Uppsatsen syfte var att undersöka hur social identitet skapas och upprätthålls i relation till utsatta områden och utomstående fördomar. Vi har gjort ett försök i att fylla det gap som existerar inom rådande forskningsfält och som indikerar för sociala identitetsfrågor i relation till bostadsområdet. Förståelse om segregationens strukturella problem har kopplats till negativa grannskapseffekter, vilket är vedertaget av tidigare forskning. Vi har även kommit till insikt om att grannskapseffekter är av större betydelse för hur människor implementerar de, än determinerat av det område man kommer ifrån. Negativa effekter kan motarbetas genom aktivt deltagande, samhörighet och ett tryggt grannskap. Delaktighet och samhörighet formas i sin tur till skapandet av social identitet och kan förstås med hjälp av föreställningen om gemensamma intressen, erfarenheter och likheter (Johansson & Lalander, 2018).
Gemensamheten kan därmed referera tillbaka till utsatta områdets unika egenskap -mångfald. Ett brett utbud av kulturer och levnadssätt gör att individen lättare kan hitta sin plats och leva likformigt med andra boende på området. Nära relaterat till företeelsen “hitta sin plats” och meningsskapande, finns likaså begreppet trygghet (Hogg & Williams, 2000).
Gemensamma intressen och erfarenheter skapar trygghetskänsla hos boende som föredrar sitt område över andras. Trygghet skapas genom sociala representationer och kollektiva minnen,
Lalander, 2018). Denna förutsättning ger individer verktyg att placera in möten och händelser i redan inlärda mönster, och det som är bekant är oftast det vi hyser störst identifikation till.
Med större förståelse till varför människor väljer bort vissa områden till förmån för andra, får vi ytterligare insikt i fenomenet ingroup och outgroup. Gruppmedlemskap är avgörande för hur individen definierar och utvecklar sin sociala identitet, medan ingroup favoriseras och efterliknas samt överdrivna skillnader riktas till outgroup. Detta är också bidragande faktorer till upprätthållandet av sociala identiteten. Ytterligare slutsatser är att interaktioner är av större betydelse än väntat och relationer områdesbor emellan, är avgörande för skapandet av social identitet. Etnisk segregerade områden, förorter och dess miljö beskrivs ofta av
utomstående som problemfyllda, men utifrån vårt resultat, ett inifrån perspektiv, framträder förorten som platsen för livet. Utsatthet för utomstående, innebär meningsfullhet för
inneboende. Olika dimensioner av segregerade områden är ett resultat av den grupp du hyser sociala identitet till.
8. Referenslista
Andersen, Patrick Lie,. 2019, Social class differences in youths' participation in organized sports: What are the mechanisms? International review for the sociology of sport, Vol.54(8), p.921
Andersson, R. 1998., Botkyrka - en statistisk analys av boendesegregationen samt social och geografisk rörlighet i ett etniskt perspektiv. Tumba: Mångkulturellt centrum
Bergsten, Zara., 2010, Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och
grannskapseffekter: en analys av visioner och effekter av blandat boende. Uppsala : Uppsala universitet
Biterman, D., och E. Franzén., 2007, Residential segregation (chapter 6), International Journal of Social Welfare, Vol 16, pp. 127-162
Blumer, H., 1969., Symbolic lnteractionism, Perspective and Method,
Brandén, M., 2018, Grannskapseffekter: en forskningsöversikt om boendesegregation och bostadsområdets betydelse., Stockholm: Landsorganisationen i Sverige
Bryman, Alan. 2016. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber AB.
Chetty, R & Hendren, N,. 2018, The Impacts of Neighborhoods on Intergenerational Mobility I: Childhood Exposure Effects., Vol 133
Chiswick, Barry R., Miller, Paul W., 2001, A Model of Destination-Language Acquisition:
Application to Male Immigrants in Canada, Vol.38, p.391-409
Constans, A., Gataullina, L & Zemmermann, K., 2009, Ethnosizing immigrant,Volume 69, Issue 3
Creswell, John W. 1998. Qualitative Inquiry and Reasearch Design – Choosing Among Five Traditions. London: SAGE Publications.
Danze, A-M Yaman, F, Do Ethnic Enclaves Impede Immigrants' Integration? Evidence from a Quasi-experimental Social-interaction Approach, 2013, Review of International
Economics, Volume 21, Issue 2
Delmos, så här används statsbidragen, 2020
Flynn, K., Brenda, M., , “I would say it’s alive”: Understanding the social construction of place, identity, and neighborhood effects through the lived experience of urban young adults., Sage journals, 2020, volume 19.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. 2002.
Stockholm: Vetenskapsrådet
Heckmann, J., The Scientific Model of Causality, 2005, Sociological Methodology, Volume 35, Issue 1
Hogg, M. A., & Williams, K. D., 2000., From I to we: Social identity and the collective self.
Group Dynamics: Theory, Research, and Practice, Vol.4, pp. 81–97.
Hwang, Jackelyn., 2016., The Social Construction of a Gentrifying Neighborhood: Reifying and Redefining Identity and Boundaries in Inequality.,Urban affairs review, Vol.52., p.98-128
Höijer, B., 2011., Social Representations Theory., Nordicom Review Vol 32, pp. 3-16 A New Theory for Media Research
Jenkins, R., 2008., Social identity. Third edition. Abingdon: Routledge.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip., 2018. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Lefebvre, H, 1991: The Production of Space, Blackwell, Oxford. R. Shields, Routledge, London
Lilja, E., Pemer, M., Boendesegregation - orsaker och mekanismer., Boverket 2010
Lilja, E., Segregationens motsägelsefullhet Integrerad i en stadsdel – segregerad i staden 2002, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Sherif, M., 936. The psychology of social norms. Harper.
Umeå stadsdelar – så står det till!- Sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar som underlag till gestalning av livsmiljöer för välbefinnande, tillit och trygghet.,
Stadsrumsanalys, Rapport, Godkänd av kommunstyrelsen 2020-11-17
S. Lash & J. Friedman., 1992., Modernity and Identity. Blackwell, Oxford, A. Giddens (1991): Modernity and Selfidentity. Stanford University Press, Stanford
Vilanova, F., Beria, F. M., Costa, Â.B., Koller, S.H., Hackett, J., 2017. Deindividuation:
From Le Bon to the social identity model of deindividuation effects. Cogent psychology,, Vol.4 (1), p.1308104
Wang, Dan ; Choi, Jeong-Kyun ; Shin, Jiwon Long-term., 2020, Neighborhood Effects on Adolescent Outcomes: Mediated through Adverse Childhood Experiences and Parenting Stress, Journal of youth and adolescence, Vol.49, p.2160-2173
9. Bilaga
INTERVJUFRÅGOR
Tillhörighet till sitt grannskap
På vilket sätt engagerar du dig i ditt bostadsområde? Varför?
Vad är viktigt för dig som bor i (respektive område)? Berätta varför det upplevs viktigt?
Hur skulle du definiera tillhörighet? Vad gör att du känner tillhörighet till ditt område?
Hur upplever du att ungdomar skapar sig tillhörighet till sin omgivning?
Integrering i sitt bostadsområde
På vilket sätt skapar ni möjligheter för inkludering i området?
På vilket sätt kan man se om någon känner sig delaktig och tillhörig?
Vilka strategier upplever du att unga tar till för att integrera sig i samhället?