Teoretisk tolkning och analys

Syftet har klargjorts i resultatet då idrottslärare har berättat hur de undervisar elever med AD/HD. Exempel som struktur och tydliga instruktioner är en norm för att

undervisningen skall fungera gentemot gruppen. Idrottslärarna försöker arbeta med inkluderad undervisning för elever med AD/HD. Det som skulle behöva utvecklas är specialundervisning i idrott och hälsa. Det skulle inte bara vara elever med diagnoser som skulle få tillgång, utan alla som har någonting de behöver öva på. Men det skulle behöva nämnas med något annat namn än specialundervisning, som exempelvis ”individuell undervisning”.

4.3.1 Hur arbetar lärare metodiskt med elever som har AD/HD i gymnastik och idrottsundervisningen?

Det kan konstateras att tre av idrottslärarnas undervisning var annorlunda planerad när elever med AD/HD deltog, än när det inte deltog i undervisningen. En lärare påpekar att det går åt mer tid till instruktioner. Gillberg (2005) skriver om koncentrationssvårigheter i sin litteratur. Idrottslärarnas åsikter om att det tar mer tid för elever med AD/HD kan sammanfallas med litteraturen. Eftersom elever med AD/HD har svårigheter med

koncentration, lyssna samt ta till sig instruktioner. Duvner (1997) nämner samma symtom samt om impulsiviteten som en annan lärare talar om. Läraren skulle gärna ha extra undervisning så att elever med AD/HD skulle hinna öva olika moment innan ordinarie undervisning. Två av lärarna säger att de planerar undervisningen likadant, fast det deltar elever med AD/HD. De bedömer att man skall bemöta alla lika. Michelsson (2003) skriver om att i de första skolåren klarar sig elever med AD/HD bra i skolan men hon påpekar att det är i högre årskurser symtomen märks mer. En lärare arbetar för att alla ska få vara med men påpekar samtidigt att exempelvis samlingarna blir kortare på grund av elever med hyperaktivitet. I litteraturen skriver Duvner (1997) om att elever med AD/HD ofta går på ”högvarv” och blir rastlösa. Lärarna märker det på eleverna med AD/HD vid exempelvis samlingar som är i början av lektionen.

Tre av lärarna anser att man på förhand bör förbereda elever med AD/HD för det som kommer att ske i idrottsundervisningen. Axengrip skriver i sin litteratur om att det är viktigt med struktur i undervisningen och det nämner flera av lärarna också. En lärare talar om motoriska svårigheter som förekommer som Kadesjö (2007) skriver om i sin litteartur. Samma lärare beskriver sin undervisning med att det tas in övningar ofta som elever med AD/HD har svårigheter med. En annan lärare talar om samarbetsövningar som väsentligt i undervisningen Fors (2004) anser i sin litteratur att man ska planera lektionsinnehållet så att det passar elever med AD/HD. En lärare arbetar som tidigare nämt med att elever med AD/HD får valmöjligheter. Det är enskilda övningar eller vara med klassen och göra samma som dem. Det är någonting som Fors förespråkar också, att det skall finnas kvalitativa alternativ till elever med funktionsstörningar.

Tålamod kan noteras som en del man behöver i undervisningen enligt idrottslärarna. Men även att man är övertydlig med instruktioner anser Beckman (2004) i sin litteratur.Två av lärarna talar om tillgången till assistent, att det är viktigt om det finns som resurs. Det tycker även Axengrip (2004) är ett bra stöd vid idrotten, för att bland annat kunna träna olika färdigheter med elever med AD/HD. Kontakten med föräldrar diskuteras med lärarna. De anser att det är viktigt med samarbete med dem. Beckman (2004) anser i sin litteratur i samband med föräldrar, att ett gemensamt åtgärdsprogram är att föredra, samt att mål sätts upp och att eleven är medveten om det. Dock kan det konstaterats att ingen av lärarna nämnde att de har något åtgärdsprogam i samband med idrottsundervisningen.

Det är en lärare som talar om beröm. Det ska ske genom ord precis som Axengrip (2004) och Fors (2004) skriver om. Ge beröm men bara när de förtjänar det och förstärk sådant de redan kan. Det var en idrottslärare som undervisat många år som påpekade att förr fanns det tid för extra undervisning för de elever som hade behov av det, men att det inte finns längre. Enligt Huitfelt (1998) ska det finnas specialundervisning. På Åland har det inte lagstadgats om någon sådan eftersom ingen av idrottslärarna talade om det.

4.3.2 Arbetar idrottslärare med inkluderad eller exkluderad undervisning för elever med AD/HD?

Det som kan fastställas är att alla idrottslärare arbetar för att inkludera elever med

AD/HD i sin undervisning. De anser att elever med AD/HD skall få vara med den klassen i gymnastik och idrottsundervisningen. Den pedagogiken kan kopplas ihop med vad den åländska läroplanen fastsställt. En lärare berättar att alla elever med AD/HD som läraren

haft har kunnat delta i undervisningen. I vissa moment kan inte elever med AD/HD delta tillsammans med klassen, de behöver sin egen tid. Eftersom de inte kan ha full

koncentration om de är med klassen. Två lärare diskuterar om hur utpräglad diagnos eleverna har. Om de är aggressiva får de ingenting ut av att vara med, utan de måste klara av kontakten med de andra i gruppen. Det är som Fors (2004) skriver att elever ska få delta i idrottsundervisningen utom när det innebär riskmoment.

Ingen skulle pina någon elev att göra en övning de inte vill. Men målet för idrottslärarna är ändå att alla elever skall försöka. En lärare påpekar att elever ska få känslan av att ”jag kunde det här”. Det är samma som Fors anser ”att man skall fokusera på elevens

möjligheter.”

4.3.3 Hur ser undervisningssituationen ut när det gäller yttre föhållanden, kraven på eleverna samt flickor med AD/HD?

Axengrip (2004) skriver i sin litteratur att elever med AD/HD kan ha svårigheter med vissa miljöer och då undviker man dem. Det är likadant med rumsorienteringen som en av idrottslärarna berättade om. När det inte fungerar måste man avbryta och ändra på situationen. Axengrip (2004) samt Kadesjö (2007) nämner om att elever med AD/HD är känsliga för yttre störningsmoment och det kan hindra deras deltagande i undervisningen.

Det gäller för en idrottslärare då att ge eleverna en uppgift om är avbrott så att de har någonting att koncentrera sig på. Redskap har det diskuterats endel kring om hur och när de skall användas. Eftersom det framkommit i intervjuerna att det kan uppstå olika situationer när det gäller redskap och elever med AD/HD.

Överlag så går det inte att ställa samma krav på elever med AD/HD gentemot klassen.

Det är för att de har en diagnos som gör att de har sin särskilda undervisning även om den är inkluderad. Kraven blir alltid på elever med AD/HD:s nivå, eftersom man inte kan kräva mer av dem. Men samtidigt måste en idrottslärare kunna vara flexibel och ändra i sin planering. Det är någonting som Fors (2004) skriver i sin litteratur. Men Fors anser ändå att man skall försöka hålla syftet och målet med lektionen, men arbeta på ett annat sätt.

En lärare beskrev sin undervisningsform då läraren arbetar med en åldersblandad klass.

Fors (2004) anser att man skall anpassa efter ålder med kraven för elever med AD/HD.

Det blir enklare att göra det i en åldersblandad klass, för då kanske elever med AD/HD känner sig motoriskt bättre än de yngsta i gruppen. Det kan förstärka dem då de ofta känner att de misslyckas som Axengrip (2004) påpekar i sin litteratur.

Kathleen G.N (2002) skriver i sin litteratur att man skall uppmuntra och ge stöd. Den lärare som har erfarenhet av flickor med AD/HD arbetar efter den metoden. Läraren anser att man skall stärka deras självförtroende och kroppsuppfattning. Litteraturen skriver om att diskutera hur man kan lösa saker istället för att kritisera och det är vad en annan lärare försökte arbeta efter med en flicka som hade en annan inaktiv diagnos. Men läraren påpekade att det inte var lätt att undervisa en inaktiv flicka.