För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ
forskningsdesign. Följande kapitel kommer att redogöra för undersökningsprocessen; från val av studie och metod, datainsamling, kodning och slutligen hur det resulterade i teman. Även forskningsetiska överväganden och utmaningar med studien kommer att presenteras.
4.1 Val av studie och metod
Vi fann ganska snabbt intresse i att studera socialt identitetsskapande i relation till det område man är bosatt i. Tidigare kunskap gav oss intresse att studera social åtskillnad och
segregerade närmare. När vi fick tillgång till Umeå Kommuns (2020) stadsrumsanalys där olika områden i staden jämförts fann vi de meningsfullt att undersöka vissa områden speciellt. De bostadsområden vi valt att studera utmärker sig i exempelvis lägre värden gällande tillit, trygghet, inkomster och utbildningsnivåer jämfört med stadsdelar i kommunen stort. Trots att vissa områden i Umeå Kommun (2020) uppfyller kriterier som är uttalat segregerade väljer man trots detta att inte uttala området som segregerade. Vi väljer att
respektera det i och med att vissa forskare hävdar att segregationsforskningen problematiserar och stigmatiserar både områdena där människor bor och de människor som faktiskt bor där (Andersson, 1997). Däremot kan inskränkningar inte dementeras och vi väljer istället att undersöka dem som utsatta områden med fokus på social identitet och förmodan att inte bidra till ytterligare stigmatisering.
För att uppnå syftemålet har studien utifrån ett kvalitativt angreppssätt inrättat datainsamling genom intervjuer. En kvalitativ forskningsstrategi är en undersökningsprocess av förståelse av ett visst socialt problem (Creswell, 1998). Detta tillvägagångssätt karaktäriseras även av att förstå den sociala verkligheten utifrån subjektiva tolkningar (Bryman, 2016). Därmed är valet av en kvalitativ ansats med intervju gynnsamt för studien då syftet är att studera social
identitet skapas i relation till utsatta områden men även hur det utifrån utomstående dimensioner, upprätthålls.
4.2 Datainsamling
I studiens start fick vi kännedom om projektsatsningen, delegationen mot segregation
(Delmos). Projektet har till syfte att kartlägga bakomliggande orsaker till segregation och för den kommunala satsningen är målet att starta ett nätverk med samverkan. Dessutom har de som mål att strukturera ett samarbete kring unga i riskzon samt inrätta ett centralt strategiskt utvecklingsråd (Delmos, 2020). Genom kontakt med projektledare och presentation av vår C-uppsats tilldelades vi intervjuer som blev en del av det underlag vi använt oss av.
“Such a group, discussing collectively their sphere of life and probing into as they meet one anothers disagreement, will do more to lift the veils covering the sphere of life than any other device that I know of” (Blumer, 1969). Det är i detta uttryck Blumer (1969) beskriver att en person som besitter mycket kunskap om ett område och kollektivt delar med sig av den erfarenheten, är mer värdefull än 100 stycken andra som inte är insatta i ämnet. Med detta som stöd, motiverades vi till att fördjupa vår studie ytterligare och intervjua nyckelpersoner på dessa områden, som ett komplement för den empirin vi redan besitter. Dessutom bidrog den gruppintervjun vi höll, till samtalande, delad erfarenhet och gemensamma utmaningar som gav oss ett bättre och bredare perspektiv av ämnet. Arbetsgången har på så sätt hjälpt oss komma närmare vår forskningsfråga som en del i vardagen (Bryman, 2016).
Vår data samlades alltså in på två olika sätt. Med redan färdigställda kvalitativa intervjuer insamlade av delmos, behandlade vi respondenternas svar och selekterade relevant
information samt med utförandet av egen intervjustudie.
4.3 Urval och deltagare
Delmos-intervjuerna bestod av sex respondenter, två av de hade enskilda intervjuer, resterande ingick i gruppintervjuer med två respondenter i respektive intervju. Dessa
respondenter var både killar och tjejer i åldrarna 16-24 år. I vår egen intervjustudie deltog tre respondenter som vi lokaliserat som nyckelpersoner på området. Samtliga respondenter är på något vis aktiv i området, antingen genom föreningsliv, jobb eller ideella krafter, därav motivet till att just dem tillfrågades. Vi kommer i uppsatsen att benämna respondenterna från
delmos som D1-6 och respondenterna från den egna gruppintervjun kommer benämnas som G1-3.
4.4 Intervju och intervjuguide
Datan vi tillhandahölls av delmos var material med syftet att öka förståelse för hur unga i sitt bostadsområde upplever sin vardag. Datan bestod av 10-20 frågor som riktade sig in på faktorer som kan påverka upplevelsen. Intervjufrågorna var väldigt öppna och anpassade efter respondentens svar, därav kunde vi i jämförelsen av intervjuerna se mindre skillnader i
utfallet. Detta inspirerade även oss till att utföra semistrukturerade intervjuer.
Semistrukturerade intervjuer ger utrymme för flexibilitet, följdfrågor och att intervjufrågorna redan på förhand inkluderas i förbestämda teman (Bryman, 2016), något även vi utgick ifrån.
Förberedelserna för den egna intervjustudien gjordes genom att läsa in sig på
delmosmaterialet. Detta för att utföra liknande, korta men öppna frågor med strävan att fylla det gap delmosmaterialet inte motsvarande men som vi senare fann vår studie bidra till att göra. Frågorna delades in i två delar; tillhörighet och integration och försökte med vår teoretiska förkunskap få fram svar relaterade till vår studie (Bryman, 2016).
Intervjustudien genomfördes ansikte mot ansikte med hänsyn till den rådande pandemin då vi höll avstånd. Valet av direkt kommunikation, grupp- och semistrukturerad intervju, medförde fördelaktigt det öppna diskussionsklimatet vi ville uppnå. Möjligheten till vad
respondenternas ansåg som problem- och/eller utvecklingsområde kunde lyftas, diskuteras samt följdfrågor kunde ställas vid tillfälle. Intervjun spelades in med deltagarnas
godkännande och förståelse för all materialets betydande samt att relevant information inte ska försvinna. När intervjun var klar och transkriberad ansåg vi att tillräckligt med data var insamlat samt att materialet i relation till varandra, svarade på studiens syfte och
frågeställningar, därmed påbörjades analysen.
4.5 Tematisk analys
Vi valde att förhålla oss till det insamlade datat genom tematisk analys med induktiv ansats.
Denna metod är till för att identifiera, analysera och hitta mönster i vilket vi använt oss av Braun & Clarkes (2006) utförande. Vårt första steg var att bekanta oss med det material vi samlat in. Intervjuerna från delmos var redan transkriberade och färdiga för oss att koda.
Gruppintervjun vi genomförde fick vi själva transkribera. När det steget var fastställt började vi att söka efter koder. Vi slog ihop koder som liknade varandra till ett samlingsord och fortsatte så tills vi gått igenom alla intervjuer. Nästa steg var att utifrån samlingsorden generera ut till underteman, samlingsord som liknade varandra och hade gemensamma nämnare samlades då in under ett gemensam undertema. Denna process arbetade vi fram och tillbaka med, tills vi kände oss nöjda. Detta bearbetades med avsikten att närma sig materialet och ge en rättvis förklaring av vad resultatet visade. När vi utvecklat dessa underteman tillräcklig kunde vi fortsätta med steg tre, nämligen att identifiera mönster. Liknande mönster resulterade i ett gemensamt tema medan irrelevanta teman som ej besvarade forskningsmålet skalades bort. Utfallet av arbetsgången resulterade i tre slutgiltiga teman som i vår mening är ett resultat som svarar på vårt syfte och frågeställningar.
Tabell 1 är ett utdrag av vår arbetsgång, det vill säga hur vi gick tillväga med den tematiska analysen och framkomsten av ett av våra teman. Under första kolumnen; koder, finner man mönster i vad respondenterna uttryckt om sitt område. Dessa samlades som samlingsord och i nästa kolumn ser vi utvecklandet av två underteman. Underteman kan också betraktas
sammanfatta och förklara kodernas betydelse. Slutprocessen ledde till ett resultat av temat
“samhörighet och interaktion ger ett tryggt grannskap”, som är utvecklat och anknutet till de allra första koderna.
Tabell 1. Översikt tematisk analys.
4.6 Forskningsetik och utmaningar
Vår studie har förhållit sig till fyra forskningsetiska grundprinciper (Vetenskapsrådet, 2002).
Det första är informationskravet som tillhandahåller information om studiens syfte till respondenterna. Information om att respondenterna deltar frivilligt och får avbryta när hen vill, innefattar den andra principen och benämns som samtyckeskravet. Det tredje,
konfidentialitetskravet innebär att den som deltar i studien ska hållas konfidentiell. Det ska inte vara möjligt att ta reda på vem man intervjuat, eller vem som berättat vad, därav benämner vi varken respondenternas namn eller områdena de lever i. Sista kravet är nyttjandekravet som betyder att all information som samlats in endast får användas för studiens syfte. Detta såg vi till även för delmos respondenter som tillfrågades innan vi fick tillgång till deras material. Samtliga krav uppfylls även vid utdelandet av informationsblad innan intervjun tog plats men även vid första kontakt med respondenterna.
Den största utmaningen med denna studie har främst varit att inte förfina bilden av
segregerade områden eller förminska ett strukturellt problem. Vi vill endast belysa en sida av segregation som forskningshistoriskt inte fått lika mycket plats, där identitetsskapande relaterat till segregation sker på både gott och ont. Även om tidigare forskning visat på att
studier av segregation skapar en spegeleffekt hos de områdena man studerar och att det implicerar för en självuppfattning av att tillhöra ett segregerat område, är det inte en effekt vi vill komma åt. Forskning har också visat att dessa områden lider av två diverse dimensioner, det är den mer förbisedda dimensionen vi vill lyfta fram. Därav utmaningar som vi behövt tampas med.