Studien har tagit avstamp i en kvalitativ forskningsmetod då tillvägagångsättet är lämpligt i småskaliga forskningsprojekt. Metoden ger mer djupgående resultat än kvantitativa samt tar hänsyn till kontext (Denscombe 2018). Stöd för mångfald kan ses som något som är påverkat av mångfalden i projektgrupper i projekten, vilket i detta fall kan ses som studiens kontext. Studien kommer nyttja en induktiv forskningsansats.
2.1 Datainsamlingsmetod
För att samla data till studien har en litteratursökning gjorts för att grundligt reda ut begreppen mångfald respektive organisatoriskt stöd i studiens inledning.
Datainsamlingen görs genom semistrukturerade djupintervjuer med projektledare, ett samtal där intervjuaren subtilt styr respondenten mot för studien användbara svar (Morris 2015). Dess styrka är att förstå kontexter och erbjuder flexibilitet i insamlandet av matrial (Morris 2015). Detta är till nytta i studien då det blir centralt att förstå mångfaldskontexten i organisationen. Intervjuer överlag har som fördel att samla åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenhet (Denscombe 2018; Patel &
Davidson 2011). Nackdelarna med denna typ av intervjuer ligger i att individen kan måla upp en bild för intervjuaren som inte är den samma som verkligheten (Morris 2015). Vilket inte anses vara avgörande då studien att beskriva subjektiva upplevelser.
Inför intervjuerna skickades ett introduktionsbrev till tilltänkta respndenter med information om studien. I brevet fanns även den samtyckesblankett som undertecknas av respondenten för att bekräfta dennes samtycke inför intervjuer, se bilaga 1. Den intervjuguide som studien har utgått från finns i bilaga 2. Då studien är av semistrukturerad karaktär är det inte nödvändigt att frågorna avverkats i den ordningsföljd som de redogörs för i intervjuguiden eller i de exakta formuleringar som anges. Intervjuguiden ger däremot en indikation kring de huvudsakliga teman som studien behandlar och söker svar på, underrubriker i guiden ger en indikation kring de ämnen som förväntas diskuteras i anknytning till de olika frågorna och kan också ha fungerat som riktlinjer vid formulering av följdfrågor. Intervjun har utformats på så vis att den ska ge respondenten utrymme att besvara frågorna med
sina egna ord i en intervju med låg grad av strukturering utifrån den betydelse Patel och Davidson (2011) beskriver struktur.
2.2 Deltagare
De inkussionskriterierna som har funnits i samband med att valet av respondenter har gjorts var till en början att personerna ska inneha eller haft en projektledarroll för ett projekt inom mjukvarubranchen. Något som under processen öppnats upp för att öka respondentfrekvensen. Istället är de slutliga inkussionskriterierna att personen innehaft projektledarroll i ett projekt.
Det kvalitativa urvalet som har gjorts kan ses vara målstyrt, genom att kontakten med företag skett strategiskt och inte slumpmässigt (Trost 2010) detta då ambitionen har varit att uppnå heterogenitet bland respondenterna. Genom att intervjuerna har genomförts med personer av olika kön, spridd ålder, anställningsform, olika länder och inom relativt spridda branscher kan det ses föreligga en heterogen respondentgrupp. Efter att inkussionskriterierna ändrats gjordes urvalet av respondenter utifrån de som snarast hade tillfälle att delta då tiden i detta läge var knapp. Detta dels utifrån de kontakter som tidigare etablerats och delvis nya. Eftersom respondenturvalet inte skett slumpartat utan istället strategiskt och målstyrt, utifrån den bemärkelse Trost (2010) beskriver begreppen, kan det ses begränsningar i huruvida resultaten kan generaliseras, då måste hänsyn tas till den kontext där intervjuer genomförts. Etiska hinder finns för att göra denna typ av kontextuella beskrivningar, vilket diskuteras vidare under rubrik 2.6. Däremot ses följande aspekter vara av vikt för läsarens förståelse. Av de totalt sju intervjuer som genomfördes hade fyra respondenter anställning som projektledare inom mjukvarubranchen vilket kan ses som en metodologisk begränsning. Resterande jobbade inom skilda branscher och en av respondenterna arbetade som konsult.
Storleksmässigt fanns det en stor skillnad mellan organisationerna som deltagarna arbetade för, med allt från ett hundratal anställda till världsöverskridande koncerner. Således skiljde sig också den infrastruktur som omgav respondenterna.
Två av de totalt sju respondenterna stod utanför ramarna av en tydlig organisation och hade således inte heller tillgång till samma stöd som organisationen de arbetar för. Två respondenterna hade erfarenhet både från projektledning i Sverige samt Danmark, respektive Tyskland. Genom detta kan deltagargruppen ses som heterogen.
2.3 Genomförande
Inledningsvis kontaktades företag genom öppna kontaktvägar, telefonkontakt föredrogs över mailkorrespondens även om mail fått nyttjas i de fall då företagen i flera fall saknat offentligt tillgängliga telefonnummer. Totalt skickades över 50 mail med introduktionsbrev till företag, vilket totalt genererade en intervju. Resterande mail besvarades inte och vid påminnelse inkom inga ytterligare svar. Generellt fanns det svårigheter i att nå fram till den tilltänkta respondenten. Istället kom mail och meddelande inte längre än till en allmän mail eller fastnade hos en växeltelefonist. Ett exempel på detta är att en av respondenterna jobbade inom en av de företag som kontaktades, men hade inte fått information om studien förens förfrågan inkom till respondenten via personliga nätverk. Därför skickades istället en offentlig förfrågan ut via sociala medier för att direkt nå den tilltänkta respondenten.
Då kontakt etablerats bokades tid för intervju på plats hos respondenten. I de fall där en fysisk intervju inte var möjligt med hänsyn till geografisk distans har telefonintervjuer genomförts, detta omfattade 6 av 7 intervjuer, vilket Trost (2010) menar kan påverka öppenheten i respondentens svar. I dessa fall har Morris (2015) föreslagna tillvägagångsätt tillämpats, genom först att maila introduktionsbrev och samtyckesblankett. Då denna fyllts i av intervjupersonen, först då har tid för intervju bokats. Detta i relation till de intervjuer som har skett genom direkt möte då samtyckesblankett fyllts i på plats innan intervjun startade.
Intervjuerna tog mellan 28 och 48 minuter och genomfördes under våren 2019.
Intervjuerna har skett med utgångspunkt i studiens intervjuguide, se bilaga 2. Med tanke på semistrukturen har sällan dessa exakta formuleringar används och underfrågorna har snarare använts som riktlinjer för vad som frågan önskar att besvara än som en direkt fråga som ställts till respondenten. I många fall har också respondenterna besvarat andra frågor då de resonerat kring ett ämne och naturligt övergått till ett annat. För att lyckas uppnå att intervjun av respondenten upplevs som en diskussion tillämpades ett aktivt lyssnande. Detta gjordes i syfte att kunna fånga upp intressanta aspekter för följdfrågor och att jobba genom att respondenten
genom att sammanfatta personens budskap och fråga om den tolkning som intervjupersonen gör stämmer med det respondenten menat.
2.4 Databearbetning
Bearbetning av materialet har gjorts utifrån Hayes (2000) tematiska analys, då denna i jämförelse mot andra metoder för databearbetning är likvärdigt passande för studien som motsvarande andra metoder för bearbetning. Inför analysen gjordes en transkribering av material, även anteckningar från intervjutillfället samlades här för de olika intervjuerna. Det som antecknades handlar om hur respondenten reagerade på olika frågor, exempelvis om de blev ivriga att berätta något. Sedan genomfördes en gedigen genomläsning av det fullständiga materialet och intressanta avsnitt urskiljdes. Olika iakttagelser gjordes sedan genom marginalanteckningar och post-it-lappar i olika färger då teman börjat bli framträdande. Sedan sorterades det transkriberade materialet utifrån färg och marginalanteckningar och teman identifierades – som i detta stadie fortfarande inte var slutgiltiga. När en första tematisering hade gjorts konkretiserades respektive tema och här omvärderades vilka aspekter som har koppling till andra. Denna process resulterade alltså i de konkreta teman som redogörs för på i uppsatsens empirikapitel. Hayes (2000) menar om ansatsen är hypotetisk-deduktiv bör teman definieras utifrån teori. Vilket inte gjorts i givet fall då angreppssättet är induktivt.
2.5 Reliabilitet och validitet
Patel och Davidson (2011) menar att validiteten i en kvalitativ studie handlar om att granska de val som görs i forskningsprocessen. Då resultat kan påverkas av sin kontext menar Patel och Davidson (2011) att begreppen reliabilitet och validitet i kvalitativa sammanhang sammanflätas. Genom rika metodskildningar kring valda tillvägagångssätt vill uppsatsen påvisa transparens. Det har funnits ett tydligt fokus i metoden på bortfallet och att beskriva utmaningar som funnits i processen.
Framförallt för att styrka att det arbetet som genomfört med respondentkontakt är rimligt i relation till tidsramen för den givna studien. Trost (2010) påtalar att kvaliteten på studien alltid är den viktigaste faktorn oavsett studiens form och angreppssätt och därför har fokus i uppsatsen varit att säkra kvaliteten på studiens intervjuer över att göra ett stort antal intervjuer. Således har fokus i studien varit på att genomföra studier med hög kvalitet och efter varje intervju har varje aspekt av
intervjun övervägts för fortsatt relevans. Inom kvalitativ forskning menar Patton (2002) att det inte finns några klara direktiv eller angivelser för urvalets storlek, utan att det beror på ämnet som behandlas, syfte och vad som är rimligt att genomföra inom tidsramarna för studien.
2.6 Etiska överväganden
Med utgångspunkt i de fyra principer som lyfts i Vetenskapsrådets (2002) har informationskravet, samtyckeskravet, konfidalitetskravet och nyttjandekravet, samt kriterier för god forskningssed (Vetenskapsrådet 2017) speglas i det tillvägagångssätt som studien följt. Hantering av dessa möts i stort genom introduktionsbrev, samtyckesblankett, tydlig förvaring av material och granskningar som har fångat upp brister inför publicering av materialet.
Då det till viss del finns en naturlig känslighet i uppsatsämnet har konfidentialitet varit en central del under arbetet med studien för att säkra att respondenters svar skyddas på bästa sätt. Följande åtgärder har vidtagits för att skydda respondenten:
Det insamlade datamaterialet har behandlats konfidentiellt och respondenternas uppgifter redogörs på ett sådant sätt att respondenten förblir anonym för uppsatsens läsare. Åtgärder som vidtagits är att översätta alla de intervjuer som genomförts på andra språk då det hade kunnat äventyra anonymiteten annars, respondenter kommer inte heller numreras, citat har förvrängts för att dölja företagsnamn eller namn på specifika aktiviteter i syfte att respondenten ska vara anonym för läsaren.
Den kontextuella beskrivningen som görs är medvetet begränsad, också med hänsyn till anonymitet för respondenten, utöver det som tas upp i tema 3.1 som till viss del skildrar projektets kontext men som också är en sammanställd bild av det flera respondenter beskriver. Information behandlas konfidentiellt av författaren och rådata kommer att raderas efter uppsatsen slutförts, denna rådata har under hela processen för genomförande förvarats på enhet som ej anslutits till internet under perioden.