Metod

Ämnet jag har valt att studera finns inom kyrkans liv, utifrån detta har jag valt att arbeta induktivt.

Induktivt är att arbeta utan en förutbestämd teoribildning som styr undersökningen. Det har lett till att jag har lyssnat till vad de tre informanterna sagt om New Wines Sveriges förbönspraktik. I fält-studiet har jag följt samma metod genom att lyssna och uppfatta vad som sagts och vad som hänt.

Jag har valt att använda kvalitativa och halvstrukturerad intervjuer för de tre informanterna som an-tingen står i ledarskap för New Wine Sverige och predikar eller är mötesledaren under New Wine Sveriges gudstjänster. Stienar Kvale och Svend Brinkmann anser att målet med en halvstrukturerad intervjun är att få tillgång till beskrivningar av informanternas livsvärld med syftet att tolka innehållet för att beskriva det ämne som undersöks.³³ Kvale och Brinkmann beskriver att den kvalitativa forsk-ningsintervjun handlar om att utifrån informanternas synvinkel försöka förstå världen och utifrån deras erfarenheter utveckla mening och avslöja hur deras värld ser ut.³⁴

I en enkätundersökning blir svaren många men de blir korta. Den halvstrukturerade intervjun använder sig av några få vägledande frågor. Utifrån dessa har informanten gott om utrymme att ge sitt perspektiv och svara på frågan. Den kvalitativa halvstrukturerade intervjun får färre svarande än en enkätundersökningen vilket också minskar undersökningens bredd till analysen men den blir inte lika ytlig som en enkätundersökning kan vara. I intervjun finns det möjlighet till att ställa fördjupande frågor utifrån det som har kommit fram i intervjun som fördjupar förståelsen för informantens livs-värld kring ämnet.³⁵ Utifrån detta har jag försökt genomföra intervjuerna med en blandning av styrda frågor och ett öppet samtal. Intervjuguiden har skapats utifrån syftet och frågeställningar. Målet har varit att informanterna ska känna sig trygga att kunna ge sitt perspektiv på frågorna. Vid behov har jag haft möjlighet att ställa följdfrågor till informanterna för att säkerställa att jag har uppfattat svaren korrekt. I ett informationsbrev som skickades till informanterna några dagar innan intervjun presen-terades syfte och övergripande frågeställning. I informationsbrevet presenterade jag öppet och över-gripande vad intervjun har handlat om utan att i förväg avslöja mina frågor.

I denna uppsats har tre personer med ledande ställning inom New Wine Sverige intervjuats.

Urvalskriterierna har varit att informanterna står i ledande ställning och antingen predikar eller leder gudstjänster kontinuerligt inom New Wine Sverige. Jag har valt två män och en kvinna för att få en bredd utifrån ett genusperspektiv. Kvale och Brinkman menar att man ska välja det antal personer som behövs för att ta reda på det som behövs för att få veta det som man vill veta.³⁶ Det går att

33 Kvale och Brinkmann 2014, 19.

34 Kvale och Brinkmann 2014, 17.

35 Kvale och Brinkmann 2014, 32-33.

36 Kvale och Brinkmann 2014, 156.

diskutera om tre personer har varit tillräckligt för att uppnå ett mättat resultat. Min bedömning är att intervjuerna tillsammans med fältstudium ger en tillräcklig mättnad.

Som intervjuare är det lätt att fokusera på att vilja ha fram svar från informanten. Därför är det viktigt att intervjuaren är medveten om de etiska frågor som rör intervjun. I planeringen inför inter-vjuerna fanns det från min sida en medvetenhet om att intervjutillfället av informanten kunde upp-fattas som stressande eller ändrad uppfattning i självuppfattningen.³⁷ Innan intervjuerna har jag för-medlat att de inte kommer vara anonyma i denna undersökning, varken deras namn eller samman-hang, de har alla godkänt detta. Jag har även utifrån Kvales och Brinkmanns riktlinjer givit dem information om vem som har tillgång till intervjun efteråt och hur den förvaras.³⁸ Det finns många anledningar till att det är positivt om informanterna är anonyma, det kan leda till att få bättre och ärligare svar. ³⁹ Jag anser att New Wine Sverige är ett sådant litet nätverk med så få ledare att det enkelt hade varit möjligt att lista ut vilka informanterna är och utifrån detta anser jag att det har varit mer etiskt att använda icke anonyma informanter.

Intervjuerna har genomförts via videotelefonitjänsten Zoom. Detta då det pågick en pandemi medan denna uppsats skrevs och det var långa avstånd mellan författaren och informanterna. Restrikt-ionerna har avrådtt från resor och från att träffa nya människor. Om det hade varit möjligt hade det varit mer önskvärt att genomföra intervjuerna genom ett personligt möte. Kvale och Brinkmann skri-ver att de första minuterna av en intervju är viktiga för att skapa en avslappnad miljö där informan-terna kan känna sig säkra för att kunna svara på frågorna.⁴⁰ De anser också att det kroppsliga mötet är viktigt, kroppsspråket sänder signaler.⁴¹ Detta är något som jag har varit uppmärksam på i det digitala mötet där jag har försökt skapa en säker och trygg plats för informanterna.

Intervjumaterialet har transkriberats noggrant och samtidigt som detta gjordes, gjordes enligt Kvale och Brinkmann en inledande tolkning av det insamlande materialet. De menar även att hur intervjun skrevs ner kommer att påverka hur läsningen och tolkningen skett.⁴² Utifrån detta har jag transkriberat noggrant med markeringar för pauser och ohörbara ord. I uppsatsen har jag valt att ta med dessa för att den skrivna texten ska bli mer läsbar och begriplig.

Fältstudierna har gjorts genom deltagande observation av tre inspelade gudstjänster från New Wine sommarkonferens 2019. Kvale och Brinkmann skriver ”Om man vill studera människors bete-ende och deras interaktion med sin miljö kommer observation och informella samtal från fältstudier

37 Kvale och Brinkmann 2014, 99.

38 Kvale och Brinkmann 2014, 107.

39 Kvale och Brinkmann 2014, 109.

40 Kvale och Brinkmann 2014, 170.

41 Kvale och Brinkmann 2014, 131.

42 Kvale och Brinkmann 2014, 220.

vanligen att ge en mer valid kunskap än intervjufrågor”.⁴³ Utifrån det anser jag att flera fältstudier har gett ett större material och djup. Det är en svaghet att det har varit inspelade gudstjänster. Men på grund av den rådande pandemin fanns det inga andra möjligheter. Jag har fört minnesanteckningar över det som hänt under inspelningarna och analyserat på samma sätta som intervjuerna analyseras.

Detta har liksom intervjuerna blivit nytt källmaterial. Materialet som kommit från fältstudierna har sparats hos författaren.

I analysen har jag varit medveten om att det finns tre analysdimensioner utifrån det som sägs i intervjuerna. De tre dimensionerna är utsagoplan, informationsplan och verklighetsplan. Utsagopla-net är en aktörs verklighetsuppfattning och idéer som det föreligger i offentligt material. Informat-ionsplanen är en aktörs verklighetsuppfattning som en aktör själv tror att hen har. Det undersöks genom privata anteckningar och dagböcker. Verklighetsplanet är den verklighetsuppfattning som ak-tören verkligen har och är som det är. Utifrån materialet som har framkommit i intervjuerna har ana-lysen varit på det första planet, utsagoplanet. Genom fältstudiet har även det tredje planet, verklig-hetsplanet, blivit aktuellt att analysera till en viss del. Utifrån det som har framkommit genom fält-studiet har intervjuerna analyserats i ljuset av det som informanterna sagt i sina intervjuer och hur de agerat under gudstjänsterna i fältstudierna.⁴⁴ I frågan om vilken tilltro som finns till det som sagts i intervjuerna har jag inte kunnat göra något annat än att undersöka det som sagts.

Efter transkribering har materialet genomgått en breddanalys där jag har redogjort för och äm-nat förstå materialet. Detta har gjorts genom närläsning av intervjuerna, där jag koncentrerat har sam-manfattat huvudpoänger och betoningar hos varje informant utifrån de svar de har gett. Detta kallar Kvale och Brinkmann meningskoncentrering. ⁴⁵ Först har jag placerat kategorierna under varje infor-mant och sedan fört ihop inforinfor-manternas betoningar och poänger i kategorier som har skapats utifrån materialet. Jag har under denna process gjort val av material och gjort vissa tolkningar där urvalet av informanternas huvudpoänger är min tolkning av deras svar. Jag har sedan analyserat det som kommit fram ad-hoc. Kvale och Brinkmann beskriver ad-hoc som den vanligaste analysformen av intervju.

Ad-hoc innebär att det inte väljs en metod i förväg, utan att under vägens gång används olika metoder och tekniker fritt. De beskriver också att användandet av ett sådant flexibelt förhållningsätt till metod kan hjälpa till att hitta innebörd, strukturer och mening som inte hade upptäckts vid en första genom-läsning.⁴⁶ Det har för den här uppsatsen inneburit att jag har gjort en övergripande läsning av materi-alet, gjort närläsningar av vissa teman eller mönster jag lagt märke till och jag har sedan sammanställt

43 Kvale och Brinkmann 2014, 143.

44 Lundquist 1993, 108-113.

45 Kvale och Brinkmann 2014, 245-247.

46 Kvale och Brinkmann 2014, 281-283.

vad jag uppfattat hör ihop av olika delar av intervjuerna. Kvale menar att ett sådant flexibelt förhåll-ningssätt till metod kan hjälpa till att hitta mening, innebörd och strukturer som inte upptäcks vid en första genomläsning.⁴⁷

Den fördjupade analysen i kapitel 4 har gjorts genom hjälp av ett teoretiskt perspektiv taget från Daniel E Albrecht bok Rites in the spirit; A ritual Approach to Pentecostal/ Charismatic spiriutality.

Albrecht skriver om pentekostala riter och andlighet utifrån tre församlingar som han har undersökt.

Jag har använt den första delen av kapitel 7 Charactreistic qualitties of pentacostal spiriuality. Där går Albrecht igenom fem områden, riter, som han menar är tydliga symboler för en pentekostal/ kar-ismatisk församling. De fem områdena är Ledarskap, tillbedjan, ordet, betjäning och mission. Jag har valt att inte ha med ett sjätte område som Albrecht skriver om utifrån att jag inte anser att det tillför något till det teoretiska perspektivet. Utifrån de fem ovan nämnda begreppen har jag fördjupat min analys av det som kommit fram i intervjuerna och fältstudierna utifrån syfte och frågeställningar.

Ämnet jag har valt att undersöka finns i ett nätverk där jag själv är aktiv och därför har det varit viktigt att jag ansträngt mig för att vara objektiv i intervjuerna. I analysen av materialet har jag varit uppmärksam på att inte låta mig påverkas av mina personliga erfarenheter. Jag är medveten om att detta är svårt och att vi alltid är påverkade av det sammanhang vi är i vilket leder till att jag inte har kunnat vara helt objektiv, men det har varit min ansträngning. Jag känner personligen alla tre infor-manterna väl. Gudstjänsterna från fältstudiet var jag själv en del av som deltagare och jag var också med och ledde förbönen. Utifrån detta har jag aktivt valt att begränsa mina slutsatser till att utgå endast från det material som är insamlat och inte utifrån andra uppfattningar jag samlat in på annat håll.

47 Kvale och Brinkmann 2014, 281-283.

Kapitel 2: Bakgrund

New Wine Sverige är ett nätverk mellan församlingar och ledare med visionen lokala församlingar som förändrar nationer. Nätverket New Wine finns i flera länder så som Indien, Nya Zeeland och många flera. Det startades i England genom att biskop David Pytches bjöd in Vineyardpastorn John Wimber till sin församling. Utifrån denna kontakt kom New Wines nätverk att starta.⁴⁸