3.1 Design och datainsamlingsmetod
För att lyckas besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod valts för insamling av data. Med hjälp av den kvalitativa metoden har en djupare och mer narrativ förståelse för forskningsämnet inbringats utifrån en social kontext då semistrukturerade intervjuer genomförts med frilansande projektledare.
Semistrukturerade intervjuer har valts då en sådan metod utgår från intervjurespondenteras erfarenhet och perspektiv vilket gör att respondentens kunskap och berättelse står i centrum (Bryman, 2011). Därigenom har respondenternas berättelse om ageranden, upplevelser och kompetenser utgjort betydelsefullt material för att skapa förståelse för hur frilansande projektledare leder sitt team för att uppnå resultat. Eftersom studien ämnar inbringa förståelse om ledarskap från respondenternas erfarenheter och kunskap har en induktiv ansats valts som angreppssätt eftersom den gör det möjligt att teorier och slutsatser utvecklas från intervjumaterialet. Att använda semistrukturerade intervjuer som metod motiverades även av hur de möjliggör utrymme för respondenten att utrycka sig och utveckla sina svar i högre utsträckning än vid en kvantitativ metod (Bryman, 2011). Det visar sig bland annat i att intervjumallen (se bilaga 1) består av mer informella frågor vilket öppnar upp för en intervjumiljö som hänvisar till ett samtal framför ett förhör.
3.2 Deltagare
Totalt kontaktades 14 potentiella respondenter varav 10 blev genomförda intervjuer. Urvalet av respondenter har sökts genom ett ändamålsenligt tillvägagångssätt vilket hänvisar till att respondenter handplockats baserat på deras relevans, kunskap och erfarenhet inom forskningsområdet (Bryman, 2011;
Denscombe, 2019). En sådan metod gjorde det möjligt att söka respondenter via personligt nätverk och sociala medier som LinkedIn. Därmed handplockades respondenterna specifikt utefter den information som presenterades i hens profil vars attribut matchade studiens deltagarkriterier. På det viset beräknades just den respondenten kunna bidra till största möjliga värde för studiens syfte.
Ändamålsenligt urval stämmer väl överens med bekvämlighetsurval då
respondenterna till studien valts utifrån vilka objekt som låg närmast till hands via personligt nätverk och digitala plattformar.
Samtliga respondenter som deltagit i studien innehar eller har haft yrkestiteln projektledare, med erfarenhet av att leda människor i projektform via konsulting med eget företag. De deltagande respondenternas yrkeserfarenhet som projektledare sträcker sig mellan 4–40 år samtidigt som steget in i den frilansande branschen differentierat sig. Det beroende på att en del av respondenterna har spenderat hela sitt yrkesmässiga liv som egenanställd medan andra valt att starta eget konsultföretag på senare år. Oavsett har yrkeserfarenheten på minst 4 år som projektledare varit ett inklusionskriterie för deltagandet i studien. Som konsult kan den egna spetskompetensen vara användbar i fler branscher än en och därmed vara branschöverskridande. Därav har den frilansande yrkesgrenen varit ett inklusionskriterie i studien oavsett projekttyp eller bransch. En ytterligare kännedom har varit att respondenterna erfarit och återberättat sin kunskap av att leda projektgrupper med upp till 10 personer i, för att matcha Susan Wheelan’s forskning inom effektiva team baserad på mindre grupper.
3.3 Bortfall
De 4 respondenter som uteblev i studien bestod av individer som av enskilda anledningar inte hade möjlighet att delta. För att undvika bortfall upprepades information om den uppskattade intervjutiden á 60 minuter, det konfidentiella samt digitala deltagandet fler än en gång. Eftersom studien är genomförd under pågående Corona-pandemi var det aldrig aktuellt att genomföra fysiska möten. Därmed genomfördes alla intervjuer genom videotjänsten Zoom och deltagarna fick själva ange förslag på tider som passade innan mötesinbjudan med tillhörande information skickades. Några timmar innan avsatt tid för intervjun skickades en påminnelse till respektive respondent om vårt inbokade möte tillsammans med en direktlänk till mötet och upprepande information om hantering av Zoomklienten.
3.4 Genomförande
Studien har genomförts under 10 veckor varav den estimerade tiden för datainsamling genomarbetats på 3 veckor, bestående av att inledningsvis söka efter respondenter som senare utspelats i lärorika och inspirerande samtal. Det första momentet var att kontakta potentiella respondenter för att kort pitcha uppsatsämne
och tydliggöra deras relevans till studien. Samtliga respondenter som deltagit har kontaktats via personliga meddelanden på den digitala plattformen LinkedIn med undantag för en respondent som kontaktades via telefonsamtal. Det blev en form av snöbollseffekt då en vald LinkedIn-profil med relevant kompetens även gav förslag på vänner med liknande eller samma kompetens. Vid bekräftat intresse från respondenten bifogades ett introduktionsbrev (Se bilaga 2) om uppsatsens syfte samt hur deras personuppgifter och deltagande kommer att bemötas, behandlas och arkiveras. Innan varje genomförd intervju hade ett skriftligt samtycke från respondenterna samlats in (Se bilaga 3) med hänvisning till den hantering av personuppgifter som presenterats i introduktionsbrevet.
Samtliga intervjuer har genomförts digitalt utefter samma intervjuguide och pågick i omkring 60 minuter. Respondenten blev inledningsvis informerad kring upplägget av intervjun för att därefter bjudas in till att berätta sina upplevelser och erfarenheter från sitt yrkesliv. Med hjälp av den semistrukturerade intervjuguiden kunde samtalet fokuseras till deras upplevelser, som öppnade upp för följdfrågor och vidareutvecklingar av deras narrativa resonemang. Som vidare gjorde det lätt att återkoppla med frågor som hur, varför och på vilket sätt. På det sättet fick intervjun ett behagligt flyt som tenderade att ge djupare berättelser till det först spontana svaret. Under respondenternas berättelser antecknades intressanta aspekter i ett block för att skapa möjlighet att återkoppla, se samband eller be respondenten utveckla sina svar. På det sättet gick det att återkommande under intervjun återkoppla och checka av om vi förstått varandra korrekt, vilket respondenterna uppskattade då det bidrog till känslan av ömsesidig kommunikation.
Under processen genomfördes även en pilotintervju i syfte att skapa förtroende och bekräftelse kring intervjuguiden innan de medverkande respondenterna deltog.
Pilotintervjun genomfördes i ett tidigt stadie och presenteras inte som insamlat material då intervjuguiden behandlades och förbättrades efter provomgången, vilket bidrog till en utvecklad intervjuguide med högre kvalitét. Samtliga intervjuer har spelats in på krypterade enheter och alla inspelningar har använts och transkriberats.
3.5 Databearbetning
För att bearbeta studiens insamlade data har en tematisk analys använts för att identifiera teman ur det empiriska materialet. För att genomföra analysen användes Braun & Clarke (2006) sex steg för att (1) bekanta sig med materialet, (2) skapa initiala koder av transkriberat material, (3) söka efter teman, (4) granska teman, (5) definiera och namnge teman och slutligen (6) producera materialet. Efter att ha utfört både transkribering och genomläsning av samtliga intervjuer á 96 sidor hade steg 1 uppnåtts. Därefter i steg 2 bearbetades materialet ytterligare genom att markera ut koder så som repetitioner, likheter, skillnader och språkliga kopplingar ur materialet. Ur steg 2 identifierades ett 20-tal kategorier av kodord som vidare i steg 3 bearbetades genom sökning och tolkning av kodordens betydelse i relation till det insamlade materialet. Under steg 3 utspelades en omfattande men dynamisk bearbetning av materialet då olika respondenter beskrev samma kodord men med olika begrepp. Det som framgick var kopplingar som starkt förankrades till strukturella och kulturella ledaregenskaper vilket genererade studiens två huvudteman. Därefter fortsatte steg 3 genom att söka vidare i kodordens material för att identifiera potentiella underteman som matchade och stärkte de två huvudtemana.
När ett första utkast av teman framträtt inleddes steg 4 i processen för att granska och förbättra de teman som tolkats. Det var i det fjärde steget som flera av de identifierade undertemana prioriterades bort då de inte ansågs tillföra till studiens frågeställningar samt att flera enskilda koder sammanslogs till ett gemensamt undertema med likvärdig betydelse. Det var även i det fjärde steget som temana flera gånger ändrade namn på grund av att granskningen genererade nya betydelser av materialet. Steg 4 granska teman och steg 5 att namnge temana genomfördes därmed vid flertal tillfällen för att förbättras. Det till följd av att namnen på temana så bra som möjligt skulle stämma överens och bli logiska i relation till citat och material som presenterades under steg 6 producera materialet, i studiens resultatdel. Genom den tematiska analysen framställdes således två huvudteman med tillhörande tre underteman vardera.
3.6 Reliabilitet och validitet
Eftersom studien grundas i en social kontext med integrerande samtal i fokus för insamling av data, är studiens reliabilitet svåravgörande. Det eftersom reliabilitet tenderar att hänvisa till i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas. Den kvalitativa metoden kan därmed vara utmanande eftersom det är svårt att återupprepa den sociala miljö och interaktion som utspelades under intervjuerna för andra forskare, vilket gör det svårt att jämföra resultaten gentemot varandra.
Däremot har studiens pålitlighet bearbetats genom att en fullständig redogörelse av forskningsprocessen har presenterats gällande urval, intervjufrågor och genomförande.
Studiens trovärdighet och överförbarhet har hanterats utefter både extern- och intern validitet för att presentera en ansvarsfull och övertygande studie. Med hjälp av studiens induktiva ansats har en god överrensstämmelse med de observationer som gjorts av materialet kunnat förankras i teoretiska praktiker, som gör studiens slutsatser trovärdiga. Det tillsammans med den närvaro och delaktighet som studiens totalt 11 intervjuer á 60 minuter inklusive pilotintervju genererat i förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar även på en generalisering som grundas i respondenternas eniga resonemang kring flera av intervjufrågorna, som visar på att ledarskapet hos de frilansande projektledarna i mångt och mycket överensstämmer oavsett vilken bransch de praktiserar inom. Därmed har studiens överförbarhet opponerats trots att kvalitativa metoder ofta sammankopplas till begränsande urval eller fallstudier.
3.7 Etiska överväganden
De etiska överväganden som hanterats i studien utgår från det förhållningssätt och etiska riktlinjer som lagstiftningen kring dataskyddsförordningen (GDPR) innebär.
Vilket behandlar hantering av personuppgifter, integritet och samtycke. Studien har därmed förhållit sig till dataskyddsförordningen (GDPR) genom att hanteringen av personuppgifter behövts godkännas från respondenterna genom ett informerat introduktions- och samtyckesbrev där även behandlingen och lagrandet av respondentens uppgifter presenterats. Studien har således utförts utefter forskningsrådet (2017) hänvisningar till att forskningen ska bedrivas på ett rättvist och sanningsenligt sätt utan att göra skada eller förvrida sanningen.
Eftersom studieämnet efterfrågar personliga åsikter och upplevelser har medverkande personers namn, projektnamn, organisationer och företagsnamn anonymiserats i såväl hantering som presentation. Ett sådant beslut har tagits med hänsyn till Helsingforsdeklarationens (2021) riktlinjer, gällande att individen alltid går före vetenskapens eller samhällets intresse. En faktor som hanterats genom att respondentens medverkan i studien inte ska påverka dennes integritet, för att i största möjliga mån inte äventyra de medverkandes eget varumärke som egenföretagare. Men även för att skapa utrymme och tillit att få ta del av deras historier, upplevelser och åsikter såväl positiva som negativa.