4.1 Inledning
I kapitel 3 har jag redogjort för innehållet i intervjuerna och fältstudiet och sammanställt det under två huvudsakliga kategorier, 3.2 Förbön och 3.3 Mötesledning vilket jag menar är det som tydligast framkom i materialet. I detta kapitel ska jag fördjupa analysen av materialet med hjälp av fem områ-den som Albrecht beskriver som tydliga symboler för pentekostalism i sin bok Rites in the spririt i det sjunde kapitlet. Dessa fem områden är Ledarskap, Tillbedjan, Ordet, Betjäning och Mission.
Dessa områden har jag satt som rubriker i följande kapitel liksom under kapitel 1.4. Jag kommer främst att jämföra den teologi som Albrecht presenterar med den information som har kommit fram utifrån intervjuerna och fältstudie. I detta kapitel kommer min egen tolkning av materialet lysa ige-nom till en större del än tidigare vilket är oundvikligt för att kunna geige-nomföra den fördjupande ana-lysen med hjälp av teori som kommer utifrån Albrecht.
4.2 Ledarskap
När informanterna berättar om hur New Wine Sverige utvecklar och använder förbön i deras sam-manhang är det tydligt att ledarskap är en återkommande del. Att vara förebedjare är att vara en som leder. Ledarskapet som förebedjare blir på det sättet spontant utifrån det som Albrecht presenterar.117 Varje förebedjare är med och leder spontant utifrån det som kommer fram i ögonblicket och lyssnar in Andens röst men ledarskapet blir legitimerat genom de ordningar som New Wine Sverige har genom deras förbönsarbete. Informanterna betonar flera gånger vikten av att lyssna in Guds röst. När de talar om både mötesledaren, predikanten och förebedjaren uttrycks att det viktigaste är att de ska följa Guds röst. De har olika benämningar på detta men alla handlar om att vara följsamma det som Gud säger. Albrecht kallar detta att ledaren blir en talesperson och det finns en stor likhet mellan hur han presenterar ledaren som talesperson och hur informanterna beskriver hur de vill att New Wine Sveriges förbön och mötesledning ska ledas.118 Informanterna är inne på det gemensamma spåret att responsen hos de som söker förbön blir bekräftelse på ledarskap. Albrecht säger att ledarskap legiti-meras genom responsen.119
Albrecht skriver om vikten av icke specialister, att de pentekostala organisationerna ofta är beroende av lekmän.120 När informanterna talar om vilka som är förebedjare lyfter de fram att under
117 Albrecht 1999, 221-222.
118 Albrecht 1999, 220-221.
119 Albrecht 1999, 222-223.
120 Albrecht 1999, 221.
konferenserna är det många som är förebedjare men att de inte är professionella. Detta blir extra synligt genom att det för att vara med i förbönsarbetet i New Wine Sverige görs integritetskontroll av de som vill vara med som förebedjare där de behöver lämna in rekommendation från deras lokala församlingar och pastorer.
Alla tre informanter påtalar det som Albrecht kallar spänningen mellan hänryckning och ord-ning.121 De har en modell för förbönen som de alla framhåller, men samtidigt upprepar de flera gånger att det viktigaste inte är att följa modellen utan att vara inlyssnade för det som Gud säger.
4.3 Tillbedjan
Albrecht uttrycker att det centrala i de pentekostala gudstjänsterna är tillbedjan.122 I fältstudiet av New Wine Sveriges gudstjänster går det att se att det centrala i gudstjänsterna är tillbedjan, både i tid och utformning. I fältstudiet blir det tydligt att gudstjänsten har tre delar; tillbedjan, predikan och tillbedjan med förbön. Tillbedjan blir det som håller ihop samlingen så som Albrecht påpekar. Al-brecht visar också på att tillbedjan blir en plats där Gudsmöten sker, att tillbedjan ofta används sy-nonymt med Guds närvaro. Detta är något som blir tydligt att det även sker inom New Wine Sve-rige.123 Lovsångsledaren tar en aktiv roll i att leda in människor i möten med Gud genom att bjuda in till betjäning, antingen genom att gudstjänstdeltagarna ber för sig själva eller att de kommer fram till förbön redan innan predikan.
Informanten Brynte delger också hur tillbedjan kan vara en del av betjäningen genom att musi-kerna gör sig tillgängliga för Andens maningar. Då kan musiken bli ett redskap för Anden att sända ut människor missionellt. Även Albrecht belyser att tillbedjan leder de pentekostala församlingarna ut till människor i nöd. 124
4.4 Ordet
Albrecht anser att Ordet, alltså Guds ord, har en stor plats i den pentecostala gudstjänsten. Här finns det två delar, en är bibeln som förkunnas som Guds ord och den andra delen är det profetiska ordet, det som lyssnas in från Gud.125 Detta är något som alla tre informanterna stämmer in i. De pratar flera gånger om vikten av att vara inlyssnade till Guds röst. En av informanterna lyfter fram att New Wine Sverige har varit något av en profetisk rörelse. Både Albrecht och informanterna lyfter fram att pre-dikan utifrån Guds ord står i centrum i gudstjänsterna. Mest samklang mellan det som informanterna berättar om och likheter mellan det som Albrecht lyfter finns i det som Albrecht kallar karismatiska
121 Albrecht 1999, 224.
122 Albrecht 1999, 225.
123 Albrecht 1999, 224-226.
124 Albrecht 1999, 228.
125 Albrecht 1999, 228-229.
ord.126 De andliga gåvorna är en del av detta. Alla tre informanter lyfter fram vikten av dessa och att de fungerar i förbönen. Förbönen blir en plats där gåvorna både är verksamma hos förebedjarna och en plats där de förmedlas vidare. En intressant skillnad mellan vad informanterna lyfter i fråga om gåvorna och hur Albrecht talar om detta är att Albrecht är tydligare med att ta upp och prata om nådegåvorna än vad informanterna är.127 De talar mer om att Andens närvaro ska finnas och vikten av att följa Guds röst eller ledning istället för gåvorna så står Andens verk i fokus. En viktig fråga blir om informanterna inte lägger vikt vid gåvorna på samma sätt eller om de bara använder ett annat sätt att uttrycka sig. Albrecht uttrycker att i Vineyardförsamlingen är det pastorn som delar ut kun-skapens ord och profetiska ord. Inom New Wine Sverige är det ledare som ger ut kunkun-skapens ord men informanterna är tydliga med att berätta att det är fler som lyssnar in Andens röst.
4.5 Betjäning
Det finns stor likhet mellan det som Albrecht presenterar som betjäning och det som informanterna presenterar och det som kommer fram genom fältstudiet. Inom New Wine Sverige ser jag att även de har tre delar i sin betjäning.128 De tre delarna presenteras mer ingående på 1.5. Den första delen är tillbedjan. I fältstudiet framkommer det att tillbedjan är en viktig del för New Wine Sverige, att först betjäna Gud och tillbe honom är viktigast men tillbedjan har också en funktion av betjäning mellan människan och Gud. Albrecht menar att det inom pentekostala riter finns betoning på att människor ska möta Gud och det Gudomliga. Detta blir synligt när lovsångsledaren under gudstjänsterna bjuder in till betjäning som tidigare beskrivet. Den andra delen är betjäningen som sker inom församlingen eller gudstjänsten. Albrecht ger förbön som exempel på ett sätt att bjuda fram människor, att göra ett
”altar call” och betjäna dem utifrån deras behov.129 Detta, att bjuda fram människor till förbön för att be för dem, är något som alla tre informanter pratar om och framhåller som viktigt och som också tydligt framkommer i fältstudiet. Albrecht säger att betjäningen är som en lins som man kan se pen-tekostal gudstjänst genom, att det är mötet mellan människor och Gud.130 Detta är något som alla tre informanter pratar om flertalet gånger nämligen att betjäning handlar om att Guds kraft ska komma över de som betjänas. Informanterna beskriver till och med att längtan efter Guds kraft är något som har fått dem att involvera sig i New Wine Sverige. Albrecht skriver att den Vineyardförsamling han undersökt hade förbönen som varumärke, där människor kom till den församlingen för att få för-bön.131 Min fundering är om det kanske fungerar på liknande sätt för New Wine Sverige med, att
126 Albrecht 1999, 228-229.
127 Albrecht 1999, 228-229.
128 Albrecht 1999, 234.
129 Albrecht 1999, 234.
130 Albrecht 1999. 234.
131 Albrecht 1999, 234.
förbönen är ett slags varumärke som lockar folk till nätverket, eftersom förbönen är en sådan identi-tetsmarkering för New Wine Sverige.
4.6 Mission
Det missionella och att betjäna världen är något som är centralt inom det pentekostala enligt Albrecht.
Han menar att det finns en frihet i och ett experimenterande med att använda de andliga gåvorna i evangelisation och mission.132 Detta är inget som informanterna nämner speciellt mycket om. På gudstjänsterna finns det en tydlig ton av att vi ska komma och få för att kunna ge vidare. Detta var speciellt ett fokus på ena kvällen när Paul Orlenius predikade om att vara missionell på sin arbetsplats.
I den inbjudan som skedde utifrån det fanns ett tydligt fokus på det missionella. Det finns flera in-bjudningar i fältstudierna där det missionella perspektivet kommer fram. I intervjuerna noterar jag att perspektivet saknas i det som lyfts fram.
132 Albrecht 1999, 236-237.