5.1. Studiedesign
En strukturerad litteraturöversikt användes som resulterade i åtta kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Metoden ansågs vara ett adekvat val eftersom
målsättningen med studien var att ta del av tidigare forskning inom studiens område. Segesten (2017) bekräftar att en litteraturöversikt kan innehålla både kvalitativa och kvantitativa
artiklar för att få en överblick av den kunskap som redan finns inom det befintliga området.
De elva vetenskapliga artiklar som framtogs i studien användes som en beskrivande översikt av sjuksköterskans upplevelser i möte med barnet och familjen vid palliativ vård av barn. En induktiv ansats användes som enligt Danielson (2017) utförs när utgångspunkten är från innehållet i texterna.
5.2. Datainsamling
Enligt Segesten (2017) är ett systematiskt arbete en förutsättning för en litteraturöversikt, därför utfördes datainsamlingen via en strukturerad informationssökning vilket beskrivs av Rosén (2017) som en metod där stegen sker organiserat.
Först togs studiens frågeställning fram med hjälp av PICO som enligt SBU (2020) är ett hjälpmedel för att forma en strukturerad frågeställning, vilket resulterade i effektivare sökningar.
PICO Termer till frågeställning
Population Sjuksköterskan
Intervention Palliativ vård av barn
Control Ej tillämpbart
Outcome Upplevelser i mötet med barnet och familjen
Därefter identifierades sökorden som valts utifrån PICO i databasernas ämnesordlistor för att säkerställa att korrekta sökord med rätt definition användes i sökningarna. Willman m.fl.
(2016) beskriver vikten att hitta synonymer till sökordet för att beskriva de olika delarna i PICO och därmed finna mer relevant material. I studien har liknande termer för varje sökord identifierats i databasernas ämnesordlistor för att uppnå bättre sökresultat. Sökorden som använts i sökningarna och som resulterat i studiens elva artiklar presenteras i söktabeller (Se bilaga 1 & 2). Detta tillvägagångssätt förklarar Willman m.fl. (2016) som ett viktigt steg för att sökningarna skall resultera i relevant material och därmed minska antalet irrelevanta artiklar. Både PubMeds ämnesordslista MeSH databas och CINAHL:s ämnesordlista CINAHL Headings användes vid identifieringen av ämnesord. I Sökningarna användes en kombination av ämnesord och fritextord vilket Willman m.fl. (2016) beskriver ger ett bättre sökresultat.
Sökningarna påbörjades i PubMed respektive CINAHL vilka enligt Östlundh (2017)
innehåller material i omvårdnadsvetenskap. Utifrån studiens ämnesområde, sjuksköterskans upplevelser i mötet med barnet och familjen vid palliativ vård av barn, valdes dessa databaser eftersom de ansågs kunna ge studien relevant data. Enligt Karlsson (2017) innehåller både PubMed och CINAHL ett stort utbud artiklar. Eftersom målet med sökningarna var att finna allt relevant material som fanns inom ämnet blev valet av databaserna mer självklart.
Booleska operatorer AND och OR används för att kombinera sökorden och sökblocken.
Enligt Willman m.fl. (2016) är de Booleska operatorerna lämpliga till olika kombinationer.
OR sätts in mellan sökord och AND sätts in mellan sökblock. Karlsson (2017) bekräftar att användningen av OR mellan sökord utökar sökningen då enbart ett av sökorden som kombinerats med OR behöver finnas med i sökningens resultat. Vidare förklarar Karlsson (2017) att AND har en avgränsande effekt i sökningen då alla sökorden som kombineras med AND behöver ingå i sökningens träffar. Detta tillvägagångssätt användes där ett aktivt val gällande kombinationen av OR och AND gjordes under sökningarna eftersom målet var att hitta allt relevant material inom studiens område.
För att möjliggöra fler relevanta träffar användes trunkering i vissa sökningar. Karlsson (2017) beskriver att trunkering används för att få med alla ord med samma grund i en sökning. På orden nurs*, pediatric* och experience* användes en asterisk för att få med ord som till exempel nurse, nurses, pediatrics och experiences.
Inklusions- och exklusionskriterier framtogs i enlighet med Rosén (2017) för att underlätta sorteringen av relevanta och irrelevanta artiklar. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara på engelska, att artikeln tog upp sjuksköterskors upplevelser av fenomenet samt att artiklarna var peer reviewed och publicerade mellan år 2013 och 2021. Exklusionskriterierna var artiklar som enbart handlade om föräldrars perspektiv samt artiklar med fler än tre professioners perspektiv.
Inledningsvis gjordes en sökning i PubMed som resulterade i 217 artiklar totalt, dessa
artiklars rubriker lästes igenom. Totalt valdes 20 artiklar ut vars rubriker verkade relevanta till studiens syfte. Därefter lästes de utvalda artiklarnas abstract igenom för en noggrannare kontroll av innehållet vilket resulterade i nio potentiellt relevanta artiklar. Slutligen bestämdes att fyra av dessa artiklar skulle kvalitetsgranskas.
Därefter gjordes en första sökning i CINAHL som resulterade i totalt 54 artiklar. Precis som med artiklarna i PubMed lästes artiklarnas rubriker igenom där artiklar vars rubriker verkade
relevanta till studiens syfte valdes ut. 20 artiklar valdes ut där artiklarnas abstracts lästes igenom för en noggrannare kontroll av innehållet vilket resulterade i tio potentiellt relevanta artiklar där slutligen sex av dessa artiklar kvalitetsgranskades.
En andra sökning i CINAHL utfördes som resulterade i 20 träffar där tre abstract lästes igenom och ansågs vara relevanta, slutligen valdes två av dessa artiklar att kvalitetsgranskas.
Ytterligare en sökning utfördes i CINAHL som resulterade i 114 träffar där 20 abstract lästes igenom och resulterade i att en artikel från sökningen valdes ut för kvalitetsgranskning men som i slutändan valdes bort.
Efter kvalitetsgranskningen exkluderades fyra av de tidigare artiklarna som inte besvarade syftet vilket resulterade i att ytterligare två sökningar i CINAHL utfördes. Dessa sökningar utfördes för att se om fler relevanta artiklar kunde identifieras. En av de nya sökningarna resulterade i 180 träffar där 20 abstract lästes igenom varav åtta abstract var relevanta och som resulterade i att en av dessa artiklar kvalitetsgranskades. Slutligen gjordes en sista sökning som resulterade i 46 träffar, av dessa lästes tolv abstract och åtta artiklar bedömdes som potentiellt relevanta. Slutligen valdes en av dessa artiklar att kvalitetsgranskas.
5.3. Kvalitetsgranskning
Slutligen kvalitetsgranskades de 15 artiklarna som sökningarna resulterade i. Artiklarna delades upp mellan oss där dessa granskades med hjälp av Fribergs (2017) granskningsmallar (Bilaga 3). Därefter diskuterades varje enskild artikelgranskning tillsammans för att göra en helhetsbedömning och slutligen bedöma av vilken kvalitet respektive artikel hade. Under granskningen gjordes ett aktivt val att utesluta fyra artiklar från studien då de inte uppfyllde inklusionskriterierna och därmed inte var lämpade att besvara syfte. Två av artiklarna som exkluderades innehöll fler än tre professioners perspektiv vilket bidrog till ett brett resultat där innehållet saknade en djupare förståelse. Den tredje artikeln som exkluderades var en
fortsättning på en artikel som redan användes i studien där dessa artiklar i princip innehöll samma resultat. Den fjärde artikeln exkluderades då merparten av artikeln handlade om sjuksköterskors upplevelser av kritiska situationer inom intensivvården och därmed inte besvarade syftet.
Granskningen av artiklarna skedde med hjälp av både den kvalitativa och den kvantitativa granskningsmallen som presenteras av Friberg (2017). Den kvalitativa granskningsmallen innehöll 14 frågor som skulle besvaras utifrån artikelns innehåll. Ett poängsystem upprättades av oss där varje fråga stod för 1 poäng. Anledningen till att ett poängsystem användes var för att öka möjligheterna att artiklarna granskades likvärdigt och för att enkelt kategorisera artiklarnas kvalitet. Varje kvalitativ artikel kunde få mellan 0 - 14 poäng beroende på dess innehåll. Om artikeln hade 0 - 6 poäng ansågs den vara av låg kvalitet, om poängen var 7 - 13 ansågs artikeln vara av medel kvalitet och slutligen om artikeln hade 14 poäng ansågs den vara av hög kvalitet.
Poängsystemet i den kvantitativa granskningsmallen fungerade på samma sätt som den kvalitativa dock med en skillnad i poängsystemet eftersom den kvantitativa mallen enbart bestod av 13 frågor. De kvantitativa artiklarna kunde få 0 - 13 poäng beroende på dess innehåll. Hade artikeln 0 - 6 poäng ansågs den ha låg kvalitet, om artikeln hade 7 - 12 poäng ansågs den ha medel kvalitet och om artikeln hade 13 poäng ansågs den ha hög kvalitet.
Sammanfattningsvis resulterade kvalitetsgranskningen i totalt sju artiklar med medel kvalitet och fyra artiklar med hög kvalitet.
5.4. Dataanalys
Dataanalysen utfördes i enlighet med de fem steg som presenteras i Friberg (2017).
Inledningsvis lästes de elva valda artiklarna igenom noggrant flera gånger för att få en ordentlig förståelse och en helhetsbild av artiklarna. Därefter analyserades varje enskilt resultat med fokus på att identifiera olika kategorier som besvarade studiens syfte. Alla resultat sammanställdes i ett gemensamt dokument där vi tillsammans kunde ta del av de elva resultaten och få en tydligare bild av materialet som skulle analyseras. Detta arbetssätt hjälpte till att försäkra att inget relevant material från artiklarna försvann då vi läste igenom det var för sig.
Därefter markerades delar i resultaten som besvarade studiens syfte och dessa flyttades över till ett nytt gemensamt dokument för att skapa en struktur och tydliggöra vilket material som skulle användas. Slutligen identifierades likheter och skillnader mellan de olika resultaten som utmynnade i nya kategorier och underkategorier som besvarade studiens syfte. Vissa kategorier behövde inte någon underkategori eftersom innehållet i dessa kategorier inte behövde delas upp då materialet rörde samma innebörd (a.a).
5.5. Förförståelse
En förförståelse angående sjuksköterskans upplevelse i mötet med barnet och familjen i palliativ vård av barnet identifierades hos oss. En förutfattad uppfattning om att
sjuksköterskorna enbart skulle beskriva hemska och negativa upplevelser av att vårda barn i palliativt skede fanns. I enlighet med Henricson (2017) identifierades förförståelsen för att minska risken att studiens resultat påverkades.
5.6. Etik
Samtliga artiklar i studien var etiskt granskade och godkända. I åtta artiklar beskrevs att informerat samtycke hade erhållits från alla deltagare. I de tre återstående artiklarna stod det inget om att informerat samtycke hade erhållits. Dessa tre artiklar beslutades att användas ändå eftersom helhetsintrycket av artiklarna gav intryck om en etisk medvetenhet genom alla moment i forskningsprocessen. Detta beslut stärktes i enlighet med Kjellström (2017) som beskriver att forskningsetik är mer än ett påskrivet informerat samtycke där etiken skall beaktas i varje del av forskningen.