I metodavsnittet redogör jag för hur jag som forskare kommit i kontakt med deltagarna för studien, samt hur jag arbetat med intervju som forskningsmetod, samt bearbetat och analyserat informationen.
4.1 Urvalsprocess:
I urvalet och för att välja ut deltagare till studien arbetade jag strategiskt (Alvehus, 2019).
Värnplikten är för alla anställda inom Försvarsmakten det första steg in i organisationen.
Med utgångspunkt i det valdes strategiskt deltagare som genomfört GMU och BU, samt valt att fortsätta sin karriär inom Försvarsmakten. Deltagare med några års erfarenhet ansågs därför lämpade för studien, för att fånga upp den omställning det innebär att gå från civil till att bli anställd. Tillsammans med en kontakt som arbetar på Försvarsmakten kunde jag komma i kontakt med deltagarna för studien. Deltagarna arbetar idag på samma regemente men genomförde GMU på olika förband runtom i Sverige. Genom deltagarnas berättelser vill jag få tillgång till ett material som hjälper mig att förstå socialiseringsprocessen utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Urvalet resulterade i fyra manliga och en kvinnlig deltagare, och fem kvalitativa intervjuer. Efter att ha genomfört intervjuerna upplevde jag att det inte kom fram
16 mer relevant information, utan att deltagarna delade med sig av liknande berättelser. Vilket på sätt och vis gav en mättnad i materialet eftersom samtliga deltagare arbetar på samma regemente, och då det gått några år sen de deltog i GMU. Tiden var en annan aspekt jag fick ta hänsyn till, vilket gjorde att antalet intervjuer blev begränsade till enbart fem.
4.2 Datainsamling:
Studien har en kvalitativ ansats (Bryman, 2018) då jag ville komma närmare inpå var och en av deltagarna och ta del av deras berättelser, och få fram information av det djupare slaget.
Därav kändes det självklart att metoden för insamling av data skulle ske med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av intervjuer och deltagarnas berättelser, skapa en förståelse för hur det är att som rekryt socialiseras in och bli en del av gemenskapen i en organisation som Försvarsmakten.
4.3 Förberedelse inför intervjuer:
Inför insamlingen av data hölls första kontakten med deltagarna via telefon, och under telefonsamtalet fick deltagarna vidare information om studiens syfte. I och med den första kontakten skickades ett följebrev (bilaga 1) ut via mejl, med mer ingående detaljer om vad det innebär att delta i studien. Brevet innehöll bland annat information om hur lång tid intervjun beräknades ta, där en cirkatid angavs då det var svårt att på förhand förutspå hur intervjun skulle te sig (Ahrne & Svensson, 2018). Deltagarna fick genom brevet även information om hur de bäst kunde förbereda sig inför intervjun, och genom att använda ”Critical incident technique”
(Flanagan, 1954). Metoden bygger på att samla konkret information från specifika händelser, och används i studien som ett hjälpmedel, eftersom jag ville komma åt situationer deltagarna varit med om i form av socialisering och interaktion. Därför fick deltagarna i uppgift att fundera på specifika händelser utifrån hur det var att gå från civil till att bli anställd inom Försvarsmakten, tanken var att deltagarna på så vis skulle starta en tankeprocess redan innan själva intervjun.
4.4 Utformning av intervjuguide:
I Utformningen av intervjuguiden användes semistrukturerade intervjuer som utgångspunkt (jfr. Bryman, 2018). Innan frågorna till intervjuguiden skapades, intervjuades en anställd på Försvarsmakten, utifrån områden som upplevdes intressanta att undersöka närmare. Utifrån testintervjun arbetades en intervjuguide fram (bilaga 2) tillsammans med ”Critical incident technique” (Flanagan, 1954) där åtta öppna frågor blev resultatet. Syftet var att få deltagarna att återberättade händelser och att jag på så vis fick andrahandsinformation om interaktioner som ägde rum där och då. Innan intervjuerna genomfördes hölls en till testintervju med samma
17 kontakt, för att säkerställa att frågorna uppfattades som tillräckligt öppna och att de upplevdes lätta att berätta utifrån (Ahrne & Svensson, 2018).
Intervjuguiden innehöll frågor som: ”Berätta om hur dina tankar och känslor var inför att göra värnplikten?” och ”Hur lång tid skulle du säga att det tog innan du kände någon form av samhörighet och gemenskap, med andra som genomförde utbildningen samtidigt som dig?
Berätta gärna utifrån en specifik händelse.” En fråga, nummer sju reviderades efter andra intervjun, då jag upplevde att frågan besvarade i samband med fråga nummer sex.
4.5 Genomförande av intervjuer:
För att genomföra intervjuerna användes ett digitalt mötesverktyg, med inspelningsfunktion, ljud och bild. Trots de speciella omständigheter som det innebär att inte utför intervjun ansikte mot ansikte så upplevde jag inte att det på något vis påverkade utfallet av de svar jag fick (Ahrne
& Svensson, 2018). Intervjuguiden användes som utgångspunkt i samtliga intervjuer, för att säkerställa att rätt information behandlades, samtidigt som deltagarna tilläts påverka innehållet i intervjun. Genom att arbeta semistrukturerat kunde följdfrågor ställas av mig ifall jag kände att en fråga inte gav tillräckligt mycket djup eller behövde vidareutvecklas. Vid ett fåtal tillfällen omformulerades en intervjufråga med andra ord för att deltagaren på ett bättre sätt skulle förstå innebörden av frågan, och på så vis få ett mer utförligt svar (jfr. Ahrne & Svensson, 2018).
4.6 Bearbetning:
Bearbetningen av materialet började med att alla intervjuer transkriberades ordagrant, vilket jag valde att göra manuellt för att få en större förståelse av deltagarnas berättelser redan i transkriberingsstadiet (Ahrne & Svensson, 2018). För att inte missa information spelades varje intervju upp var för sig och pausades, samt att specifika delar arbetades igenom flera gånger.
Efter transkriberingen justerades språket för de citat som var tilltänkta att användas i resultat och analys, för att slutresultatet i sin tur skulle bli mer läsvänligt (Alvehus, 2019).
4.7 Analys:
För att analysera materialet på ett för studien lämpligt sätt valde jag att arbeta utefter tre grundläggande arbetssätt, sortera, reducera och argumentera. Att först läsa och få en förståelse för materialet, och genom att sedan markera ut intressanta delar kunde det empiriska materialet kategoriseras. Utifrån de mest intressanta utgångspunkterna kunde varje transkriberad intervju sorteras. Sorteringen bidrog till att generella teman kunde identifieras och att jag fick en tydlig bild av det empiriska materialet (Alvehus, 2019). Eftersom de teman som framkommit i sorteringen inte enbart kunde användas för att analysera empirin, studerades även materialet
18 tillsammans med den för studien valda teorin (Alvehus, 2019). Empirin reducerades sedan (Alvehus, 2019) och valda delar presenterades i studien i form av citat i löpande text, för att utifrån citaten sedan föra ett mer generellt resonemang. Andra intresseväckande delar av det empiriska materialet valdes också ut men redovisades direkt i texten. Med hjälp av den för studien valda teorin och dess begrepp, kunde det empiriska materialet analyseras och tolkas.
Genom att först jämföra teori och empiri hittades liknelser och skillnader i fenomenet som undersökts, vilket bidrog till att jag kunde komma fram till och utveckla min argumentation för att forma texten (Alvehus, 2019).
4.8 Tillförlitlighet och äkthet:
I studien har begreppen tillförlitlighet och äkthet valt att användas istället för validitet och reliabilitet. Utgångspunkterna i validitet och reliabilitet är mätbarhet och förmågan att upprepa sitt resultat, vilket vanligtvis tillämpas i en kvantitativ studie och har därav valts bort (Bryman, 2018).
Till studien valdes deltagare som i sin tur valt att göra karriär inom Försvarsmakten, vilket har påverkat mitt empiriska material. Eftersom deltagarna valt att fortsätta arbeta åt Försvarsmakten kan de förskönat delar av sina berättelser, då deltagarna har valt att berätta utifrån sig själva eller sin grupptillhörighet, i olika händelser. Deltagarna har i sina berättelser valt att inte gå ner på djupet eller berättat om specifika detaljer under tiden de gjorde värnplikten, trots försök att få dem att berätta mer genom att ställa följdfrågor. Om det beror på deltagarna själva, eller om är så att de inte får dela med sig av mer ingående information, utifrån den speciella yrkesgrupp de tillhör.
Förhoppningen med mitt empiriska material var att få syn på interaktionen i socialisationsprocesser, vilket diskuteras med hjälp av min teori, Goffmans (1956) dramaturgiska perspektiv. Det faktum att jag valt att intervjua deltagare med några års erfarenhet, kan ha påverkat materialet, då många av deltagarna gjorde värnplikten för ett antal år sedan, och risken är stor att de har glömt bort mycket av vad som hände där och då. Utfallet hade förmodligen blivit ett helt annat om jag valt att intervjua individer som gör eller nyligen gjort värnplikten.
Som forskare har jag försökt att inte låta mina egna värderingar påverka deltagarna och studien som helhet, samtidigt som jag vet att det är omöjligt att vara helt objektiv, då man lätt blir påverkad av sitt eget material, trots att strävan varit den.
19 4.9 Etik:
Jag har under studiens gång förhållit mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ahrne &
Svensson, 2018). Deltagarna har delgetts muntlig och skriftlig information angående studiens syfte. De har informerats om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan. Samtliga deltagare har själva valt att delta i studien, och gett sitt muntliga samtycke. Deltagarna informerades även om att deras identiteter inte kommer att användas i studien, utan att de har avidentifierats och fått fiktiva namn. Det insamlade materialet är enbart ämnat som resultat för denna studie och kommer därför inte användas på annat sätt, samt att det efter godkänd uppsats kommer att förstöras.
4.10 Metoddiskussion:
I Bryman (2018) diskuteras generaliserbarhet i samband med kvalitativa intervjuer och med utgångspunkt i resonemanget så påstår jag att resultatet av mitt empiriska material om socialiseringsprocessen inom Försvarsmakten inte är användbart i andra situationer än exempelvis liknande instanser, då de tillhör en speciell sorts organisation. Däremot hävdar jag att resultatet är relevant i liknande kontexter och att det finns information i studien som kan vara användbar i andra studier och genom det blir mer generell.