarometern 2012 framkommer det att de flesta européer (sex av tio) motsätter sig en höjning av den allmänna pensionsåldern. Danmark framstår som ett undantag; där är i stället sex av tio för en höjning. Danmark tillsammans med Finland är också de länder där störst andel av de tillfrågade oroar sig för effekterna av den demografiska förändringen. Kanske finns det i Danmark en större medvetenhet kring äldres sysselsättning och minskad belastning på välfärdssystemen?

En motsatt normerande effekt till en ökad pensionsålder går att uppnå genom att hålla fast vid lagstadgade regler för en övre åldersgräns för förvärvsarbete. Genom en sådan lag kan äldre medarbetare sägas upp utan särskilda skäl och det kan drabba den enskilde medarbetaren som vill fortsätta arbeta. De flesta i Norden är emot att det ska finnas en sådan övre åldersgräns i arbetslivet.

Många nordbor kan tänka sig att arbeta efter uppnådd pensionsålder, och de allra flesta nordbor ställer sig mer positiva till att kombinera pension med deltidsarbete. Detta är en väldigt bra utgångspunkt.