Upprättandet av EVA-kalkylerna

Följande delavsnitt ger en redogörelse över upprättandet samt kodning av de två genomförda EVA-kalkyler för Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge.

6.3.1 Upprättandet av EVA-kalkylerna för Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge

De två nedanstående figurerna, 9 respektive 10, ger en översiktlig bild över basvägnätet (JA) och utredningsalternativet (UA) som upprättades i de två EVA-kalkylerna för Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge.

Figur 9: Bas- och utredningsvägnät i EVA, Förbifart Skellefteå Källa: Trafikverket (2020b)

51

Figur 10: Bas- och utredningsvägnät i EVA, Förbifart Tullinge Källa: Trafikverket (2020c)

De samhällsekonomiska kalkylerna som upprättades av författaren för objekten Förbifart Skellefteå respektive Förbifart Tullinge genomfördes med hjälp av EVA, version 3.5 och baserade sig på de kalkylvärden och rekommendationer som ges av ASEK version 6.1. Kodningen av förbifarterna i EVA utgick ifrån de arbets-PM som upprättades i samband med utförandet av de tidigare Sampers-kalkylerna för samma objekt. Dessa PM återfanns i Trafikverkets interna arbetsrum. Syftet med detta förfaringssätt är att författaren i så stor utsträckning som möjligt vill göra resultatet mellan de två kalkylerna jämförbara genom att använda samma typ av indata och antaganden i kalkylerna. Exempel på aktuell indata är diskonteringsränta, kalkylperiod, ÅDT, investeringskostnad etcetera som alla har inverkan på resultatet av samhällsekonomiska kalkyler.

Vidare kodades de båda förbifarterna i EVA, i så stor utsträckning som möjligt, i enlighet med tidigare arbets-PM med avseende på de vägegenskaper som kännetecknar de båda förbifarterna. Dessa vägegenskaper behandlar exempelvis hastighet, vägtyp, vägbredd, korsningstyper etcetera som också har en inverkan på det samhällsekonomiska beräkningsbara resultatet som samhällsekonomiska kalkyler genererar.

Ytterligare en essentiell del vid utförandet av samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn, behandlar omfördelning av trafik som åtgärder medför. För att underlätta omfördelningen av trafiken från huvudvägen till förbifarten i respektive objekt, delades de båda förbifarterna upp i olika delar. Förbifarten i Skellefteå delades upp i två

52

delar, norra respektive södra delen av förbifarten. Samtidigt som förbifarten i Tullinge delades upp i tre delar, västra-, centrala- respektive östra delen av förbifarten.

Det finns olika metoder som analytiker kan använda vid omfördelning av trafik. En metod är att göra egna antaganden om hur omfördelningen av trafiken ser ut. En annan metod är genomföra ruttvalsberäkningar, så kallad select-link analys. En tredje metod är att göra egna antaganden gällande omfördelningen med stöd av en genomförd ruttvalsberäkning med hjälp av Sampers delmodul EMME.

Den procentuella andelen av trafik som antogs bli överflyttad till de olika delarna på respektive förbifart i EVA-kalkylerna, baserade sig på de ruttvalsberäkningar som upprättades med hjälp av EMME i de tidigare Sampers-kalkylerna. Därmed applicerade författaren den tredje metoden som beskrivs i stycket ovan. Anledningen till att omfördelningen av trafiken i EVA-kalkylerna baserade sig på tidigare ruttvalsberäkningar var för att öka jämförbarheten mellan kalkylerna. Anledningen till att en procentuell andel användes vid beräkningen av omfördelning av trafik i EVA-kalkylerna framför absolut omfördelning var för att trafikomfördelningen i de tidigare Sampers-kalkylerna endast redovisades för prognosår 2040¹⁴ och inte 2014, som i skrivande stund är basåret vid Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler.

Som tidigare nämnts är en begränsning med EVA-verktyget att det inte tar hänsyn till nygenererad och/eller överflyttad trafik, vilket i sin tur kan leda till att trafiken för respektive prognosår skiljer sig mellan kalkylerna. Därmed gjordes en jämförelse mellan total ÅDT av aktuella delar inom utredningsområdet för respektive kalkyl. Tabell 3 nedan presenterar skillnaderna i total ÅDT på aktuella delar av Förbifart Skellefteå.

53

Tabell 3: Skillnad i ÅDT mellan Sampers- och EVA-kalkylen gällande Förbifart Skellefteå Del av förbifart ÅDT 2040 Sampers ÅDT 2040 EVA Differens ÅDT 2040, (EVA-Sampers) Norra delen av förbifarten 11100 11288 188 Södra delen av förbifarten 7400 6537 -863 Del av E4 Norra delen av E4an 13800 11808 -1992 Viktoriabron 19800 20871 1071 Södra delen av E4an 8100 7171 -929 Källa: Trafikverket (2020b)

Som första delen av tabell 3 ovan visar, är total ÅDT högre i EVA-kalkylen på norra delen av förbifarten samtidigt som den är lägre på södra delen av förbifarten för prognosår 2040. Eftersom skillnaden i ÅDT mellan kalkylerna inte är av omfattande betydelse samt att de går i annorlunda riktning på de två delarna av förbifarten, borde just dessa diskrepanser inte bidra till omfattande skillnader med avseende på resultatet från dessa två kalkyler. Andra delen av tabell 3 ovan visar att skillnaderna mellan EVA- och Sampers-kalkylen med avseende på ÅDT för prognosår 2040 längs E4:an i UA är något högre. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av vissa diskrepanser i metod vid beräkning av omfördelad trafik samt att EVA inte kan hantera nygenererad eller överflyttad trafik. Dessa diskrepanser i ÅDT kan ha en viss påverkan på skillnad i det beräknade resultat, men med tanke på andel av total trafik bedöms de inte bidra till omfattande skillnader.

Anledning till att denna jämförelse endast begränsades till prognosår 2040 var för att en presentation över trafikdatan för prognosår 2060 saknades i det arbets-PM som upprättades i samband med Sampers-kalkylen. Något som också kan påverka jämförbarheten mellan kalkylerna är de länkar där författaren tvingades göra egna

54

antaganden om ÅDT och vägegenskaper eftersom data inte kunde identifieras i tidigare arbets-PM för samtliga vägsträckor. Dessa sträckor kan därför inte heller jämföras.

Tabell 4 nedan presenterar skillnaderna i total ÅDT på aktuella delar av Förbifart Tullinge.

Tabell 4: Skillnad i ÅDT mellan Sampers- och EVA-kalkylen gällande Förbifart Tullinge Del av förbifart ÅDT 2040 Sampers ÅDT 2040 EVA Differens ÅDT 2040, (EVA-Sampers) Västra delen 10480 10426 -54 Centrala delen 8020 7979 -41 Östra delen 18370 18265 -105 Del av huvudväg (226) Västra delen 10760 13263 2503 Centrala delen 8703 12913 4210 Östra delen 8700 14558 5858 Källa: Trafikverket (2020c)

Som första delen av tabell 4 ovan visar, är skillnaderna i total ÅDT något lägre på samtliga delar av förbifarten i EVA-kalkylen jämfört med tidigare Sampers-kalkyl. Dessa skillnader längs förbifarten borde inte bidra till stora skillnader i resultatet av respektive kalkyl med avseende på de restidsvinster eller förluster som förbifarten medför då total ÅDT längs förbifarten stämmer väl överens mellan kalkylerna.

I andra delen av tabell 4 ovan är det betydligt större skillnader mellan EVA- och Sampers-kalkylen med avseende på ÅDT för prognosår 2040 längs huvudvägen i UA. ÅDT i EVA-kalkylen är större på samtliga delar av huvudvägen jämfört med Sampers-EVA-kalkylen. Dessa skillnader kan förklaras genom att EVA inte tar hänsyn till nygenererad och/eller

55

överflyttad trafik som förbifarten kan medföra. Dessa diskrepanser i ÅDT kommer mest troligt ha en inverkan på skillnader och jämförbarhet med avseende på resultaten av respektive kalkyl.

Anledning till att denna jämförelse endast begränsades till prognosår 2040 var för att en presentation över total ÅDT för prognosår 2060 saknades i det arbets-PM som upprättades i samband med Sampers-kalkylen. Ytterligare något som kan påverka jämförbarheten är de länkar där författaren tvingades göra egna antaganden om ÅDT och vägegenskaper eftersom data inte kunde identifieras i arbets-PM för samtliga vägsträckor. Dessa sträckor kan därför inte heller jämföras.

Baserat på ovanstående beskrivning gällande hur EVA-kalkylerna har upprättats i relation till tidigare Sampers-kalkyler, går det inte att säga att kalkylerna är absolut jämförbara. Däremot är det rimligt att säga att författaren har gjort kalkylerna jämförbara i den utsträckning som har varit möjligt i det här fallet och med det data som har funnits tillgänglig. För att öka jämförbarheten ytterligare görs nedan en jämförelse av de två ASEK-versionerna som har legat till grund för de olika kalkylerna.

6.4 Jämförelse mellan nya rekommenderade kalkylvärden i ASEK 6.1 och