Omräkning av trafiksäkerhetseffekter för Förbifart Skellefteå

För att öka jämförbarheten mellan EVA- och Sampers-kalkylen rörande objektet Förbifart Skellefteå, omräknades de trafiksäkerhetseffekter som genererades av EVA-kalkylen utifrån de kalkylvärden som applicerades vid beräkningen av samma effekter i Sampers-kalkylen. Tabell 7 nedan presenterar resultatet av huvudsakliga samhällsekonomiska beräkningsbara effekter från EVA-kalkylen efter omräkning jämfört med resultatet från Sampers-kalkylen som tidigare presenterades i avsnitt 6.1.1.

Tabell 7: Jämförelse mellan EVA- och Sampers-kalkylen efter omräkning

Prissatta effekter som har värderats i EVA-kalkylen efter omräkning år 2020

i 2014 års prisnivå

Prissatta effekter som har värderats i Sampers-kalkylen år 2020 i 2014 års prisnivå Huvudsakliga effekter Nuvärde (Kkr) Huvudsakliga effekter Nuvärde (Kkr) Restidsvinster 1 900 362 Restidsvinster 834 000

TS-effekter (omräknad) 154 714 TS-effekter 161 000

Fordonskostnader 53 563 Fordonskostnader 49 900 Luftföroreningar (Utsläpp) 18 812 Luftföroreningar (utsläpp) 22 000 Lönsamhetskriterier Kkr Lönsamhetskriterier Kkr Nettonuvärde 1 000 457 Nettonuvärde -196 000 NNK-idu 0,88 NNK-idu -0,17

61

Som tabell 7 ovan visar, innebär en applicering av de kalkylvärden som rekommenderas i ASEK 6.0 att de beräknade trafiksäkerhetseffekterna med hjälp av EVA gällande Förbifart Skellefteå sjunker från 898 656 kkr till 154 714 Kkr. Detta nya värde leder också till att det beräknade nettonuvärdet sjunker från 1 744 399 kkr till 1 000 457 kkr samt att det beräknade NNK-idu sjunker från 1,5 till 0,88 i EVA-kalkylen. Eftersom NNK-idu samt nettonuvärdet fortfarande är positivt efter omräkningen av trafiksäkerhetseffekterna, innebär detta att förbifarten fortfarande är samhällsekonomiskt beräkningsbart lönsam enligt EVA-kalkylen.

Därmed ger Sampers- och EVA-kalkylen olika resultat med avseende på den samhällsekonomiska beräkningsbara lönsamheten som förbifarten bidrar till. Tabell 7 ovan visar att i båda kalkylerna estimeras effekterna med avseende på trafiksäkerheten, fordonskostnader respektive utsläpp ungefär lika högt. Den stora skillnaden ligger i de restidsvinster som respektive kalkyl uppskattar att förbifarten kommer att leda till. De beräknade restidsvinsterna är mer än dubbelt så höga i EVA-kalkylen jämfört med Sampers-kalkylen. Denna skillnad är den huvudsakliga förklaringen till varför kalkylerna ger olika resultat med avseende på den samhällsekonomiska beräkningsbara lönsamheten av objektet. Orsaken bakom denna skillnad behöver undersökas vidare för att bedöma EVAs lämplighet för denna objektanalys av restidsvinster.

Enligt resultatet från Sampers-kalkylen leder förbifarten till en total ökning av trafikarbetet¹⁸ med cirka 4.2 mfkm¹⁹ per år beräknat för prognosår 2040. Trafikarbetet ökar trots kortare ressträcka, vilket indikerar en viss nygenerering och/eller överflyttning av trafik. EVA kan inte hantera denna typ av effekt vilket innebär en viss skillnad i resultat. Om denna effekt är av tillräckligt omfattande storlek att EVA inte bör användas är svårt att fastställa utan mer noggranna analyser. Som tidigare nämnts har vissa egna antaganden i upprättandet av EVA-kalkylen varit nödvändiga vilket ytterligare minskar jämförbarheten. Utifrån känslighetsanalyserna är det dessutom svårt att avgöra om EVA

18 Trafikarbetet representerar vägtrafikarbetet på de statliga vägarna och är ett mått på trafikens belastning inom ett vägnät (Trafikverket, 2020e)

19 Total summa i miljoner fordonskilometer (mfkm) för UA-JA med avseende på personbil, personbil yrkestrafik, lastbil utan släp och lastbil med släp.

62

är ett lämpligt verktyg för denna förbifart då resultatet från kalkylen verkar vara relativt robust mot dessa förändringar. NNK-idu varierar främst på grund av trafiktillväxten.

7.2 Förbifart Tullinge

Den andra och sista samhällsekonomiska kalkylen som upprättades av författaren var för objektet Förbifart Tullinge. Beräkningen av kalkylen genomfördes den 8 maj 2020 med hjälp av Trafikverkets kalkylverktyg EVA version 3.5. Tabell 8 nedan redovisar resultatet av huvudsakliga samhällsekonomiska beräkningsbara effekterna från EVA-kalkylen samt det nettonuvärde respektive NNK-idu som objektet medför.

Tabell 8: Huvudsakliga samhällsekonomiska beräkningsbara effekter, Förbifart Tullinge

Prissatta effekter som har värderats i EVA-kalkylen för 2020 i 2014 års prisnivå Huvudsakliga effekter Nuvärde (Kkr) Restidsvinster 6 304 647 TS-effekter -373 882 Fordonskostnader -267 310 Luftföroreningar (utsläpp) -55 057 Investeringskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad -385 862 Lönsamhetskriterier Kkr Nettonuvärde 5 207 481 NNK-idu 12,4

Beräkningen av de nuvärden som redovisas i tabellen ovan, med undantag för den samhällsekonomiska investeringskostnaden, baserar sig på de kalkylvärden som rekommenderas i ASEK 6.1. De vill säga, innan omräkning har skett. De beräknade nyttorna respektive kostnaderna i tabellen ovan är rangordnade från högst beräknad nytta eller kostnad till lägst.

63

Likt Förbifart Skellefteå, uppvisar resultatet från EVA-kalkylen rörande Förbifart Tullinge att den största samhällsekonomiska beräkningsbara nyttan som uppstår av förbifarten är restidsvinster. Denna nytta består, enligt resultatet från EVA-kalkylen, av de restidsvinster som uppstår för personbilar respektive lastbilar vid korsningar. Däremot uppstår det ökade restidskostnader för trafikanter längs förbifarten då förbifarten innebär en längre sträcka jämfört med befintligt tillstånd. Men, eftersom den beräknade nyttan är positiv, är de restidsvinster som trafikanter gör till följd av restidsvinster i korsningar högre än de ökade kostnader som tillkommer på grund av längre sträcka. Enligt utförd granskning av EVA-kalkylen verkar det finnas indikationer på förekomst av trängsel som bör utredas vidare. När trafik omfördelas till förbifart kan detta leda till orimliga restidsvinster. EVA är inget korsningsverktyg och kan inte hantera trängsel varför dessa restidsvinster kan vara orimligt höga.

Ökade kostnader i form av minskade trafiksäkerhetseffekter är den prissatta effekt som har den näst största inverkan på resultatet i EVA-kalkylen. Baserat på resultatet, leder förbifarten i Tullinge till att trafiksäkerheten minskar i form av ökade olyckor. Förbifarten leder exempelvis till att 0,06 fler personer dör eller blir svårt skadade i trafiken per år. Att trafiksäkerheten sjunker kan motiveras av att förbifarten utformas som en vanlig väg utan mittseparering samt att den skyltade hastigheten höjs i och med åtgärden.

Den effekt som hade den tredje största inverkan på resultatet representerar en indirekt ökad kostnad för samhället till följd av förbifarten och omfattar ökade fordonskostnader. Denna ökning av fordonskostnader kan förklaras genom att förbifarten innebär en längre sträcka som i sin tur ger upphov till ökade kostnader till följd av ökad bränsleåtgång exempelvis. Ökat slitage är ytterligare en komponent som kan dra upp fordonskostnaden till följd av den längre sträckan.

Den fjärde och sista huvudsakliga beräkningsbara effekt som nämns i tabellen ovan, representerar en ökad kostnad för samhället i form av ökade utsläpp. En förklaring till att förbifarten leder till ökade utsläpp kan vara att åtgärden bidrar till en längre sträcka i kombination med en höjning av den skyltade hastigheten.

64

Baserat på de antaganden som har gjorts vid upprättandet av EVA-kalkylen, vilka beskrivs i detalj i tillhörande arbets-PM, uppvisar resultatet från kalkylen ett positivt nettonuvärde och därmed också en positiv NNK-idu om 12,4. Detta indikerar att åtgärden är samhällsekonomiskt beräkningsbart lönsamt. Som tidigare nämnt kan det finnas orimliga effekter varför detta beräknade värde bör tolkas med extra försiktighet.