Studiens forskningsresultat utvecklade sig i tre övergripande teman: delaktighet skapar samhörighet i grannskap, samhörighet och interaktion ger ett tryggt grannskap, och utomstående fördomar förverkligas av boende.De två första teman fångade ett
inifrånperspektiv i vilket boende på området är de centrala aktörerna, medan det tredje temat fokuserar på yttre aktörer och dess påverkan.Nedan presenterar vi temavis utfallet genom citat och återberättande för att sedan i nästa del analysera det.
5.1 Delaktighet skapar samhörighet i grannskap
Det första temat vår studie fångade är hur delaktighet skapar samhörighet i ett grannskap.
Att aktivitet i sig skapar gemenskap kan säga sig självklart men utmärkande är just
nyckelpersoners insatser. Vad är det som motiverar människor i ett utsatt grannskap att vilja vara aktiv och varför anses det vara viktigt? det är i dessa intervjufrågor vårt första tema utvecklas och tydliggörs väl av G1 som citeras:
- Jag bor ju i området och jag vill göra skillnad, framför allt slussa in ungdomar på rätt väg. Det har ju varit skrivet, det är klart att jag ska göra det, jag bor ju här och är en del av samhället. Jag kan se lösningar.
Även andra respondenter delade sin uppfattning och drog paralleller till hur dem vill leva sitt liv. De brinner för det område de är bosatta och lever i och att “dra sitt eget strå till stacken”
var en liknelse som kom upp i diskussionen. Att vara aktiv i grannskapet var en självklarhet som lyste igenom hos samtliga respondenter. Vidare resoneras nyckeln till ungdomars känsla av delaktighet, där sammantaget av diskussionen utvecklade i att delaktighet skapas genom tron på individen och dennes drömmar. Att kunna motivera unga och visa att dem har en plats i området poängterades av samtliga respondenter. Mycket av det som nämndes kan relateras till företeelsen, “hitta sin plats”. Det är i de sociala sammanhangen och upplevelsen av att vara en del av någonting som skapar samhörighetskänsla hos områdesbor. Likaså har
nyckelpersonerna som mål att unga på området ska känna gemenskap till sitt grannskap men för att nå dit, anses kommunikation vara till stor hjälp. G3 citeras “Snacka med folk, visa att du vill göra saker och sprid information”. Det är genom dessa saker som många upplever sig inkluderade och delaktiga. Att samtala med folk, möta de genom aktiviteter och mötesplatser realiseras av nyckelpersonernas arbete på fritidsgårdar, fotbollsträningar etc. Det är dessa sammanhang och tillfällen som är centrala i delaktighets medverkan. En person som känner sig delaktig kan ta för sig, skratta och vara avslappnad, dessa egenskaper är vad
respondenterna lyfte fram som tecken på att en person känner participation. Delaktigheten utstrålar sig alltså både genom aktivt deltagande men också välmående.
Att nyckelpersonerna på området utgör en viktig del i arbetet på de utsatta områdena förklaras även utifrån delmos intervjuerna.
- Vi måste ha hjälp från rätt personer. Det ska inte komma utomstående, som inte förstår hur vår situation är, hur vi har det eller hur vi har växt upp. Erfarenhet... då ska det vara erfarenhet i det här livet, inte erfarenhet från någon annanstans (citerat av D1).
Med dessa inslag kan vi se en tendens av att respondenter beskriver sin situation i behov av hjälp. De definierar hjälp i att utveckla sitt område och att förutsättningar ska likställas andra områden. Hjälp från rätt personer innebär på så vis mer än bara delaktighet och det bekräftas även av nyckelpersonerna. De anger samma anledning till att just dem kan skapa den tillvaro
som boende på området söker. Detta visar att identifiering sker med människor som varit med om liknande erfarenheter och kan förstå den bakgrund och kulturella miljö de själva befinner sig i. Med detta som grund kan de ta sig an problem gemensamt och relatera till varandra.
Den samhörighet som utvecklas genom att personer är delaktiga i området hjälper fler att få sin röst hörd. När fler människor samverkar och engagerar sig kan området som en
gemensam enhet, föra sin talan. Detta hjälper boende på området att få aktiviteter,
upprustning eller tillbyggnad som i slutändan gynnar den sociala miljön. Vi fann utvecklandet av en stark röst för området, ge individer upplevelsen av att ha möjlighet till att påverka sitt grannskap. “Om vi känner varandra eller känner till varandra och har en gemensam röst, så blir det mycket svårare att berätta åt oss vad som ska hända med området” (citerat av G3).
Det visar styrkan individer känner när de står tillsammans, delaktiga och samhöriga istället för ensamma.
5.2 Samhörighet och interaktion ger ett tryggt grannskap
Det andra temat resulterade i hur boende på området skapade samhörighet till varandra och utifrån det upplevde sitt grannskap tryggare. Interaktion och kommunikation mellan individer hade stor betydelse för denna uppfattning, vilket i sig är en komplettering av det föregående temat.
Respondenter pratade om sina områden med lovord och respekt, det lyste igenom att alla på området hyste en respekt för medmänniskan. Resultatet visade att respondenterna känner de flesta på sitt område, att människor hälsar på varandra och dem känner sig hemma, detta kan visas genom följande citat:
- Här har man hemmakänsla och känner allt och alla. Man kan gå ut utan sina vänner, hänga med andra personer som man normalt kanske inte brukar hänga med...det är bara för att det finns den här samhörigheten (citerat av D1).
Många respondenter delade åsikter om att de har en trygghet och känner sig levande i området, samt att flytta och bo någon annanstans skulle kännas otänkbart.
- Jamen den här familjekära känslan som finns i området och gemenskapen, det är den som gör att jag känner tillhörighet här. Det är den sociala biten, precis som G2
känner varandra. Det bor ju 12 000 här så det känns...det är just det som gör att mångfald och olika kulturer och alltihopa (citat av G1).
Vikten av områdesbor känner varandra och skapar en relation till varandra fann vi väsentlig för trygghetskänslan. Föräldrarna har en viktig roll i den då relationer mellan föräldrar på området och i grannskapet, bidrar till samhörighet och trygghet även för deras barn. När alla känner alla utvecklar men en annan nivå av tillit, som resulterar i mer gemenskap och trygghet för utvecklingen av ens sociala identitet. Vi kan därmed synliggöra att
samhörigheten mellan boende på området är bland annat ett resultat av områdets mångfald.
Detta belyser även nyckelpersonerna genom att illustrera att om människor inte känner varandra, vet man inte hur andra har det och då känner man sig oftast ensam. Att prata och interagera med medmänniskor ger förståelse och insikt i delade och liknande erfarenheter.
Denna identifikation mellan områdesbor skapas i de sociala sammanhangen där insikten om gemensamhet formar för trygghet. Genom att samhörighet skapas i området tillkommer även förtroende för andra individer. Förtroende leder till att integrering med andra upplevs mindre främmande och detta förtydligas genom nyckelpersoners roll på området. Ungdomar tyr sig till igenkända ansikten som de hyser förtroende och respekt för, det gör de enklare kan knyta an till människor i området.
5.3 Utomstående fördomar förverkligas av boende
Vårt tredje och slutgiltiga tema resulterade i hur utomstående fördomar förverkligas av boende. Centralt för detta tema är den motstridiga dimensionen som skiljer sig åt, ett inifrån-och utifrånperspektiv som illustrerar två verkligheter på motsatt sida.
- Det är lite svårt just när det gäller det här med ungdomskulturen... mycket är påverkat av vad media sätter för bild på områdena. Tyvärr så blir det DEN sanningen för många ungdomar, att dem lever sig in i den stämpeln. Det blir det här “Vi tillhör Ersboda” och det tillför att man ska vara på ett visst sätt. Det är på grund av ryktet eller mediebilden, (citerat av G2).
Denna utomstående uppfattning bekräftas huvudsakligen genom media men är även tillgänglig hos andra bostadsområden. Citerat avG1 lyder följande:
- Jag kan bevisa hur föräldrar pratar om detta område. Min dotter har vänner utanför Ersboda och deras föräldrar tänker att det finns pistoler på Ersboda och att vi här vågar inte gå ut. Dom brukar alltid säga, varför bor ni där?
Vännerna till respondents dotter bestämmer sig för att en dag besöka området utan föräldrarnas vetskap. Dottern tar på sig ansvaret att visa de runt och vännerna som aldrig tidigare besökt grannskapet, möttes av glada och trevliga boende som hälsade. Att dessutom bli hälsad vid namn och se hur folk rörde sig och var ute, motbevisade den uppfattningen de tidigare tog för sanning. Det är inte endast nyckelpersonerna som upplever att utomstående uppfattningar strider mot den egna föreställningar, även ungdomar på området vittnar för samma sak. Respondenter upplever att andra talar om området i termer som otryggt och farligt, vilket ingen håller med om. “Vi som bor här känner oss trygga och vi trivs” är istället förklaringen. “Samhällets uppfattningar på oss, med invandrarbakgrund är att vi ska hålla på, fastna i gatan och göra dumheter och kriminalitet”. De flesta ungdomarna med denna
upplevelse lyfter samtidigt upp att deras mål är att motbevisa, vilka som ska motbevisas besvaras alltid med “dem” eller “svenskarna”. Detta kopplar vi till det G3 beskriver som självbevarelsedrift. Om hela samhället lyfter upp en grupp eller ett område som ett problem, är det självbevarelsedrift att uttrycka denna stämpel som ett sätt att överleva fördomarna.
Respondenter berättar att de i sociala sammanhang och i skolor utanför områdets gränser, upplever att de antingen måste låtsas vara “svensk” eller leva upp till förväntningen “folk från Ersboda”, detta medan de på området kan vara sig själva. Majoriteten av respondenterna vistas på det egna bostadsområdet och vid vidare analys visade det sig bero på följande:
- För det är här jag har mina vänner och jag känner inte att jag passar in i andra ställen.
Alltså, jag vet inte hur jag ska förklara... Det är bara en konstig känsla, det är som när jag gick på gymnasiet när de hade klassfester och så, man blev inte ens bjuden (citerat av D5).
Resultatet visar på att bostadsområdet präglar och påverkar individer i flera sammanhang.
Påverkan som yttrar sig i utanförskap i vilket individer relaterar till sitt bostadsområde som klassas av mindre status och rang. Vidare utvecklar respondent D4 med att förklara
upplevelsen av “vi” och “dem”, hen kan inte sätta ord på det, men menar att “vi” och “dem”
är beroende och skapat av “dem”. “För jag ser mig själv som svensk tills att dem motbevisar det. De påminner mig om att jag har svart hår, att jag bär dessa kläder, att jag kommer från det här området...osv”. Denna multilaterala relation beskrivs av respondenter, att vissa
Ett relationstänk som även nyckelpersonerna försöker motarbeta genom att tänka på riktig inkludering tillsammans.
En skildring av det som samhället menar som utsatt, beskrivs av dem som bor på området som gemenskap och värme. “Just i de här olika områdena, grupperna, aktiviteterna - det är tillhörighet och gemenskap tillsammans” (citerat av D1). Värdet av flera kulturers parallella existens är bara positivt. Samtidigt som man stärker band inom området, genom kulturalism och likheter mellan boende, exkluderas man från samhället i stort. Framväxten av två parallella samhällen som orsakar individen en ständig kamp att skapa sin sociala identitet.