Inte vispa upp något

(1)

”Inte vispa upp något”

En analys av New Wine Sveriges förbönspraktik i ljuset av pente- kostal spiritualitet.

Självständigt arbete i KM232R, 15hp Johan Dahlberg

Examinator: Mikael Hallenius Handledare: Torbjörn Aronson Inlämningsdatum: 2021-03-29 Antal ord: 15337

(2)

Abstract

This paper discusses and analyses the renewal movement New Wine Sweden views on prayer, inter- cessions and ministry. New Wine Sweden’s practices in intercession are investigated in worship ser- vices and national events and through interviews with major leaders of the movement Three interviews were done with leaders of the board of New Wine Sweden and three field studies of New Wine Sweden’s summer conference 2019. The result was categorized under the headlines intercession and leading a service. One conclusion of the study was the importance of the voice of God. The main thing the leaders wanted to ensure was the following of the voice of God. They are also heavy influ- enced by John Wimbers teaching about the Kingdom of God and the models that he created for prayer ministry. The result was analyzed with the seventh chapter in Daniel E Albrecht Rites in the spirit; A ritual Approach to Pentecostal/ Charismatic spirituality. The study concludes with a discussion and analysis on what the main identity markers of New Wine Sweden prayer ministry.

Keywords: New Wine Sweden, prayer, pentecostal. renewal, John Wimber, prophecy and interces- sion.

(3)

Innehåll

Abstract ... i

Innehåll ... ii

Kapitel 1: Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Forskningsöversikt ... 2

1.3.1 Uppsatsens plats i forskningen. ... 3

1.4 Teoretiskt perspektiv ... 3

1.4.1 Ledarskap ... 3

1.4.2 Tillbedjan ... 5

1.4.3 Ordet ... 5

1.4.4 Betjäning ... 6

1.4.5 Mission ... 6

1.5 Material ... 7

1.5.1 Intervjumaterial ... 7

1.5.2 Fältstudium ... 8

1.6 Metod ... 9

Kapitel 2: Bakgrund ... 13

2.1 John Wimber ... 13

2.2 David Pytches möter John Wimber ... 14

2.4 New Wine kommer till Sverige ... 15

2.5 New Wine Sveriges värderingar och ledarskap ... 16

2.5.1 Ledarskap ... 16

2.5.2 Värderingar ... 16

2.6 Förbön ... 16

2.6.1 New Wine förböns riktlinjer ... 16

2.6.2 Andens nådegåvor ... 17

Kapitel 3: New Wine Sveriges förbönspraktik ... 19

3.1 Inledning ... 19

3.2 Förbön ... 19

3.2.1 Betjäning ... 19

3.3 Mötesledning ... 22

3.3.1 Inbjudan till förbön enligt första fältstudiet onsdag 26 juni 2019 ... 23

3.2.2 Inbjudan till förbön enligt andra fältstudiet torsdag 27 juni 2019 ... 23

3.2.3 Inbjudan till förbön enligt tredje fältstudiet fredag 28 juni 2019 ... 24

3.3.4 Inbjudan till förbön enligt informanterna. ... 25

Kapitel 4: Pentekostal teologi och New Wine Sveriges förbönspraktik ... 28

4.1 Inledning ... 28

4.2 Ledarskap ... 28

4.3 Tillbedjan ... 29

4.4 Ordet ... 29

4.5 Betjäning ... 30

4.6 Mission ... 31

Kapitel 5: Sammanfattande diskussion ... 32

5.1 Sammanfattning ... 32

5.2 Diskussion kring metod och teori ... 32

5.3 Diskussion och tillämpning för kyrkan ... 33

5.4 Förslag till fortsatt forskning ... 34

(4)

Källförteckning ... 36

Otryckta källor ... 36

Tryckta källor och litteratur ... 36

Internet ... 36

(5)

Kapitel 1: Inledning

1.1 Bakgrund

Kyrkan har firat gudstjänst i alla tider och över hela jorden. Gudstjänsten är central för kyrkans liv inom alla kyrkofamiljer. Uttrycken har skiljt sig över tid, kyrkofamilj och geografisk plats, men en central del i gudstjänsten har alltid varit bön och förbön.

Förbönspraktiken är något som är centralt inom den bibliska historien. Snart efter syndafallet står det att människan börjar be. (1 Mos 4:26)¹ Genom historien har bönen och Guds närvaro haft en central plats i templet (2 Krön 7:1). I evangelierna ser vi Jesus ständigt be för människor. Han lär lärjungarna att det ska komma en hjälpare som ska styrka dem och vara hos dem för alltid (Joh 14:16- 17). I Apostlagärningarna och den första kyrkan ser vi att förbön och Andens närvaro var något naturligt. Apostlarna väntande och blev uppfyllda av Anden på den första pingstdagen (Apg 2). Allt eftersom ser vi hur apostlarna ber och betjänar människor som blir fyllda av Anden (Apg 10:44).

Den pentekostala grenen av kyrkan är den gren som har vuxit snabbast under 1900-talet. Det är en världsvid gren som även har hittat in i de historiska kyrkorna. Inom pentekostalismen ligger betoningen på att Anden är närvarande och verksam, bland annat genom Andens nådegåvor (1 Kor 12).

Inom pentekostalismen finns det egna samfund som kallar sig ”pentekostala”, ofta med en baptistisk dopsyn, men det finns även historiska kyrkor som lutar åt det pentekostala. Det finns en djup ekume- nik inom pentekostalismen. Anne E Dyer skriver i Rites in the Spirit: A Ritual Approach to Pente- costal/Charismatic Spirituality att det främst är de pentekostala kyrkorna som växer i Europa.²

I Sverige finns det flera olika kyrkor och nätverk inom pentekostalismen. Det som kommer undersökas i denna uppsats är nätverket New Wine Sverige. New Wine är en ekumenisk rörelsen vars vision är lokala kyrkor som förändrar nationer.³ New Wine Sverige är ett nätverk som bygger på att lokala församlingar och olika församlingsledare träffas över samfundsgränserna. New Wine Sverige har varit en källa för inspiration för mig de senaste 15 åren. Jag ser mig själv som en del av New Wine Sverige och är medlem i föreningen. Jag har även tidigare varit anställd på 10% under 10 må- nader.

Jag har är intresserad av förbön och tycker att detta fenomen är mycket spännande. De senaste åren har jag fått följa ledare och församlingar där förbönspraktik har fått ta en stor plats, i och med detta har mitt intresse för att undersöka detta område vuxit djupare. Min upplevelse är att New Wine

1 Folkbibeln 2015 används om inte annat anges.

2 Dyer 2017, 137.

3 New Wine – Local churches changing nations. Online: https://newwine.se/.

(6)

Sverige har varit ett nätverk som har fått mycket utrymme i svensk kristenhet till att prata om för- bönspraktik.

1.2 Syfte

Det här är en uppsats i praktisk teologi där jag undersöker New Wine Sveriges förbönspraktiker.

Studiet syftar till att belysa praktik och teologi som motiverar denna praktik inom rörelsen New Wine Sverige. Betoningen kommer vara på predikantens roll i praktiken.

Syftet genomförs med utgångspunkt i nedan över gripande frågeställning.

• Vad innebär New Wines Sverige praktik i fråga om förbön i gudstjänstlivet?

Inom ramen för denna huvudfrågeställning kommer följande specifika frågor besvaras.

• Hur har New Wines Sveriges förbönspraktik vuxit fram och teologiskt motiverats?

• Vilken roll spelar förbönen inom New Wine Sveriges gudstjänster?

• Vilken roll spelar predikanten/mötesledaren i förbönspraktiken?

1.3 Forskningsöversikt

Liturgik är en del av praktisk teologi och bön och förbön är en viktig del av liturgik. Det har inte skrivits varken mycket böcker på forskningsnivå eller forskningsartiklar om bön och förbön på svenska. Efter genomgång från 1960-2019 utgivningar av tidskriften Svenskt Gudstjänstliv som ger ut forskningsartiklar om liturgi, kyrkokonst, kyrkomusik och predikan, har jag endast upptäckt ett tillfälle då de skriver om förbön.⁴ Detta görs i en diskussion om gudstjänsthandböckerna, där det handlar om att förbön har fått en egen plats i strukturen i den norska gudstjänsthandboken.⁵

I en avhandlingsserie inom praktisk teologi som ges ut av Lunds universitet och Uppsalas uni- versitet, Bibliotheca theologiae practicae har jag efter mina efterforskningar inte heller hittat någon avhandling som har fördjupat sin forskning om förbönspraktiker eller bön på svenska.⁶

Det har inte tidigare gjorts någon forskning om New Wine Sverige.

Inom den pentekostala gudstjänsten har Veli-Matti Kärkkäinen skrivit i sin bok an introduction to ecclesiology att inom den pentekostala gudstjänsten är det mötet med gudsnärvaro som är det cen- trala. De pentekostala gudstjänsternas kärna är tillbedjan vilken ofta sker i en mix av bön, träning av Andens nådegåvor, tungotal och bön för helande.

Anne E Dyer skriver i Rites in the Spirit: A Ritual Approach to Pentecostal/Charismatic Spiri- tuality att forskning om pentekostalismen inom Europa inte har varit ett fokus. I övriga världen har

4 Arkiv | Svenskt Gudstjänstliv. Online: https://journals.lub.lu.se/sgl/issue/archive.

5 Edgardh 2019, 75.

6 Bibliotheca theologiae practicae | Centrum för teologi och religionsvetenskap. Online: https://www.ctr.lu.se/forskning/skriftserier/serie/btp/.

(7)

det forskats mer menar hon.⁷ Dyer visar också på att pentekostalismen är på framfart och att den växer. Det finns många olika former av de pentekostala kyrkorna som helhet växer pentekostalismen.⁸

Keith Warrington skriver i sin bok Pentecostal theology att inom pentekostalismen har förbön och bön för helande i den helige Andes kraft varit något naturligt från början.⁹ Warrington fortsätter och visar hur helande och förbön finns med i flera olika stora pentakostala samfund. I Assemblies of God´s teologiska officiella handlingar finns det skrivet helande och förbön är något som är centralt för varje troendes tjänst.¹⁰ Han skriver även att för pentekostala har bön varit en viktig del, speciellt i bön för helande men inte enbart för helande själv utan också bön om att få råd och insikt om hur bön ska ske.¹¹

Simon Chan skriver i sin bok Liturgical theology att pingstens under när Fadern sänder Anden, är ett svar på Jesus himmelska förbön för församlingen. Chan menar att bön om Andens närvaro och Gudsmöte i förbön är ett gensvar i tillbedjan. Chan visar på att inom den Ortodoxa kyrkorna ses den jordliga liturgin som en avspegling till den himmelska liturgin.¹²

1.3.1 Uppsatsens plats i forskningen.

Då det har varit svårt att hitta forskning om förbönspaktik inom den pentekostala kyrkofamiljerna, anser jag att denna uppsats påvisar en blind fläck inom den praktiska teologiska forskningen. Denna uppsats bidrar till att visa på områden för vidare forskning inom praktisk teologi och liturgikforsk- ning. Vilka vidare forskningsområden ser jag presenteras under kapitel 5.

1.4 Teoretiskt perspektiv

Pentekostalism är en del av den protestantiska kyrkofamiljen där betoning ligger på att uppleva och möta Gud direkt genom att bli döpt i den helige Andes kraft.¹³ New Wine Sverige är ett ekumeniskt nätverk mellan församlingar från olika samfund i Sverige.¹⁴

1.4.1 Ledarskap

När Albrecht ska definiera ledarskap inom pentekostalism gör han det utifrån fem symboler för ledarskap. De är ledarskap som talesperson, ledarskap som frivillig lekman, ledarskap som spontant och legitimerat, ledarskap legitimerat utifrån respons och dynamik och ledarskap utifrån gränssätt- ning – ordning och hänryckning.¹⁵

7 Dyer 2017, 136,

8 Dyer 2017, 137.

9 Warrington 2008, 265.

10 Warrington 2008, 265-266.

11 Warrington 2008, 287-288.

12 Chan 2006, 60.

13 Pentecostalism – Wikipedia. Online: https://en.wikipedia.org/wiki/Pentecostalism.

14 Aronson 2021, 24.

15 Albrecht 1999, 220.

(8)

När Albrecht presenterar ledarskap utifrån ledaren som talesperson använder han också begrep- pet modell. Att vara en ledare som modellerar och visar ett liv som är möjligt. Albrecht menar att det ofta är ledaren som blir talespersonen, i de fall han har undersökt i de tre församlingarna är det pastorn som tar rollen som en talesperson – profet. Då är det pastorn som leder utifrån det som Gud har talat om. Pastorn som uppfattar vad Gud säger och berättar det. Predikningar är det sätt som Albrecht anser främst används för att pastorn får rollen som profet och talesperson. I den Vineyardförsamling som Albrecht undersöker är det pastorn som ger kunskapens ord efter predikan och bjuder in till helande.

Det finns alltså ett tydligt fokus på att Gud talar genom ledaren.¹⁶

Albrecht fortsätter med att mena att även det frivilliga ledarskapet eller lekmanaledarskapet genom äldste eller liknande är viktigt. Speciellt i en söndagskontext där Albrecht skriver att deras ledarskap upplevs genom de handlingar de utger. De är med när utdelande av nattvard, de ber för sjuka och möter sjuka. De kan även vara med och predika och leda gudstjänster.¹⁷

Ledarskap inom de pentekostala/karismatiska krestarna kan vara spontana men behöver då bli legitimerade menar Albrecht. Utifrån att det finns en tro på att Gud talar till alla helig Ande kan beröra alla. Men endast att det finns en upplevelse av att Gud har talat leder inte till ledarskap. Utan för att få ledarskap i pentekostala/karismatiska rörelser behöver ledarskapet och tilltalet legitimeras. Det är viktigt för pentekostala/karismatiska församlingar att det finns ett inslag av spontant ledarskap utifrån tron på att Anden är närvarande och att Gud talar.¹⁸

Albrecht skriver om att ledarskap inom pentekostala/karismatiska rörelser blir legitimerade av den respons och den sociala dynamik som uppstår. Det finns en vision tillsammans. Detta blir tydlig- ast i liturgin runt deras gudstjänster, där lovsångsteamen leder lovsång på ett det sätt som ger en störst respons från gudstjänstdeltagarna. Predikan är utformad i syfte att människor ska kunna ge respons, med inbjudan till förbönen ges utrymme i eftermötet och det finns en förväntan på att människor ska respondera. Det finns även en dimension att det ofta är olika ledare som leder de olika liturgiska delarna av gudstjänsten. Albrecht menar att leda en pentekostal gudstjänst liturgiskt är att gensvara på Andens röst och maning.¹⁹

I pentekostala/karismatiska församlingar finns det en spänning i ledarskapet mellan ordning och hänryckning. Albrecht menar att pastorn får rollen att vara den som både leder ordningen och den som utmanar församlingen till kollektiv hänryckning. Utifrån att i pentekostala/karismatiska för- samlingar förväntas pastorn vara en som följer Guds Andes maningar och röst leder detta till att

16 Albrecht 1999, 220-221.

17 Albrecht 1999, 221-222.

18 Albrecht 1999, 222.

19 Albrecht 1999, 222-223

(9)

pastorn behöver kunna bjuda in till tillbedjan och förbön där Anden kan få verka och det som Albrecht kallar hänryckning. Samtidigt behöver pastorn kunna hålla ordning. Pentekostala tror att det finns en gudomlig ordning där Gud verkar. Detta blir synligt i gudstjänsterna genom att det bjuds in till förbön och bön för helande efter predikan, där Andens gåvor får verka.²⁰

1.4.2 Tillbedjan

Albrecht beskriver tillbedjan som något centralt inom pentekostalism och som betonas starkt.

Han skriver ”Their understanding and practice of worship lies at the heart of their ritual and spirituality.”²¹ Han understryker i hans undersökningar av de tre församlingarna att det var flera av besökare som sa de kommer dit för att deras tillbedjan är så bra. Tillbedjan är alltså något som är centralt inom pentekostalism menar Albrecht. Han framhäver att tillbedjan får tre betydelser inom pentekostalismen. Den första är att tillbedjan är något som sker i hela livet, alla handlingar ska göras i tillbedjan till Gud. Den andra är att tillbedjan är hela liturgin för en pentekostal gudstjänst. Det tredje är att tillbedjan är en specifik del av gudstjänsten.²²

Tillbedjansriten har som funktion inom pentekostalism att leda till ett möte med Gud och Guds kraft. Ordet tillbedjan är för pentekostala ofta synonymt med Guds närvaro. Tillbedjan leder in till ett möte med Guds närvaro. Gudstjänstdeltagarnas erfarenheter i tillbedjan och med Guds närvaro formar andligt. Tillbedjan inom pentekostalismen innehåller en djup kommunikation mellan gudomligheten och mänskligheten enligt Albrecht.²³

Albrecht skriver också att inom pentekostalismen leder tillbedjan kyrkan ut till människor i nöd. Att möta människor utan för kyrkan med behov blir en del och resultat av tillbedjan. Även i en pentekostal gudstjänst menar Albrecht att tillbedjan leder till att gudstjänstdeltagarna betjänar varandra i förbön för deras olikas behov. Hur denna förbönsstund kan se ut är olika skriver Albrecht.

Det kan vara att den som leder framifrån inbjuder till förbön fram i kyrksalen där deltagarna kan få förbön av äldste eller ett annat sätt är att de bildar ringar och ber för varandras behov. Utifrån det senare sättet bjuds gudstjänstdeltagande in att reflektera över människors behov.²⁴

1.4.3 Ordet

Inom pentekostala/ karismatiska församlingar symboliserar det som Albrecht kallar ”Ordet” för det som Gud säger. Att Gud talar idag liksom han har talat i historien under de bibliska dagarna.²⁵ I riten som handlar om att Gud talar blir det samtalet som sker mellan mänskligheten och gudomligheten.

Undervisningen sker utifrån Bibeln som ses som Guds ord. De pastorala predikningarna lär ut bibliska

20 Albrecht 1999, 224.

21 Albrecht 1999, 225.

22 Albrecht 1999, 225.

23 Albrecht 1999, 226.

24 Albrecht 1999, 228.

25 Albrecht 1999, 228.

(10)

sanningar. Men den bibliska predikningarna ska placera Guds ord mitt i gudstjänsten. Albrecht menar att i pentekostala församlingar så är inte riten ordet enbart predikningar eller undervisningen utan det finns något mer. Pentekostala väljer ofta att betona vittnesbörd och här väljer Albrecht att lägga det som en del det under ordet. Han menar genom vittnesbörd blir Guds ord förkunnat eftersom vittnes- bördet förkunnar om Guds handlande. Albrecht går också igenom det han kallar karismatiska ord.

Det menar han är den mest dynamiska dimensionen av den pentekostala/ karismatiska förståelse av Ordet. Han refererar till de andliga gåvor som profetiska gåvan, uttydningen av tungotal som gåva.

Även om inte alla gåvor är talande gåvor så som helandetsgåva eller trons gåva, verkar många av gåvorna inom det som klassiskt klassas som ord. Det finns ett budskap från Gud till människorna.²⁶ 1.4.4 Betjäning

Albrecht skriver om det han kallar ministry, det kommer jag översätta med betjäning.²⁷ Han skriver att de pentekostala församlingarna har tre dimensioner av betjäning där den första är betjäning inför Gud i tillbedjan. Den andra dimensionen är betjäningen inom församling, t.ex. förbön. Den tredje är betjäning till världen.

Den pentekostala samlingen eller gudstjänsten kan till exempel förstås genom att studera dess riter menar Albrecht och i dessa finns det ofta en stort fokus på betjäning och att människor ska möta Gud och det gudomliga. I de församlingar som Albrecht har undersökt sker betjäningen (förbönen) i slutet av gudstjänsten ofta genom att man bjuder fram människor för att få förbön, det som på eng- elska kallas altar call. Han skriver också att betjäningen fungerar som en lins som man kan se en pentekostal/ karismatisk gudstjänst, genom nämnligen mötet mellan Gud och människan. Han menar att betjäningen är huvudpunkten av den pentekostala/ karismatiska gudstjänsten, det är ofta här som bön om helande och de andliga gåvorna kommer i funktion.²⁸ I sin undersökning av församlingar ser Albrecht att i Vineyardförsamlingen har betjäningen efter predikan blivit deras trademark och det som folk söker efter när de besöker församlingen. Han betonar också att det är människors behov man längtar efter att betjäna.

1.4.5 Mission

I den pentekostala andligheten finns det också ett stort utåtriktat fokus på mission, att betjäna världen utan för kyrkan och församlingen. Ett fokus på att genom gudstjänsten av tillbedjan, Ordet och betjäningen bli utsända till världen utanför. Det finns en frihet och det som Albrecht kallar expe- rimenterande av användandet av de andliga gåvorna för att nå människor. Han beskriver hur

26 Albrecht 1999, 229.

27 Översättningen haltar och fångar inte alla nyanser. Men utifrån det urval av information som Albrecht skriver anser jag att det är bästa översättningen.

28 Albrecht 1999, 234.

(11)

betoningen behöver vara utåt och vidare i de pentekostala församlingarna. Albrecht fortsätter resonera hur de använder sina resurser visar på deras betoning på mission och evangelisation.²⁹

Detta teoretiska perspektiv ska användas för att belysa hur det pentekostala framkommer i New Wine Sveriges förbönspraktik. I kapitel 4 kommer de fem rubriker som har presenteras att användas för att analysera materialet som framkommer i kapitel 3.

1.5 Material

Det huvudsakliga materialet till denna studie är inhämtat från tre intervjuer jag genomfört med tre olika ledare inom New Wine Sverige och tre fältstudier av tre gudstjänster på New Wine Sveriges sommarkonferens 2019. När du studerar förbönspraktiker i pentekostala organisationer och försam- lingar går det inte att undersöka handböcker utan det behöver ske genom intervjuer och fältstudium.

Utöver detta har jag använt ett kapitel ur Rites in the Spirit, a ritual approach to pentecostal/ Char- ismatic spirituality av Daniel E. Albrecht, för en fördjupad analys, se 1.4

1.5.1 Intervjumaterial

Till urvalskriterierna för intervjumaterialet har jag valt tre personer som är ledare inom New Wine Sverige. De kriterier jag har valt att ha är att man ska varit en del av New Wine Sverige en längre tid, är med i styrelsen och predikar eller leder gudstjänster kontinuerligt inom New Wine Sverige. De tre personer som jag har valt är ordinerade i tre olika samfund. För att ha med ett genusperspektiv har jag valt att ha personer av olika kön, två män och en kvinna.

En av intervjupersonerna är Hans Wolfbrandt, kyrkoherde i Lysekils pastorat. Han har varit en del av New Wine sedan mitten av 90-talet. Han har varit med i styrelsen sedan starten av föreningen New Wine Sverige 2006 och varit nationell ledare sedan 2015. Wolfbrandt reser och undervisar kontinuerligt på New Wines event, predikar och leder gudstjänster på New Wine Sveriges nationella event.

En annan av intervjupersonerna är John Derneborg, pastor i Pingstkyrkan i Vänersborg. Han har varit en del av New Wine Sverige sedan sent 1990-talet. Han har varit en del av New Wines styrelse sedan 2008 och är anställd som inspiratör för New Wine Sverige på 20%. Han reser och undervisar kontinuerligt på New Wines event och predikar och leder gudstjänster på New Wine Sve- riges nationella event.

Intervjuperson Kim Brynte är pastor i Immanuelkyrkan i Malmö som tillhör Evangeliska fri- kyrkan. Hon var tidigare anställd koordinator för New Wine. Hon är en del av styrelsen för New Wine Sverige och ansvarig för att starta ett kreativt nätverk inom New Wine Sverige. Hon reser och

29 Albrecht 1999, 236-237.

(12)

undervisar kontinuerligt på New Wines event och predikar och leder gudstjänster på New Wine Sve- riges nationella event.

Intervjuerna genomfördes på Zoom utifrån att det pågick en pandemi och reseavstånden var stora mellan mig som intervjuare och informanterna. Jag skapade en intervjuguide som intervjuerna strukturerades utifrån. Eftersom det var halvstruktureade intervjuer användes intervjuguiden som ut- gångspunkt men följde samtalet och ställde följdfrågor om det behövdes.

Det material som framkommit i intervjuerna har spelats in och transkriberats. Detta material utgör den största delen av det empiriska materialet i denna studie. Utifrån de premisser som fanns vid intervjuerna har materialet bearbetats på utsagoplanet. Detta innebar att just det som har sagts i de specifika intervjuerna har använts och analyserats. Inga garantier finns för att det personerna har sagt är vad de verkligen tycker eftersom jag endast har haft tillgång till deras ord och inte annan privat information som kunnat styrka det de säger. Jag har trots detta gjort bedömningen att utifrån att informanterna har varit ledare, pastorer och präster under lång tid är deras integritet stor och därmed deras ord trovärdiga.

Materialet, både det inspelade och transkriberade har förvarats hos författaren. Endast författa- ren har haft tillgång till intervjuerna och transkriberingen. Handledare och examinator kan få tillgång till transkriberingen om det tillfrågas.

1.5.2 Fältstudium

Tre fältstudium har utförts för att få en större kunskap om förbönspraktiken inom New Wine Sverige.

Då New Wine Sverige inte har haft några möten eller gudstjänster under tiden för när denna uppsats har skrivits har jag studerat inspelade gudstjänster från New Wine Sveriges sommarkonferens 2019 i Vänersborg. Gudstjänsterna som jag har studerat har funnits inspelade och tillgängliga på Visions Sverige Youtubekanal.³⁰ Då dessa har producerats av Vision Sverige fanns inte inledningen på guds- tjänsterna med utan de startade direkt med lovsången. På vissa av gudstjänsterna är också lite av slutet bortklippt men jag har gjort bedömning att den större delen av gudstjänsten och förbönen finns med både innan, under och efter predikan. Det är tre olika talare. Första gudstjänsten är Hans Wolfbrandt talare som även är en av informanterna i denna studie. Den andra talaren heter Paul Orlenius och är med i New Wine Sveriges styrelse.³¹ Den tredje talaren är Paul Harcourt som är ledare för New Wine England. Varje gudstjänst har också mötesledare. Den första kvällen är det John Derneborg som också är informant i denna uppsats. De andra två kvällarna är det Kim Brynte och Johan Jordeskog som båda är med i New Wines styrelse.³² Kim Brynte är även en av informanterna till denna uppsats.

30 TV Vision Sverige – YouTube. Online: https://www.youtube.com/channel/UCjwxcVxxhclYtXXvesn-3SA.

31Styrelse – New Wine. Online: https://newwine.se/om-oss/styrelse/.

32Styrelse – New Wine. Online: https://newwine.se/om-oss/styrelse/.

(13)

1.6 Metod

Ämnet jag har valt att studera finns inom kyrkans liv, utifrån detta har jag valt att arbeta induktivt.

Induktivt är att arbeta utan en förutbestämd teoribildning som styr undersökningen. Det har lett till att jag har lyssnat till vad de tre informanterna sagt om New Wines Sveriges förbönspraktik. I fält- studiet har jag följt samma metod genom att lyssna och uppfatta vad som sagts och vad som hänt.

Jag har valt att använda kvalitativa och halvstrukturerad intervjuer för de tre informanterna som antingen står i ledarskap för New Wine Sverige och predikar eller är mötesledaren under New Wine Sveriges gudstjänster. Stienar Kvale och Svend Brinkmann anser att målet med en halvstrukturerad intervjun är att få tillgång till beskrivningar av informanternas livsvärld med syftet att tolka innehållet för att beskriva det ämne som undersöks.³³ Kvale och Brinkmann beskriver att den kvalitativa forsk- ningsintervjun handlar om att utifrån informanternas synvinkel försöka förstå världen och utifrån deras erfarenheter utveckla mening och avslöja hur deras värld ser ut.³⁴

I en enkätundersökning blir svaren många men de blir korta. Den halvstrukturerade intervjun använder sig av några få vägledande frågor. Utifrån dessa har informanten gott om utrymme att ge sitt perspektiv och svara på frågan. Den kvalitativa halvstrukturerade intervjun får färre svarande än en enkätundersökningen vilket också minskar undersökningens bredd till analysen men den blir inte lika ytlig som en enkätundersökning kan vara. I intervjun finns det möjlighet till att ställa fördjupande frågor utifrån det som har kommit fram i intervjun som fördjupar förståelsen för informantens livs- värld kring ämnet.³⁵ Utifrån detta har jag försökt genomföra intervjuerna med en blandning av styrda frågor och ett öppet samtal. Intervjuguiden har skapats utifrån syftet och frågeställningar. Målet har varit att informanterna ska känna sig trygga att kunna ge sitt perspektiv på frågorna. Vid behov har jag haft möjlighet att ställa följdfrågor till informanterna för att säkerställa att jag har uppfattat svaren korrekt. I ett informationsbrev som skickades till informanterna några dagar innan intervjun presen- terades syfte och övergripande frågeställning. I informationsbrevet presenterade jag öppet och över- gripande vad intervjun har handlat om utan att i förväg avslöja mina frågor.

I denna uppsats har tre personer med ledande ställning inom New Wine Sverige intervjuats.

Urvalskriterierna har varit att informanterna står i ledande ställning och antingen predikar eller leder gudstjänster kontinuerligt inom New Wine Sverige. Jag har valt två män och en kvinna för att få en bredd utifrån ett genusperspektiv. Kvale och Brinkman menar att man ska välja det antal personer som behövs för att ta reda på det som behövs för att få veta det som man vill veta.³⁶ Det går att

33 Kvale och Brinkmann 2014, 19.

35 Kvale och Brinkmann 2014, 32-33.

(14)

diskutera om tre personer har varit tillräckligt för att uppnå ett mättat resultat. Min bedömning är att intervjuerna tillsammans med fältstudium ger en tillräcklig mättnad.

Som intervjuare är det lätt att fokusera på att vilja ha fram svar från informanten. Därför är det viktigt att intervjuaren är medveten om de etiska frågor som rör intervjun. I planeringen inför intervjuerna fanns det från min sida en medvetenhet om att intervjutillfället av informanten kunde upp- fattas som stressande eller ändrad uppfattning i självuppfattningen.³⁷ Innan intervjuerna har jag för- medlat att de inte kommer vara anonyma i denna undersökning, varken deras namn eller sammanhang, de har alla godkänt detta. Jag har även utifrån Kvales och Brinkmanns riktlinjer givit dem information om vem som har tillgång till intervjun efteråt och hur den förvaras.³⁸ Det finns många anledningar till att det är positivt om informanterna är anonyma, det kan leda till att få bättre och ärligare svar. ³⁹ Jag anser att New Wine Sverige är ett sådant litet nätverk med så få ledare att det enkelt hade varit möjligt att lista ut vilka informanterna är och utifrån detta anser jag att det har varit mer etiskt att använda icke anonyma informanter.

Intervjuerna har genomförts via videotelefonitjänsten Zoom. Detta då det pågick en pandemi medan denna uppsats skrevs och det var långa avstånd mellan författaren och informanterna. Restrikt- ionerna har avrådtt från resor och från att träffa nya människor. Om det hade varit möjligt hade det varit mer önskvärt att genomföra intervjuerna genom ett personligt möte. Kvale och Brinkmann skriver att de första minuterna av en intervju är viktiga för att skapa en avslappnad miljö där informanterna kan känna sig säkra för att kunna svara på frågorna.⁴⁰ De anser också att det kroppsliga mötet är viktigt, kroppsspråket sänder signaler.⁴¹ Detta är något som jag har varit uppmärksam på i det digitala mötet där jag har försökt skapa en säker och trygg plats för informanterna.

Intervjumaterialet har transkriberats noggrant och samtidigt som detta gjordes, gjordes enligt Kvale och Brinkmann en inledande tolkning av det insamlande materialet. De menar även att hur intervjun skrevs ner kommer att påverka hur läsningen och tolkningen skett.⁴² Utifrån detta har jag transkriberat noggrant med markeringar för pauser och ohörbara ord. I uppsatsen har jag valt att ta med dessa för att den skrivna texten ska bli mer läsbar och begriplig.

Fältstudierna har gjorts genom deltagande observation av tre inspelade gudstjänster från New Wine sommarkonferens 2019. Kvale och Brinkmann skriver ”Om man vill studera människors bete- ende och deras interaktion med sin miljö kommer observation och informella samtal från fältstudier

(15)

vanligen att ge en mer valid kunskap än intervjufrågor”.⁴³ Utifrån det anser jag att flera fältstudier har gett ett större material och djup. Det är en svaghet att det har varit inspelade gudstjänster. Men på grund av den rådande pandemin fanns det inga andra möjligheter. Jag har fört minnesanteckningar över det som hänt under inspelningarna och analyserat på samma sätta som intervjuerna analyseras.

Detta har liksom intervjuerna blivit nytt källmaterial. Materialet som kommit från fältstudierna har sparats hos författaren.

I analysen har jag varit medveten om att det finns tre analysdimensioner utifrån det som sägs i intervjuerna. De tre dimensionerna är utsagoplan, informationsplan och verklighetsplan. Utsagopla- net är en aktörs verklighetsuppfattning och idéer som det föreligger i offentligt material. Informat- ionsplanen är en aktörs verklighetsuppfattning som en aktör själv tror att hen har. Det undersöks genom privata anteckningar och dagböcker. Verklighetsplanet är den verklighetsuppfattning som ak- tören verkligen har och är som det är. Utifrån materialet som har framkommit i intervjuerna har analysen varit på det första planet, utsagoplanet. Genom fältstudiet har även det tredje planet, verklighetsplanet, blivit aktuellt att analysera till en viss del. Utifrån det som har framkommit genom fält- studiet har intervjuerna analyserats i ljuset av det som informanterna sagt i sina intervjuer och hur de agerat under gudstjänsterna i fältstudierna.⁴⁴ I frågan om vilken tilltro som finns till det som sagts i intervjuerna har jag inte kunnat göra något annat än att undersöka det som sagts.

Efter transkribering har materialet genomgått en breddanalys där jag har redogjort för och äm- nat förstå materialet. Detta har gjorts genom närläsning av intervjuerna, där jag koncentrerat har sam- manfattat huvudpoänger och betoningar hos varje informant utifrån de svar de har gett. Detta kallar Kvale och Brinkmann meningskoncentrering.⁴⁵ Först har jag placerat kategorierna under varje informant och sedan fört ihop informanternas betoningar och poänger i kategorier som har skapats utifrån materialet. Jag har under denna process gjort val av material och gjort vissa tolkningar där urvalet av informanternas huvudpoänger är min tolkning av deras svar. Jag har sedan analyserat det som kommit fram ad-hoc. Kvale och Brinkmann beskriver ad-hoc som den vanligaste analysformen av intervju.

Ad-hoc innebär att det inte väljs en metod i förväg, utan att under vägens gång används olika metoder och tekniker fritt. De beskriver också att användandet av ett sådant flexibelt förhållningsätt till metod kan hjälpa till att hitta innebörd, strukturer och mening som inte hade upptäckts vid en första genom- läsning.⁴⁶ Det har för den här uppsatsen inneburit att jag har gjort en övergripande läsning av materialet, gjort närläsningar av vissa teman eller mönster jag lagt märke till och jag har sedan sammanställt

44 Lundquist 1993, 108-113.

(16)

vad jag uppfattat hör ihop av olika delar av intervjuerna. Kvale menar att ett sådant flexibelt förhåll- ningssätt till metod kan hjälpa till att hitta mening, innebörd och strukturer som inte upptäcks vid en första genomläsning.⁴⁷

Den fördjupade analysen i kapitel 4 har gjorts genom hjälp av ett teoretiskt perspektiv taget från Daniel E Albrecht bok Rites in the spirit; A ritual Approach to Pentecostal/ Charismatic spiriutality.

Albrecht skriver om pentekostala riter och andlighet utifrån tre församlingar som han har undersökt.

Jag har använt den första delen av kapitel 7 Charactreistic qualitties of pentacostal spiriuality. Där går Albrecht igenom fem områden, riter, som han menar är tydliga symboler för en pentekostal/ kar- ismatisk församling. De fem områdena är Ledarskap, tillbedjan, ordet, betjäning och mission. Jag har valt att inte ha med ett sjätte område som Albrecht skriver om utifrån att jag inte anser att det tillför något till det teoretiska perspektivet. Utifrån de fem ovan nämnda begreppen har jag fördjupat min analys av det som kommit fram i intervjuerna och fältstudierna utifrån syfte och frågeställningar.

Ämnet jag har valt att undersöka finns i ett nätverk där jag själv är aktiv och därför har det varit viktigt att jag ansträngt mig för att vara objektiv i intervjuerna. I analysen av materialet har jag varit uppmärksam på att inte låta mig påverkas av mina personliga erfarenheter. Jag är medveten om att detta är svårt och att vi alltid är påverkade av det sammanhang vi är i vilket leder till att jag inte har kunnat vara helt objektiv, men det har varit min ansträngning. Jag känner personligen alla tre informanterna väl. Gudstjänsterna från fältstudiet var jag själv en del av som deltagare och jag var också med och ledde förbönen. Utifrån detta har jag aktivt valt att begränsa mina slutsatser till att utgå endast från det material som är insamlat och inte utifrån andra uppfattningar jag samlat in på annat håll.

(17)

Kapitel 2: Bakgrund

New Wine Sverige är ett nätverk mellan församlingar och ledare med visionen lokala församlingar som förändrar nationer. Nätverket New Wine finns i flera länder så som Indien, Nya Zeeland och många flera. Det startades i England genom att biskop David Pytches bjöd in Vineyardpastorn John Wimber till sin församling. Utifrån denna kontakt kom New Wines nätverk att starta.⁴⁸

2.1 John Wimber

John Wimber var en man som sa att han inte kände till mycket om Gud eller religion när han konver- terade 1962. Utifrån han och hans frus omvändelse till Jesus kom deras förståelse av kristendom och Gud att fördjupas. De pratade ofta med sina vänner om deras nya tro och hur den hade förvandlat dem och gett dem en ny mening med livet. John Wimber sökte sig också vidare mot ledarskap i kyrkan och började gå på ett bibel college. Under 1970 blev han pastor i en kväkarförsamling. För- samlingen växte och Wimber sågs som en lyckad pastor. Dock fanns det något som skavde och hans slutade som pastor.⁴⁹ Han började istället som församlingskonsulent på California Fuller Evangel- istic Association och i den rollen besökte han många olika församlingar. Det var även genom den tjänsten som han träffade C. Peter Wagner som kom att öppna upp hans sinne för det pentekostala och karismatiska med betoning på nådegåvorna. Wimber trodde inte vid den tidpunkten att nådegå- vorna var aktiva i kyrkan idag. Efter att Wimbers fru Carol blev helad och fick gåvan att tala i tungor smälte hans skeptiskhet mot nådegåvorna bort.⁵⁰ Utifrån sitt vittnesbörd om Guds handlande startade Carol en bibelstudiegrupp som enligt Daniel E. Albrecht exploderade med under och tecken och blev början på en rörelse. Utifrån den gruppen startades församlingen Anaheim Vineyard som kom att växa till drygt 5000 medlemmar redan efter tre år. Församlingen kännetecknades av att det främst var unga människor och att det var med om under och tecken.⁵¹ Efter detta blev Wimber konsulent som besökte olika församlingar igen men denna gång som inspiratör för ett liv i Andens kraft med under och tecken.

Vineyard kom att söka de klassiska pentekostala uttrycken som andens gåvor och kraft men de sökte också efter att inspirera de evangelikala som till viss mån hade varit kritiska eller försiktigt inställda till det pentekostala. Även om Vineyard hade pentekostala uttryckssätt sökte de efter att göra detta på sitt eget sätt. De började sina gudstjänster genom att tillbe med musik under 30-50 minuter

48 Historia – New Wine Online: https://newwine.se/om-oss/historia/.

49 Albrecht 1999, 61.

50 Albrecht 1999, 62-63.

51 Albrecht 1999, 63.

(18)

ofta med sånger som Vineyardmedlemmarna hade skrivit själva. Detta sätt att tillbe liknande det sätt som fanns inom den karismatiska förnyelsen dock gjorde Vineyard det med en egen prägel. Även om förväntningarna och atmosfären var hög i gudstjänsterna var dessa mer avslappande och ”laid back”

än i andra karismatiska rörelser.⁵² För Wimber var Andens kraft något centralt. Inom klassisk pentekostalism hängde Andens kraft ihop med Andedopet men inom Vineyard kom detta samband att betonas mindre. Vineyards syn på Andens kraft kom utifrån Wimbers syn på Guds Rike, där han var influerade av den evangelikala teologen George Eldon Ladd.⁵³

Inom Vineyard fanns det en stor förväntan på att få se helande när man bad för det. Inom Viney- ard predikades att man hade fullt förtroende för modern medicin och läkarvård, men samtidigt predi- kade man fullt ut tron på det gudomliga helandet och såg det som ett tecken för Guds Rike, Guds kraft och Guds medlidande. Det fanns en stor tilltro till den andliga nådegåvan ”kunskapens ord”, att Gud leder genom bön för helande.⁵⁴

John Wimber kom att resa runt hela världen för att undervisa församlingar om under och tecken.

Utifrån detta uppstod det flera Vineyardförsamlingar runt om i världen. Wimbers största påverkan är genom de olika nätverk som kom att skapas utifrån eller bli inspirerade av hans undervisning om Guds Rike. Där är New Wine ett av nätverken som blev inspirerade.

2.2 David Pytches möter John Wimber

När David Pythes och hans fru Mary kom tillbaka från mission i Sydamerika, där de hade varit med om väckelse och andlig förnyelse, till att leda en församling i Storbritannien ville de se samma sak där. Utifrån det bjöd David in John Wimber till deras församling 1981 och det blev förnyelse i den församlingen de verkade i. Genom detta kom församlingen att starta förnyelseteam som sändes ut för att undervisa i andra församlingar. I New Wine Englands film Greater Things – The Story of New Wine so far, beskriver Mary Pytches hur hon och maken blev vänner med makarna Wimber och hur de åkte dit för att umgås. Paret pratar också om hur viktigt Wimber var för dem och hur de fick böcker och resurser av dem för att fortsätta inspirera till Andens liv och under och tecken. Hon fortsätter att berättar att det var utifrån den kontakten som ledare började komma till deras kyrka och bad om att få träffa David Pytches för att få råd och hjälp men då de ledde en församling fanns det inte tid för personlig rådgivning och de startade då ledarretreater för att kunna hjälpa. Under ledarretreaterna undervisade de, övade i andliga gåvor och profeterade över de medverkande. De berättar också om hur de medverkande blev placerade i hem, hos människor som de visste skulle be för dem, så att de fick förbön på kvällarna efter all undervisning. Mary berättar att de valde att ge bort allt de hade lärt

52 Albrecht 1999, 64.

53 Albrecht 1999, 65-66.

54 Albrecht 1999, 67.

(19)

sig av Wimber genom att undervisa och skicka ut team för att ge det vidare, vilket John Wimber hade sagt åt dem att göra. Efter att de hade undervisat pastorer och präster upplevde de att församlingarna inte förstod det som pastorerna och prästerna kom tillbaka och undervisade om. Det behövdes en plats där församlingarna kunde komma samman och uppleva det som Pytches försökte lära ut. David Pyt- ches berättar att fokus vad på att de skulle få se förbönen och Andens kraft. Ur det startades New Wine sommarkonferens i England 1989. En viktig sak som betonades i början av New Wines konferenser var alla människors tjänst vilket innebar att det inte var en stark evangelist som bad från scenen utan att alla skulle vara med och be.⁵⁵ Efter uppstarten kom fler och fler församlingar med och utifrån de församlingar och ledare som ville vara med startades The New Wine Network under 1998 för att stödja kyrkor och ledare som längtade efter förnyelse.⁵⁶ New Wine är inte begränsat till den angli- kanska kyrkan utan finns inom olika samfund världen över.⁵⁷

2.4 New Wine kommer till Sverige

New Wine kom till Sverige genom Pastorn Andrew Thompson som var pastor i Salemförsamlingen i Vargön. I mitten av 90-talet startade han förnyelsehelger och ledarkonferenser med talare från New Wine i England.⁵⁸ Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet var Kjell-Axel Johansson pastor i Elimkyrkan i Stockholm och de var också präglade av New Wine. Det hölls även ledarkonferenser i Stockholm.⁵⁹ Under 2001 hade New Wine sin första sommarkonferens i Töckfors, Värmland. New Wine har sedan dess haft ledarkonferenser och sommarkonferenser. ⁶⁰ Under 2006 gjordes det en nystart och en breddning av New Wine då en officiell förening bildades och en sammanslagning gjordes med Kairos som var ett forskningsinstitut som fanns i S:ta Clara kyrka i Stockholm under Carl-Erik Sahlbergs ledning sedan 1996. Torbjörn Aronson skriver i sitt kapitel tillväxten av nya pentekostala församlingar i Sverige 1974˗2020 i antologin Pentekostalismen i Sverige på 2020-talet,

”Beslutet om ett samgående mellan Kairos och New Wine Sverige fattades för att öppna upp dörrarna till ett stort nätverk av likasinnade ledare och lokala församlingar.”⁶¹

Aronson fortsätter med att skriva att New Wine Sverige har blivit ett ekumeniskt nätverk som har lyckats bygga över klyftan mellan frikyrkorna och Svenska Kyrkan.⁶² Inom nätverket finns det åtta stycken resursförsamlingar. Utöver detta finns det också ett 20-tal församlingar som deltar i New

55 Greater Things - The Story of New Wine so far – YouTube Online:https://www.youtube.com/watch?v=TW5nAX- CUA_Y.

57 Aronson 2021, 23.

58 Aronson 2021, 23.

60 Aronson 2021, 23.

61 Aronson 2021, 23.

62 Aronson 2021, 24.

(20)

Wines konferenser eller tar del av deras material. New Wine Sverige sommarkonferenser har år för år vuxit och har på senare år samlat mellan 2000-3000 deltagare.⁶³ Under de senaste åren har New Wine vuxit genom att fler församling kopplar med nätverket och deras konferenser har vuxit. Främst deras sommarkonferens ifrån vilken flera lovsångskivor spelats in vilka har fått stor spridning. New Wine Sveriges sommarkonferens har idag blivit en av de större i Sverige.⁶⁴

2.5 New Wine Sveriges värderingar och ledarskap 2.5.1 Ledarskap

New Wine Sverige leds av en styrelse som 2020-2021 hade 9 ledamöter och en ordförande som även är nationell ledare. Nationell ledare är Hans Wolfbrandt. Utifrån styrelsen finns det en ledningsgrupp som består av 5 personer även denna leds av New Wines nationella ledare.⁶⁵

2.5.2 Värderingar

New Wine Sverige har som vision:

Lokala församlingar som förändrar nationer – Vi vill se vår nation förändrad genom kristna som upplever glädjen i att tillbe Gud, genom friheten att följa Jesus och genom kraften av att bli fylld av den Helige Ande. Vi vill se församlingar som blir förnyade, stärkta och planterade, som lever ut Guds ord i varje område av livet, som tjänar Gud genom att sträcka sig ut till de förlorade, sargade och fattiga och som demonstrerar Guds rikes goda nyheter till alla.⁶⁶

Utifrån sin vision har New Wine Sverige 10 stycken värderingar vilka beskriver teologi, ledarskap, vision och Andens roll. Dessa värderingar visar att New Wine Sverige är en evangelikal rörelse.⁶⁷

New Wine Sverige skriver på sin hemsida att man eftersträvar att nå sin vision genom fyra olika nivåer av arbete. Den första nivån är att arbeta med församlingsledare. Den andra nivån är genom konferenser. Den tredje nivån är träningstillfällen. Den fjärde nivån är resurser.⁶⁸

Torbjörn Aronson skriver i sin bok Ett nytt karismatiskt landskap i Sverige att New Wine är att betrakta som tillhörande ”third wave” genom dess anknytning till evangelikal teologi.⁶⁹

2.6 Förbön

2.6.1 New Wine förböns riktlinjer

I de riktlinjer som skickades ut till alla som skulle vara förebedjare på New Wines sommarkonferens 2019 finns riktlinjer för förbönen, de väljer att kalla förbönen för den personliga betjäningen. Det

63 Aronson 2021, 24.

64 Gud tog över bandy-arenan i Vänersborg. Online: https://www.varldenidag.se/nyheter/gud-tog-over-bandy-arenan-i- vanersborg/repsfq!zTwsCL83MGYUcEAK0uLpg/.

65 Styrelse – New Wine. Online: https://newwine.se/om-oss/styrelse/.

66 Om oss – New Wine Online: https://newwine.se/om-oss/.

69 Aronson 2016, 19.

(21)

inleds med en rubrik ”Betjäning handlar om att samarbeta med Gud; Fader, Son och Helig Ande – att i allt välsigna det Gud gör och att följa mötesledarna”.⁷⁰ Denna rubrik är satt för att visa vad de vill att förbönen inom New Wine Sverige ska vara genomsyrad av. De väljer att särskilja två moment som kan hända i förbönen, Allmän betjäning och individuell betjäning.⁷¹

Den allmänna betjäningen är speciellt tillämpbar när mötesledarna eller predikanterna bjuder in människor att ta emot helig Ande och Guds direkta beröring genom förbön. Ett exempel på in- struktioner från mötesledaren eller predikanten kan vara att välsigna en person kort och gå vidare till nästa. Detta med att be kort ska göras för att inte störa skeendet utan sedan gå vidare. Om förebedjaren upplever att Guds närvaro vilar över personen uppmuntrar de att be ut t.ex. att Herrens Ande vilar över dig, men att inte störa skeendet utan sedan söka sig vidare.⁷²

Den individuella förbönen är det som inom pentekostalismen kallas för förbön. Att människor söker förbön och att förebedjare ber utifrån deras behov. De skriver i sina riktlinjer att detta är den vanligaste formen av betjäning inom New Wine Sverige vilken kan innebära att det människor kommer fram för förbön på inbjudan från predikant, mötesledare eller utifrån gudstjänstdeltagarens personliga behov. New Wine har som riktlinje att man ska be två och två, helst man och kvinna utifrån att man då kan be för både män och kvinnor. De skriver att om det blir mycket människor som söker förbön kan man behöva att dela upp sig och be själv men att man då endast ber för samma kön som man själv är. Själva förbönsmodellen de ber utifrån är en 5-stegsmodell. De fem stegen är 1. Intervju, att ställa den enkla frågan, vad är problemet. 2. Diagnos, varför finns problemet. 3 Val av bönetyp, vad för bön behövs? 4. Uppföljning- hur går det? Vad händer? 5. Råd efter bönen. De lyfter flera gånger fram att det är viktigt att man är ledd av helig Ande.⁷³

De avslutar sina riktlinjer med en sida som de kallar tillägg vilket innehåller fler riktlinjer om vad man bör tänka på. Riktlinjerna betonar att det är viktigt med hur vi uppträder på ett mänskligt och socialt plan. Det finns även riktlinjer om att inte lova helande eller tala ut att någon är besatt av onda andar. De avslutar med att säga att om man som förebedjare känner sig osäker ska man uppsöka de som är ansvariga för förbönen.⁷⁴

2.6.2 Andens nådegåvor

John Wimbers undervisning om Guds Rike och Andens nådegåvor har influerat New Wine Sverige.

Andens nådegåvor står nämnda i första korintierbrevet där brevets författare Paulus räknar upp An- dens nådegåvor (1 Kor 13). Wimbers undervisning särskiljer sig från den klassiska pentekostala synen

70 Riktlinjer för betjäning av vuxna 2019, 1.

(22)

på nådegåvor genom att han inte betonade att en person måste tala i tungor för att vara uppfylld av Anden. Wimber menande att tungotalet är en av nådegåvorna som finns tillgängliga för de troende.

Wimber framhöll vikten av nådegåvor och betonade starkast under och tecken. Wimber ansåg att alla troende kunde vara aktiva i användandet av nådegåvorna.⁷⁵ New Wine Sverige skriver i sina värde- ringar: ”Vi vill se varje kristen använda allt naturligt förnuft, all vishet och alla förmågor som vi har, samtidigt som vi lär oss verka i Andens övernaturliga gåvor för att betjäna andra i kärlek och kraft som Jesus gjorde.”⁷⁶ För New Wine Sverige är det viktigt att vara inlyssnade till Guds röst. Hans Wolfbrandt menar att New Wine Sverige har en tyngdvikt inom det profetiska och att det formar gemenskapen. Han menar att New Wine Sverige är ett nätverk av församlingar och människor som längtar efter att höra Guds röst, med särskild vikt på hur Gud talar genom den profetiska gåvan, kunskapens ord eller andra nådegåvor.⁷⁷

75 John Wimber – Wikipedia. Online: https://en.wikipedia.org/wiki/John_Wimber#Religious_views_and_theology.

77 Intervju med Wolfbrandt, 2020-12-15.

(23)

Kapitel 3: New Wine Sveriges förbönspraktik

3.1 Inledning

I föregående kapitel har jag beskrivit New Wine Sveriges bakgrund, vision och värderingar för för- bön. I detta kapitel kommer jag att genom de intervjuer och fältstudier som har genomförts svara på min frågeställning Vad innebär New Wine Sveriges praktik i fråga om förbön i gudstjänstlivet? I min genomläsning och bearbetning av materialet anser jag att det finns två delar, förbön och mötesledning.

Under förbön kommer jag att behandla hur informanterna beskriver förbön och varför de väljer att kalla det betjäning. I den andra delen mötesledningen kommer det in en stor del ifrån mina fältstudier där jag presenterar hur New Wine Sverige bjöd in till förbön och betjäning på sina tre gudstjänster.

Efter det presenterar jag vad de tre informanterna säger om inbjudan till förbön.

3.2 Förbön

Då förbön inom New Wine Sverige är huvudfrågan för denna uppsats kommer jag att gå igenom vad de olika informanterna säger om förbön, vad deras olika teologiska tankar är kring förbönen och hur de anser att praktiken ska genomföras. Jag kommer att försöka att visa på när informanterna tycker olika och när de håller med varandra, det blir dock tydligt att de oftast är överens och har en samsyn i dessa frågor.

3.2.1 Betjäning

Alla tre informanter hänvisar till att kalla förbönen för betjäning istället för förbön. John Derneborg förklarar det med att förbön kan vara att man ber på avstånd till människor. Han ger som exempel att be på sin egen kammare medan betjäning är det som sker när en person ber för en annan person oftast med handpåläggning.⁷⁸ Kim Brynte är inne på samma sak genom att också diskutera förbön som något som är bredare än det som sker genom den personliga förbönen i en gudstjänst. Hon förklarar att hon och hennes man som har varit ansvariga för förbönen inom New Wine Sverige under flera år har aktivt valt att kalla det för betjäning för att vara tydliga och för att visa på att det handlar om att betjäna människor.⁷⁹ Hans Wolfbrandt är även han inne på samma spår att kalla det betjäning. Han hänvisar till att John Wimber lärde dom att fokus var på att betjäna andra människor, att vara tjä- nande.⁸⁰ Alla tre informanter hänvisade flera gånger till John Wimber och den påverkan som den teologi som han undervisade har för New Wine Sverige och deras syn på förbön och betjäning.

78 Intervju med Brynte, 2020-12-16.

(24)

Wolfbrandt berättar om hur Wimber lärde dem att be i slutet på 80-talet genom det som de kallar för femstegsmodellen.⁸¹ Även Derneborg och Brynte lyfter fram vikten av Wimbers modell för förbön.

Modellen innehåller fem steg: 1) Intervju och presentation, 2) Diagnos vad är vill personen bli bedd för, 3) Val av bönetyp, 4) Bön, 5) Råd efter bönen.⁸²⁸³ Även om de framhöll vikten av modellen påpekade de att det var av större vikt av att vara inlyssnade till Anden och inte enbart lita på modellen.

Derneborg säger att modellen aldrig kan ta platsen för tro och Anden. Han lyfter fram att deras modell och deras riktlinjer är bibliska och håller i ur och skur. Men riktlinjer och modeller får inte ersätta Andens röst. Han lyfter fram vikten av att söka efter Andens ledning.⁸⁴ Brynte lyfter fram vikten att använda modellen genom att var inlyssnade till vad den som blir bedd för upplever samtidigt som man lyssnar om Gud har något tilltal till personen som bes för.⁸⁵ Derneborg och Wolfbrandt lyfter också fram hur under sena 00-talet med besök från bland annat Bill Johnson från Bethel Church i Kalifornien inspirerade dem till att be i auktoritet under förbönen. Att tala till sjukdomen att gå i Jesu namn.⁸⁶⁸⁷ Derneborg lyfter fram att detta fanns även hos Wimber men att undervisningen från Bill Johnson gav honom större frimodighet.⁸⁸

Derneborg är noga med att lyfta fram att New Wine Sverige betonar förbönen utifrån bibliska skäl och deras syn på Guds Rike. Att när Jesus visade vad Guds Rike var gjorde Han det med kraft.

Därför är det viktigt för New Wine Sverige att när de har undervisning och seminarier lämnar det tid och utrymme för att skapa möjlighet till betjäning och Gudsmöten.⁸⁹ Wolfbrandt påtalar också vikten av öppenheten med att människor kan möta Gud. Han påtalar också hur förebedjare behöver vara uppmärksamma och följa det som Anden gör i de som de ber för.⁹⁰

Alla tre informanter lyfter också fram vikten av integritet i förbön. Brynte lyfter fram att det är viktigt att under presentationsrundan i modellen bör man också fråga om man får lägga sin hand på den man ber för. Brynte anser att detta är extra viktigt utifrån det kroppsliga gällande manligt och kvinnligt. Utifrån det behöver man också skapa en tryggmiljö där den som blir bedd för känner sig trygg och säker.⁹¹ Wolfbrandt påtalar att det behöver finnas ett förtroende mellan förebedjarna och de som får förbön. Han påtalar också vikten av hur man lägger händerna när man ber så att den som får förbön känner sig trygg. Wolfbrandt menar också att man behöver vara uppmärksam mot både

82 Intervju med Derneborg, 2020-12-18.

(25)

Guds röst och den som får förbön så att förebedjaren inte kliver över någon av gräns, så att det kan bli som ett andligt övergrepp. Vikten av förebedjaren är fräsch med det lyfter Wolfbrandt fram att det kroppsliga behöver vara fräscht, att det är ny duschat och använt deodorant.⁹² Wolfbrandt pratar även om manligt och kvinnligt och den spänning som han menar finns att män ska be för män och kvinnor för kvinnor, han säger att inom New Wine Sverige håller inte alla med om detta. Medan i New Wine England är de strikta angående manligt och kvinnligt.⁹³ Brynte påtalar även detta med manligt och kvinnligt men hon talar som att det är något som eftersträvas att kvinnor ber för kvinnor och män ber för män.⁹⁴

Det är viktigt för New Wine Sverige att de som verkar som förebedjare på deras event har genomgått utbildning och att de instämda i deras värderingar. Wolfbrandt lyfter fram att det mesta av utbildningen sker i de lokala församlingarna.⁹⁵ Derneborg berättar om hur i New Wine Sveriges tidiga dagar var det de som lede förbönen inom New Wine Sverige som åkte runt och undervisade om förbön i olika församlingar i Sverige. Han berättar att detta har fortsatt och det har gjorts 1000-tals undervisningsdagar som New Wine har stått för. Han menar också att det är ”New Wine personer”

som har tränat och byggt upp förbönen inom Nyhemskonferensen och Torpkonferensen, därför menar han att det inte går att säga hur mycket New Wine Sveriges har påverkat förbönsarbetet inom Sve- rige.⁹⁶

Brynte lyfter även fram vikten av team, att göra det tillsammans. Hon berättar att under som- markonferensernas förbönsarbete har de 100–200 förebedjare, då delar de upp förebedjarna i olika team. Varje team är ungefär 10 förebedjare där varje team har teamledare. Teamledarna är har i sin tur förbönsansvariga ovanför sig som stöttning. Utifrån dessa team har de ansvar för olika ytor framme vid scenen som där förbönen sker. Där teamledarna blir de som leder och ansvarar för den ytan att det förbönen sker under ordande former och att New Wine Sveriges riktlinjer följs. Teamle- darna finns även till för att kunna stödja förebedjarna om det behövs. Teamledarna kan även vända sig till de som är ansvarig för förbönen.⁹⁷ Wolfbrandt skriver att det med att dela upp förebedjare i team är också ett sätt att skapar förutsättningar för att förbönen ska ske på ett säkert sätt. Man använ- der också förebedjare som har förtroende i ett lokalt sammanhang. Man behöver en pastors rekom- mendation för att kunna vara med. Wolfbrandt säger också att

93 Intervju med Wolfbrandt, 2020-12-15..

(26)

Vi har också̊ försökt det där med att i vissa kulturer när anden faller och man blir väldigt gråtmilt väldigt lätt att man blir lite kramig. Inte minst bland ungdomar och det är inget fel i det kramar är gott och mysigt. Men det får inte bli en kultur där det blir ansträngt och det blir manipulativt” ⁹⁸

Brynte håller med om att förebedjarna delas upp i team är en hjälp att skapa en säker plats för förbönen och de som söker bön. Hon delar hur det har hänt att när inbjudan till förbön har gällt inre helande har förebedjarna inte följt riktlinjerna om hur trygghet skapas för de som får förbön. Vilket ledde till att personen som sökte förbön inte var avslappnad och berättade hen hade svårt att ta emot från Gud eftersom hen inte kunde vara avslappnad. Brynte menar att det är väldigt viktigt att förbönen kan vara en trygg plats för att människor att söka förbön. Hon menar att det ofta sitter människor sitter och tittar på förbönen om det är en säker plats, speciellt i en lokal församling. Brynte berättar att när hon om att undervisa och inspirera till att starta upp ett förbönsarbete i församling manar hon ledare och äldste att söka förbön för att visa att förbönen är en trygg plats.⁹⁹

Teamen är också en del av sökande efter kunskapensord som de tycker är en viktig del av för- bönen. Brynte delar också att under de senare konferenserna har fått väldigt mycket kunskapensord från förbönsteamen. Hon menar att detta kommer från att de har byggt upp en kultur av detta under tid.¹⁰⁰ Wolfbrandt menar också att för New Wine Sverige är det profetiska en viktig del.¹⁰¹ Brynte delade även att de har skapat utrymme för att de som är aktiva i förbönsarbetet på New Wines sommarkonferenser att träffa online genom videosamtal bara för att få dela livet och be tillsammans. Hon menar att när de träffa med människor med samma längtan är det lättare för henne att höra Guds röst.

Att i gemenskapen så upptäcker man att det var Gud som hade talat. Detta menar hon är viktigt för New Wine Sverige och att det inte är självklart i alla församlingar.¹⁰²

3.3 Mötesledning

I materialet finns det en tydlighet om vikten av att leda gudstjänster och förbönen. Det finns även en tydlig betoning på att det viktigaste är att följa Guds röst och Andens maning. Jag har valt att presen- tera det genom att först visa på tre New Wine gudstjänster från sommarkonferensen 2019. Det första fältstudiet är från onsdagen den 26 juni 2019. Det andra fältstudiet är från torsdagen den 27 juni 2019.

Det tredje fältstudiet är från 28 juni 2019. Efter fältstudierna presenteras vad informanterna har sagt om mötesledningen med fokus på inbjudan till förbön.

Gudstjänsterna bestod av tre delar som var ungefär lika långa. Den första delen var tillbedjan där Alfred Nygren med team ledde alla tre gudstjänster. Efter tillbedjan kom predikan och efter predikan var det tillbedjan igen med fokus på förbön och betjäning.