Detta kapitel presenterar innebörden av fallstudie som metodik och belyser dess svagheter respektive styrkor. Sedan presenteras och motiveras urvalet till denna fallstudie samt en presentation över genomförandet av denna undersökning.
5.1 Fallstudie
Enligt David och Sutton (2016) består fallstudier av djupgående studier av specifika enheter, såsom organisationer, händelser, program, individer eller samhällen. Det som skiljer fallstudier från enkätundersökningar är att fallstudier främst används för en fördjupad undersökning av specifika fall. Fallstudier kan dessutom grunda sig på ett antal olika metoder. Fokusgrupper, intervjuer, frågeformulär, observation, insamling samt analys av dokument är alla exempel på sådana metoder. Med hjälp av fallstudier kan forskaren söka att förklara ett resultat, en individ, en händelse eller en situation i ett samhälle genom ett deskriptivt tillvägagångssätt. Inom forskning som tillämpar fallstudier är det vanligt att forskare betonar den inre karaktär som kännetecknar ett fall istället för att genomföra analys av de variabler som ingår i respektive fall som är vanligt förekommande bland enkätundersökningar. Både kvalitativ och kvantitativ data kan ligga till grund för fallstudier.
Robert Yin (2007) belyser dock att vid genomförandet av en fallstudie kan en kvantitativ insamling och analys av data vara lämpad då det möjliggör en inre analys av vad det är som försiggår i ett specifikt fall samt tillåter jämförelse av situationerna från ett fall till ett annat. Vid komparativa fallstudier är det vanligt att forskaren endast väljer ett fåtal fall i studien relativt till de antal fall som vanligtvis inkluderas i en enkätundersökning (David och Sutton, 2016). Enligt Znaniecki (1934) ska forskaren som ägnar sig åt fallstudier identifiera händelser med speciella resultat i fallet. Sedan ska forskaren ägna sig åt att identifiera variationer i resultaten och sedan söka förklaringar till dessa identifierade variationer.
41
Enligt David och Sutton (2016) är den tid och observans som forskare ägnar åt de processer och samverkan som kännetecknar fallet en styrka hos fallstudiemetodiken. Denna tidskrävande åtgärd leder dock till att upptäckandet av kausala förhållanden i det naturliga händelseförloppet försvåras. Detta i sin tur kan leda till en begränsad möjlighet för forskare att upptäcka robusta mönster som är enklare att identifiera i enkätundersökningar som ofta innehåller ett stort antal fall. Trots att fallstudier saknar den generaliserbarhet som enkätundersökningar uppvisar kan forskare genom fallstudier skapa sig en större förståelse kring hur och varför händelserna utvecklades som de gjorde. Trots att forskare som ägnar sig åt fallstudier är mer intresserad av beskrivning och tolkningar, hävdar kritiker att tid spenderad att söka orsaksförklaringar i form av exempelvis statistiska korrelationer är minst lika viktigt.
En viktig aspekt för denna undersökning är att försöka förstå vad de eventuella skillnader i de resultat som de två kalkylverktyg som Trafikverket använder sig av kan ge upphov till. Som ovan nämnt är fallstudie en lämplig metod vid analys och förståelse av skillnader som uppkommer med avseende på de resultat som verktygen genererar. En statistisk undersökning hade kunnat vara en alternativ metod för att undersöka ifall det förekommer statistiskt signifikanta skillnader i resultaten genererade av dessa verktyg. Men eftersom endast två lämpliga fall lyckades identifieras så är fallstudie en mer lämplig metod för denna undersökning på grund av det begränsade urvalet. Däremot kan valet av fallstudie som metod i en undersökning begränsa forskarens möjlighet att dra generella slutsatser. Eftersom denna undersökning tillämpar fallstudiemetodiken för att besvara syftet kan det innebära svårigheter i att dra långtgående slutsatser baserat på resultatet. Likaså innebär valet av att endast inkludera två fall i undersökningen en risk att det uppstår svårigheter att dra långtgående generella slutsatser.
Vidare kan det faktum att författaren av detta examensarbete genomför undersökningen i samarbete med Trafikverket påverka objektiviteten av denna studie. Detta dilemma beaktas genom att författaren anbringar ett kritiskt förhållningssätt med avseende på den information som tas från myndighetens hemsida, arbetsrum samt den information som ges av medarbetare, förvaltare och handledare i organisationen. Vidare försöker författaren i så stor utsträckning som möjligt att använda publicerad information öppen
42
för allmänheten framför information som återfinns i interna arbetsrum samt muntlig information från handledare och förvaltare.
5.2 Urval
För att möjliggöra denna undersökning behövdes tidigare förbifartsobjekt identifieras vilka sedan tidigare har genomgått samhällsekonomisk analys med hjälp av Sampers. Genom tillgång till internt arbetsrum underlättades kontroll av vilket analysverktyg som var tillämpat för respektive förbifartsobjekt. Sökandet efter dessa baserades på granskade och godkända SEB-rapporter från Trafikverkets interna arbetsrum och omfattade Trafikverkets alla sex regioner, som i sin tur omfattar hela Sverige. I detta arbetsrum återfanns totalt 52 stycken tidigare förbifartsobjekt. Av dessa objekt var det 48 stycken förbifartsobjekt som hade analyserats med hjälp av EVA och i de resterande fyra objekten hade Sampers tillämpats. För ett av dessa fyra återstående förbifartsobjekt var det tveksamt ifall detta objekt skulle kunna klassificeras som endast en förbifartskalkyl, eftersom det innehöll flera andra typer av åtgärder. Detta medförde att detta objekt inte ansågs vara aktuell för denna undersökning. Vidare var ett annat objekt av dessa fyra väldigt omfattande beträffande storleken på utredningsområdet i fråga och innehöll därmed en viss storstadskomplexitet. Eftersom Trafikverket rekommenderar att appliceringen av EVA vid förbifartskalkyler ska genomföras vid kalkyler av mindre orter ansågs detta objekt inte heller vara aktuellt för denna studie. Därmed återstod endast två stycken förbifartsobjekt som sedan tidigare har analyserats med hjälp av Sampers och som ansågs vara lämpliga för denna undersökning. Därmed valdes objekten ”Förbifart Skellefteå” respektive ”Förbifart Tullinge” för denna studie.
För Förbifart Tullinge har beslutsunderlag tagits fram med hjälp av Sampers under åtgärdsplaneringsskedet och objektet ingår i regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS). Därmed inkluderades inte objektet i Trafikverkets förslag till NTP 2018-2029 (Trafikverket, 2017b). Förbifart Skellefteå ingick i Trafikverkets förlag till NTP 2018-2029 av objekt som bör övervägas vid utökad budgetram av NTP 2018-2029 med 10 procent (Trafikverket, 2020d). Förbifart Skellefteå togs dock inte med i regeringens beslutade NTP 2018-2029 (Regeringskansliet, 2018). I skrivande stund har
43
ingen byggnation av dessa objekt påbörjats. För Förbifart Skellefteå är detta på grund av att den inte ingår i NTP 2018-2029. Status för Förbifart Tullinge är okänd.
5.3 Genomförande
För att besvara undersökningens syfte genomförs två samhällsekonomiska kalkyler för Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge med hjälp av Trafikverkets analysverktyg EVA. Som tidigare nämnts har dessa två förbifarter redan genomgått samhällsekonomisk analys med hjälp av Trafikverkets analysverktyg Sampers där resultatet från dessa ingått i det beslutsunderlag som har tagits fram för respektive objekt i form av en SEB. Sedan genomförs en jämförande analys med avseende på det resultat som de två kalkylverktygen genererar rörande de två förbifarterna med syfte att hitta eventuella skillnader i det samhällsekonomiska beräkningsbara resultat dessa två verktyg kan ge upphov till samt val mellan dem.
Som tidigare nämnts baserar sig Trafikverkets kalkylverktyg och samhällsekonomiska analyser på kalkylvärden och rekommendationer som ges av den aktuella ASEK-rapporten. I skrivande stund baserar sig alla samhällsekonomiska analyser utförda av eller på uppdrag av Trafikverket på ASEK version 6.1. ASEK 6.0 var den aktuella versionen vid utförandet av de tidigare samhällsekonomiska analyserna rörande de två förbifarterna där Sampers var analysverktyget. Eftersom de EVA-kalkyler som ska upprättas av författaren för Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge grundar sig på en annan ASEK-version jämfört med de tidigare Sampers-kalkylerna, gjordes en jämförelse ASEK-versionerna emellan. Syftet med denna jämförelse var att identifiera förändringar med avseende på de kalkylvärden och rekommendationer som ges av respektive version som kan påverka jämförbarheten mellan dessa kalkyler. Ytterligare ett syfte med denna jämförelse var att möjliggöra en omräkning av resultaten från EVA-kalkylerna för de effekter där kalkylvärden har förändrats. Syftet med omräkningen är att i möjligaste mån göra resultaten från EVA-kalkylerna jämförbara med resultateten från tidigare Sampers-kalkyler genom att låta samma kalkylvärden ligga till grund för den samhällsekonomiska beräkningen i respektive kalkyl.
44
För att kontrollera jämförbarheten mellan respektive kalkyl utförs därför också en jämförelse mellan Sampers- och EVA-kalkylerna med avseende på total ÅDT13 för prognosår 2040. Sedan förs en diskussion om och bedömning av vad dessa potentiella diskrepanser borde ge för konsekvenser med avseende på skillnader i resultaten för de olika kalkylerna. Övriga eventuella ändringar i verktygen som exempelvis rättning av programmeringsproblem, beräkningsfel eller liknande kan författaren inte ta hänsyn till.
Vidare försöker författaren vid upprättandet av dessa två EVA-kalkyler att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna de tidigare Sampers-kalkylerna för dessa två förbifarter med avseende på indata i kalkylerna. Författaren kommer exempelvis basera sina antaganden i EVA-kalkylerna gällande ÅDT, maximala tillåtna hastigheten och andra vägegenskaper på de antaganden som gjordes i de tidigare Sampers-kalkylerna. De antaganden som låg till grund för de tidigare Sampers-kalkylerna gällande dessa egenskaper hämtas i de så kallade arbets-PM som upprättades i samband med genomförandet av de två förbifartskalkylerna. I de fall antaganden gällande ÅDT eller andra vägegenskaper saknas på vissa länkar i de tidigare arbets-PM, baserar författaren sina antaganden gällande dessa egenskaper på berörda länkar genom tidigare trafikmätningar och verkliga vägförhållanden vid upprättandet av de två EVA-kalkylerna, vilket kan påverka jämförbarheten mellan kalkylerna. Detaljerad beskrivning av de upprättade EVA-kalkyler återfinns i arbets-PM som enligt Trafikverket ska upprättas vid tillämpningen av samhällsekonomiska kalkylverktyg.
Vid upprättandet av EVA-kalkylerna för de två förbifarterna, tillämpar författaren Trafikverkets rekommendationer och riktlinjer. Trafikverket kommer utföra en förenklad regional granskning av de två EVA-kalkylerna som upprättas av författaren. Materialet kan dock ej användas som officiellt beslutsunderlag i och med att det inte kommer att genomgå nationell granskning. Författaren har sedan tidigare genomgått en nybörjarutbildning av EVA men har inga tidigare erfarenheter av samhällsekonomiska kalkyler med hjälp av EVA.
45