I metodavsnittet kommer det redogöras hur processen har gått till vid insamlingen av data, urval av respondenter och förskolor, genomförandet av intervjuerna samt analyseringen av det insamlade materialet. Det kommer även redogöras varför dessa tillvägagångssätt har valts och lämpligheten av valen till studiens syfte och
forskningsfrågor. I metodavsnittet redovisas även studiens tillförlitlighet/validitet och reliabilitet samt vilka etiska överväganden som genomgående har gjorts i studien. .
7.1 Datainsamlingsmetod
Studien utgår från en kvalitativ metod med Kvalitativ metod är en datainsamlingsmetod som där fokus ligger på att få fram ord snarare än siffror (Bryman, 2018). Kvalitativ metod anses vara lämpligt för studien eftersom vi kunde framställa ett resultat baserat på deltagarnas erfarenheter och förhållningsätt vilket är en del av studiens syfte. För att samla in data har vi använt oss av intervjuer. Intervjuerna var uppdelade i två delar, semistrukturerad intervju samt strukturerad intervju.
7.1.1 Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna var den främsta delen i datainsamlingen och användes för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågor. I de semistrukturerade intervjuerna ingick även insamling av bakgrundsfakta från
respondenterna (se tabell 1). De semistrukturerade intervjuerna användes som en del i den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer innebär att innan intervjuerna har ett frågeschema skapats som fungerar som en utgångspunkt (Bryman, 2018). Vid en semistrukturerade intervju bör forskaren var flexibel till sitt upplägg och låta
respondenterna styra inom viss riktning. Det bidrar till att intervjun kan få följdfrågor som inte var planerade sen innan. I frågeschemat skapade vi öppna frågor till
respondenterna. Det ger deltagarna utrymme till att ge svar utifrån deras uppfattningar vilket bidrar till rik och fylliga data (Bryman, 2018).
7.1.2 Metodens lämplighet
Eftersom studiens syfte är att framställa deltagarnas erfarenheter och förhållningsätt inom specialpedagogik i förskolan anses valet av kvalitativa metoden som lämplig.
Utifrån studiens metod, vilket är semistrukturerade intervjuer, kunde vi både framställa data för att uppnå syftet och ge svar på forskningsfrågorna.
7.2 Urval av förskolor
Det urval som gjordes av vilka förskolor respondenterna skulle arbeta på var ett målstyrt urval. Det innebär att förskolorna valdes ut för att de var relevanta till
19 forskningsfrågorna och att en skillnad kunde antas mellan dessa förskolor (Bryman, 2018). De förskolor som vi valde att genomföra studien på ligger i tre olika stadsdelar och är olika stora. Vi har även utgått från ett bekvämlighetsurval då förskolorna var lättillgängliga för oss samt att samtliga var intresserade av att delta i vår studie (Bryman, 2018). En av förskolorna ligger centralt i stadskärnan medan de andra två ligger i olika förorter. Den centrala förskolan bedriver ordinarie pedagogik och är en mindre förskola med två avdelningar. Den andra förskolan som bedriver ordinarie pedagogik ligger i en mindre förort. Denna förskola är en större förskola med fem avdelningar. Den sista förskolan som studien genomfördes på ligger i en förort. På denna förskola har en resursavdelning undersökts och till resursavdelningen söker sig barn från hela kommunen som har behov av deras olika resurser. Vi valde förskolor som var placerad i olika stadsdelar, som var olika stora samt hade olika arbetssätt för att genomföra intervjuer som hade relevans till våra forskningsfrågor. Bryman (2018) menar att det är en del i det målstyrda urvalet, att välja respondenter och förskolor som är relevant för undersökningen syfte och forskningsfrågor.
7.3 Urval av respondenter
I vår studie har vi använt oss av målstyrt och kriteriestyrt urval. Det innebär att urvalet av respondenterna måste uppfylla ett antal kriterier som är passande för studiens syfte (Bryman, 2018). I detta fall var kriterierna att respondenterna var utbildade förskollärare samt ha arbetat minst fem år som förskollärare. Vi valde att genomföra våra intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Vi valde att intervjua tio förskollärare varav samtliga respondenter är kvinnor. Förskollärarna på de olika förskolorna har olika mycket erfarenhet av förskolläraryrket och har utbildat sig både före och efter
förskolans läroplan skapades år 1998. Förskollärarna har också olika mycket erfarenhet av arbetet med specialpedagogik i utbildningen. Den biträdande rektor som deltog har erfarenhet av att arbeta med ordinarie pedagogik.
20 (Tabell 1,)
7.4 Genomförande
För att ta kontakt med respondenterna började vi med att skicka ut mejl till förskolorna där vi ville genomföra intervjuerna. I mejlen beskrev vi undersökningens syfte samt frågade om de ville delta i den. En av förskolorna tog vi kontakt med genom att mejla biträdande rektorn som vidarebefordra oss till en förskollärare på avdelningen. På de andra två förskolorna tog vi kontakt genom att direkt mejla till en förskollärare på avdelningen. De kontaktade förskollärarna frågade sedan sina kollegor om vilka som ville delta i studien. När samtliga respondenter hade svarat gav vi dem möjligheten att genomföra intervjuerna på plats eller online, varav samtliga respondenter valde på plats.
Vissa av respondenterna ville ha intervjufrågorna skickade till sig innan intervjun, vilket skickades via mejl. Att respondenterna får frågorna utskickade i förväg bidrar till att respondenterna känner sig mer förbereda och bekväma under intervjun (Bryman, 2018).
Innan intervjuerna startade fick samtliga respondenter ta del av ett missiv (se bilaga 4). I missiven beskrevs undersökningens syfte och hur vi skulle använda den insamlade data från intervjuerna till undersökningen.
Eftersom vi har valt att intervjua förskollärare på olika arbetsplatser har intervjufrågorna anpassats utifrån det (se bilaga 1 & 2). Det gjordes för att säkerställa att vi fick ut
relevant data från alla respondenter utifrån deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Trots att intervjufrågorna skiljde sig åt har alla intervjuer haft samma utgångspunkt och skapat för att uppnåstudiens syfte och besvara frågeställningarna. Vid genomförande av intervjuerna användes ljudinspelning som datainsamlingsverktyg. Ljudinspelning ansågs vara den lämpligaste datainsamlingsverktyget för intervjuerna. Anledningen till det är att det underlättar att analysera svaren vi har fått av respondenterna (Bryman, 2018). Att använda sig av ljudinspelning bidrar även till att vi när som helst kan gå
Namn Förskollärarexamen Arbetsplats
Förskollärare 1 2013 Resursavdelning
Förskollärare 2 2001 Resursavdelning
Förskollärare 3 1986 Resursavdelning
Förskollärare 4 1993 Ordinarie avdelning
Förskollärare 5 2013 Ordinarie avdelning
Förskollärare 6 1993 Ordinarie avdelning
Förskollärare 7 2013 Ordinarie avdelning
Förskollärare 8 2013 Ordinarie avdelning
Förskollärare 9 2011 Ordinarie avdelning
Förskollärare 10 2013 Ordinarie avdelning
21 tillbaka till det insamlade materialet och lyssna på vad respondenterna har sagt samt hur de har sagt det.
7.5 Databearbetning och analysmetod
I avsnittet presenteras studiens databearbetning samt vilken analysmetod som har använts i processen.
7.5.1 Databearbetning
Det första steget i databearbetningen var att transkribera det insamlade materialet. För att effektivisera tiden delade vi upp den insamlade data och transkriberade intervjuerna var och en för sig. Vid transkriberingen anonymiserade de namn och orter som nämndes i intervjuerna. Det transkriberade materialet lästes sedan igenom ett flertal gånger för att få en helhetsbild utifrån intervjuerna samt för att hitta en rödtråd mellan svaren.
Fortsättningsvis färgkodade vi det transkriberade materialet i olika färger utifrån relevansens till studiens forskningsfrågor. Det materialet som ej var relevant för studiens syfte och forskningsfrågorna sållades bort. Vi valde sedan att skapa teman utifrån det färgkodade materialet.
7.5.2 Tematiskanalys
I vår studie har vi använt oss av tematiskanalys som analysmetod för att analysera de semistrukturerade intervjuerna. Tematiskanalys innebär att teman skapas för att synliggöra resultatet utifrån forskningens fokusområde (Bryman, 2018). Tematisk analys ansåg vi var en lämplig analysmetod då många av respondenterna gav liknande svar på intervjufrågorna. Utifrån det färgkodade materialet skapade vi sex teman. I skapandet av temana utgick vi ifrån repetitioner som uppkom i det insamlade materialet.
Detta gjordes för att skapa en helhetsbild av temana utifrån respondenternas svar på intervjufrågorna. De sex temana som skapades utifrån det insamlade materialet var specialpedagogisk handledning för förskollärarna, specialpedagogiska hjälpmedel för barnen, tidsbrist, balans mellan barnen, utbildning/kunskap och personalbrist.
7.6 Tillförlitlighet
I kvalitativ forskning, som denna studie, som baseras på erfarenhet och berättelser, är det mer relevant att istället prata om studiens tillförlitlighet. Bryman (2018) förklarar begreppet tillförlitlighet inom studier utifrån fyra olika delkriterier; överförbarhet, pålitlighet, trovärdighet samt möjligheten att styrka och konfirmera. Alla dessa kriterier bör uppnås för att en studie ska klassas som tillförlitlig.
Vi har applicerat tillförlitlighet på vår studie genom att ha dessa fyra kriterier med oss när vi genomförde studien. Genom att ha förskolor från olika delar av samma stad och intervjuat 10 olika förskollärare med individuella erfarenheter så hade vårt resultat antagningsvis blivit ungefär detsamma om vi använt oss av andra respondenter eller om
22 någon annan hade genomfört vår studie. Eftersom vi hade ett varierat urval av
respondenter. Vi har också beskrivit studiens genomförande och databearbetning på ett detaljerat sätt vilket gör att någon annan skulle kunna återskapa vår studie med liknande resultat. Vi ställer öppna frågor vilket gör att vi inte påverkar förskollärarnas svar. Detta innebär eventuellt att resultatet inte hade blivit densamma om respondenterna bytts ut, då alla har olika erfarenheter och kunskaper om ämnet, vilket vi är medvetna om.
Studiens slutsats kommer dras utifrån kritiska reflektioner av resultatet och utgå ifrån tillförlitlighetskriterierna för att ge en korrekt och objektiv slutsats av studien.
7.7 Etiska övervägande
Vid genomförande av en vetenskaplig studie finns det vissa etiska övervägande som ska förhållas till (Vetenskapsrådet, 2017). Under studiens gång bör forskarna säkerställa att respondenterna i studien inte blir utsatta för kränkning eller skador, både psykiska och fysiska, vilket kallas för individskyddskravet. Individskyddskravet är det kravet som lägger till grunden för de etiska övervägandena när det kommer till forskning. För att säkerställa att respondenterna inte blir utsatta för kräkningar eller skador har vi utgått ifrån väsentliga delar från God forskingsed (Vetenskapsrådet, 2017). I studien har vi säkerställt att respondenternas identitet inte avslöjas genom att anonymisera det insamlade materialet vilket ökar sekretessen för respondenterna. I studien utges inga namn på respondenterna och förskolorna eller beskrivning på i vilken kommun vi har genomfört intervjuerna. Innan intervjuerna påbörjades fick varje respondent ta del av ett missiv utformat efter studien. I missiven redogörs studiens syfte, att det insamlade materialet kommer hanteras konfidentiellt samt information om att respondenterna när som helst under studiens gång kan avbryta sin medverkan. Att respondenterna får ta en del av missiven bidrar till en ökad förståelse för studien och dess innehåll vilket kan skapa en trygghet i samarbetet (Vetenskapsrådet, 2017).
23