I detta avsnitt beskrivs valet av metod. Arbetet har delats in avsnitt i enlighet med Svedners (2006) förslag i boken Examensarbete i lärarutbildningen. Den första delen är urvalet. Det är en beskrivning av vilka personer som deltar i undersökningen. Den andra delen är datainsamlingsmetoden. Då beskrivs de val som gjorts när datainsamling
inhämtas. Den tredje delen är procedur och etisk aspekt. Det handlar om hur intervjuerna utformats. Den sista delen är databearbetning och tillförlitlighet. Då redogörs den insamlade datan.
2.1 Urval
Svedner (2006) påpekar att det är viktigt med urvalskriterie. Om urvalet skall vara relevant för syftet och frågeställningarna i undersökningen krävs det att lärarna
arbetar/arbetat inom ämnet gymnastik och idrott. Erfarenhet av att undervisa elever med AD/HD och arbetar/arbetat på låg- och mellanstadiet är också kriterium. Informanterna valdes genom strategeiska urval. Det strävas efter att få intervjua personer som har de största kunskaperna inom ämnet. Ryen (2004) skriver att det är viktigt att få en viss variation i undersökningen. Syftet är inte att jämföra (som i en kvantitativ studie) utan att få fler variabler som är relevanta för frågeställningarna. Åland har 16 kommuner med olika stora skolor till antalet elever. Därför ansågs det viktigt för reliabiliteten att urvalet blev på olika skolor. Det som kan anges så att anonymiteten fortfarande gäller är att urvalet har delats upp på; skolor med över 150 elever, skolor med under 150 elever och en skärgårdsskola med under 50 elever till antalet.
Svedner skriver att det är viktigt att klargöra hur man valt ut sina informanter. De
idrottslärare som kontaktades direkt kände författaren till att arbetar inom ämnet, men det bör påpekas att författaren inte arbetat eller haft VFU med någon av dem. Vad gäller kontakten med de andra idrottslärarna som inte kändes till, så togs det kontakt med föreståndare/rektor på skolan som gav information om vem som kunde vara lämplig för området. Ryen skriver om platsen där undersökningen görs att det är viktigt att det är i en sluten lokal utan störningsmoment. I det här arbetet har det blivit naturligt att de flesta intervjuer har varit i olika lokaler på idrottslärarnas skolor, en intervju skedde i hemmiljö.
Ryen påpekar om antalet informanter. Hon menar att efter några intervjuer har därpå följande intervjuer inte så mycket nytt att bidra med, man har nått en ”mättnadspunkt” i informationen. I den här undersökningen deltog fem idrottslärare. De informanterna ansågs ge tillräckligt med information för att nå mättnadspunkten i arbetet.
Information om idrottslärarna i undersökningen är följande:
• Den första idrottslärarens som intervjuades har läst idrott på A och B nivå.
Utbildningen gjordes i Sverige. Idrottsläraren anser sig ha god erfarenhet av elever med AD/HD. Dock ingen utbildning om ämnet.
• Den andra läraren har gymnastiklärarexamen från Sverige. Idrottsläraren har väldigt bra erfarenhet inom ämnet. Läraren har läst några kurser om AD/HD, dels för att det fanns elever med AD/HD i undervisningen, men även av eget intresse.
• Den tredje läraren har utbildning från Finland och har läst idrott och hälsa som specialisering. Läraren känner att den inte har så bra erfarenhet av elever med AD/HD. Läraren har utbildning om elever med AD/HD genom sin utbildning inom specialpedagogik, men ej i idrott och hälsa.
• Den fjärde läraren som intervjuades har studerat idrott och hälsa i Sverige, samt hälsokunskap. Läraren anser sig inte ha så god erfarenhet, eftersom läraren mest arbetar med flickor på idrott och hälsa lektionerna. Men de elever med AD/HD som läraren undervisat har det fungerat med eller så har assistent funnits tillgänglig. Läraren har ingen utbildning inom ämnet, men har tagit hjälp från andra lärare och speciallärare, samt föräldrar för att få kunskap och information.
• Den sista och femte läraren som intervjuades har studerat i Finland. Läraren anser att erfarenheten inte är så omfattande ännu. Läraren har ändå undervisat flera elever med AD/HD. Kunskap om ämnet har läraren inte mer än den som läraren fått genom kontakt och information från andra lärare och assistenter.
Det har blivit bortfall, eftersom tanken hade varit att intervjua minst sex idrottslärare. Det har kontaktats idrottslärare som kände att de inte hade erfarenhet nog att ställa upp på en intervju. Även tidsbrist har varit orsak. Patel (2003) skriver i sin bok att man måste fundera över om bortfallet påverkar undersökningen. Det anses det inte göra i den här undersökningen. Det är på grund av att de idrottslärarna själva har ansett att de inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom ämnet för att kunna ställa upp i en intervju.
Därför anser jag att deras bortfall inte påverkar undersökningen. Det bör ju påpekas att jag inte vet om de har kunskapen, fast de själva anser att de inte har det. Men det är någonting man endast kan spekulera över. Det som man även måste tänka på att det är frivilligt att ställa upp på en intervju, så jag kan inte tvinga någon person som jag tror att har kunskap om ämnet.
2.2 Datainsamlingsmetod
Insamlingsmetoden grundar sig på kvalitativa intervjuer. Patel (2003) betonar att det är svårt att sammanfatta vad som menas med kvalitativa intervjuer då det finns många aspekter i metodlitteraturen. Med kvalitativa intervju är det viktigt att det ges utrymme för intervjupersonen att kunna svara med egna ord, utan avbrott från intervjuaren eller andra störningsmoment, samt att frågorna/teman är formulerade så att det kan ske en diskussion kring dem. Det är en aspekt som stävats efter (Patel, 2003). Det
undersökningen vill få ut är vad de gör, tycker och tänker om ämnet. Kunskapen som intervjupersoner besitter angående barn med AD/HD bör alla kunna få ta del av. Kvale (1997) skriver i sin bok att kvalitativ metod är ett vetenskapligt forskningssätt, men han betonar att det beror på hur man tolkar ”vetenskap”. Han menar att förkastar man kvalitativ forskning som metod begränsar man vetenskapssynen ifrån kartläggning och diskussion.
Det finns olika sorters strukturering i hur man ställer frågorna enligt Patel. I det här arbetet har frågorna ställts enligt en viss grad av strukturering. Alla intervjuer började med utbildning och erfarenhet, fortsatte med hur idrottslärare arbetar med elever med
AD/HD och för att avsluta med inkludering och exkludering. Denna strukturering har en baktanke och det är att det blir enklare när sammanställningen av den insamlande datan analyseras samt att det ger ett sammanhang av informationen (Patel, 2003).
Svedner (2006) anser att ett underlag med teman behövs inför en kvalitativ intervju och att man sedan kan ställa följdfrågor som kommer upp i samtalet. Han påpekar att frågorna får ändras under intervjuerna, beroende på svaren och de aspekter som tas upp. Syftet är att få så uttömmande svar som möjligt. Det är målet med intervjuerna i den här
undersökningen. Svedner skriver att ”när man genomför kvalitativa intervjuer bör man helst spela in dessa på band” (Svedner, 2006, 44) och det har gjorts under intervjuerna i undersökningen. Patel nämner att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ i en kvalitativ intervju eller om man får det ”sanna” svaret. Hon påpekar att i en kvalitativ intervju är båda medskapare i ett samtal, en diskussion med information och reflektion.
Det skedde automatiskt då de här intervjuerna inträffade eftersom de utarbetats enligt den kvalitativa metoden. Intervjuerna har skett utan yttre störningsmoment, det har varit till fördel då de har bandats.
2.3 Procedur och etisk aspekt
Proceduren började med att författaren läste in sig på ämnet om barn med AD/HD, för att sedan kunna bestämma vilken studie som ansågs vara mest lämplig för arbetet. Studien bygger på intervjuer med idrottslärare. Det ansågs ge en rättvis bild av hur idrottslärare arbetar med barn med AD/HD, eftersom det är deras arbetsplats som undersöks. Inför intervjuerna gjordes en intervjuguide (bilaga 1). Ryen (2004) skriver att man bör ha med sig en intervjuguide till intervjun. Ryen påpekar att man endast ska ha den som underlag.
Följer man strukturen för mycket kan det hända att man som intervjuare missar
fenomenet eller annan väsentlig information till undersökningen. Andra författare som Halvorsen (1992) anser att det inte skall finnas någon strukturering före och under intervjun. Ryen menar att det är viktigt med en liten strukturering om man på förhand vet vad man är ute efter. Då är det ingenting som hindrar att man planerar hur man skall samla in den informationen. Har man en utarbetad förhandsstruktur kan man undvika att samla in överflödig information som inte ingår i ens område. Ryen påpekar att om man har med flera olika skolor i undersökningen krävs det en viss strukturering och arbetet har med fem olika skolor. Hon skriver att den halvstrukturerade intervjun är den mest
utbredda. Den kännetecknas av att man på förhand har ställt upp huvudfrågor och viktiga teman.
Kontakten till deltagarna skedde genom telefon. Författaren presenterade sig och
redogjorde för vad examensarbetet kommer att handla om och syftet med det. Dessutom fick deltagarna frågan om de hade erfarenhet inom ämnet och om de vill ställa upp på en intervju. En förklaring att intervjun skulle bandas in gjordes samt en redogörelse om att intervjubandet ska bevaras ett år på högskolan och kommer efter det att förstöras. De fick information om anonymitet och att det är frivilligt att vara med. Svedner (2006) skriver om forskningsetik och han anser att de deltagare som ställer upp på en intervju inte får föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte. Det har förmedlats fram till dem som kontaktats, även de som valt att inte ställa upp. Förståelse har visats mot kontakter som ej deltagit, då de flesta nämnt erfarenheten som en brist. Till en skola skickades
intervjuguiden, med en skriftlig förklaring över syftet med undersökningen, eftersom det efterfrågades. Det är viktigt att kontakterna får ställa frågor tillbaka om arbetet, vilket även Svedner poängterar. Tydlighet och diskretion gentemot anonymiteten i
undersökningen anses förklarat för intervjupersonerna. Alla intervjupersoner som deltar samt de som läser undersökningen får veta är att den är gjord på Åland. Det är det enda som nämns, eftersom anonymiteten mot deltagarna och skolorna ska gälla. Svedner skriver att deltagarna skall vara säkra på att deras anonymitet skyddas. Men det har inte uppfattats som något problem, varken med dem som ställt upp eller de som valt att avböja. Svedner menar att om man följer forskningsetiska anvisningar så visar man respekt mot de personer som deltar. En intervjuare vinner förtroende och ökar motivationen hos de som deltar i undersökningen. Halvorsen nämner om
forskningspraxis och etik. Han skriver att man inte får vilseleda kontakter, genom att medvetet ge dem felaktig information om ämnet. Halvorsen påpekar att man inte får pressa människor till att delta i en undersökning. Det är på deltagarnas villkor, tid och om de vill vara med som gäller. Det hör till kontakternas självbestämmande rätt. Patel (2003) skriver ”Alla uppgifter som vi erhåller från och om individen måste behandlas
konfidentiellt” (Patel, 2003, 60). Det är någonting som följs eftersom man har försäkrat sina deltagare det och forskningsetiken har fastställt det. Med konfidentialitet menas att privat data som identifierar undersökningspersonerna inte kommer att redovisas (Kvale, 1997).
Det finns olika intervjuformer. Kvale beskriver den enskilda intervjuformen som den vanligaste och det var den som användes i undersökningen. Gruppintervju var inte att föredra, eftersom deltagarna kan påverka varandra i en sådan situation. I intervju
situationen är det intervjuarens ansvar att det är en avspänd stämning. Det är angeläget så att deltagaren kan resonera fritt om sina upplevelser och erfarenheter inom ämnet.
Situationen kan bli spänd, eftersom det skall bandas in. Men i intervjusituationen försöktes det att inte lägga så stor vikt vid själva bandningen. Det sågs till att deltagaren fick ett stort utrymme i samtalet, för att få så utförliga svar som möjligt. Det är deras kunskap som undersökningen vill ha och kunna förmedla vidare (Kvale, 1997).
2.4 Databearbetning och tillförlitlighet
Patel (2003) skriver att det inte finns någon enhetlig analysmetod som man kan använda sig av i den kvalitativa metoden. Hon menar vidare att det finns olika variationer som man kan använda sig av och det beror främst på det vetenskapliga synsättet. Svedner (2006) tar upp tre olika databearbetningsanalyser som man kan använda. Den första är att man kan ha en uppfattning som enhet. Den andra är att man kan välja att analysera representativa individer och den tredje är att göra en kategorisering med de individuella svaren som grund. Arbetets analys grundar sig på de två första databearbetningsanalysen, eftersom det strävas efter lärarnas uppfattning som enhet. Deltagarna är en enhet då de alla är idrottslärare som arbetar med elever med AD/HD. Målet med analysen är att se helheten i hur enheten (idrottslärarna) undervisar elever med AD/HD i skolan. I analysen kommer skillander och likheter att visa sig och spegla varandra. En utmaning i analysen är som Halvorsen (1992) nämner att få fram de intervjuades verklighetsuppfattning. De som intervjuades ska kunna känna igen sig i undersökningen, utan att någon annan
utomstående gör det. Patel påpekar att det är tillåtet att bearbeta och analysera en ljuduppspelning och det är det som är rådatan i den här undersökningen.
När man skall redogöra för tillförlitligheten i en undersökning brukar det förklaras med validitet och reliabilitet. Med reliabilitet menas att man mäter noggrannhet i
undersökningen. Om det är en hög reliabilitet i undersökningen blir det likartade resultat av intervjuerna. Dock bör det påpekas att reliabiliteten aldrig blir perfekt i praktiken (Svedner, 2006). Halvorsen beskriver reliabilitet som hur pålitliga mätningarna är. Kvale (1997) påpekar att frågan om intervjuarens reliabilitet ofta ställs inom
intervjuforskningen. Med det menar han om två personer tolkar samma bandupptagning på lika eller olika sätt. Validitet kan förklaras enligt Halvorsen som giltighet eller relevans. Med det menar han att utmaningen är att samla in data som är relevant för undersökningens syfte och frågeställningar.
Intervjuerna i undersökningen är relevanta, för att det är idrottslärarnas arbetsplats som undersöks. Frågorna har ställts utifrån syftet och frågeställningarna. Det finns alltid risk att information tolkas olika. Det bedöms att reliabiliteten i undersökningen är bra, eftersom det anses att samtalen från intervjuerna är trovärdiga. Dessutom att deltagarna fick berätta och diskutera enskilt och fritt kring ämnet. Deltagarna i undersökningen har inte några uppenbara skäl till att vilseleda intervjuaren. Skulle någon göra en likadan undersökning, finns det en övertygelse om att de resultatet skulle överensstämma med resultatet i den här undersökningen. Det som bör påpekas är att observationer hade varit en angelägen del i undersökningen för att reliabiliteten skulle bli högre. Det blev inte på grund av tidsbrist. Det ger inte heller en hög reliabilitet att ha med en observation från en skola, utan att det krävs upprepande iakttagelser i undervisningssituationer på flera skolor. Men denna metod valdes bort att ha som ett komplement till intervju
undersökningen. Det ansågs att kvalitativa samtal med idrottslärare skulle ge tillräckligt med information. Det är relevant att använda sig av idrottslärare som intervjudeltagare i undersökningen. Eftersom det är deras kunskap inom gymnastik och idrott och elever med AD/HD som strävas efter. Därför anses validiteten tillförlitlig i undersökningen. I resultatet kommer det att synas att validiteten är god. Alla deltagare beskriver att struktur och tydlighet är en grundläggande i undervisningssituationen för elever med AD/HD.