Framtida forskning

En avslutande tanke nu i uppsatsens slutskede är att det behövs mer forskning om hur fortbildningsmöjligheterna för folkbibliotekarierna i Sverige ser ut exempelvis hur dessa skiljer sig åt över landet och även mellan folkbiblioteken i samma region, kommun eller län.

Ett annat spännande forskningstema skulle kunna vara hur chefer och beslutsfattare resonerar kring fortbildningsmöjligheter för folkbibliotekspersonal. Det känns som en given

förutsättning att all folkbibliotekspersonal ska ha rätt till kontinuerliga fortbildningsinsatser, dock är det tveksamt om det ser ut så i dagsläget. Så för att bibliotekarierna ska ha bästa möjliga förutsättningar att sköta sin yrkesutövning bör de ges möjligheter till detta, varför fortbildningsmöjligheterna verkligen är något som det behöver forskas mer om!

47

Referenslista

Ahrne, Göran och Svensson, Peter. 2015. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I:

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.

Alvehus, Johan. 2019. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber.

Asplund, Johan. 1969. Den symboliska interaktionismens värderingsrelevans.Sociologisk Forskning 6(1) (1969): 1-26. https://www.jstor.org/stable/20851416 (Hämtad 2021-12-20).

Berg, Lars-Erik. 1990. Johan Asplunds socialpsykologi. Sociologisk Forskning, 1990. 27(4) Socialpsykologi (1990): 65–77. https://www.jstor.org/stable/20851035 (Hämtad 2021-12-20).

Biblioteksbladet. 2017a. Bibliotekarier saknar social kompetens.

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/utbildning/bibliotekarier-saknar-social-kompetens/

(Hämtad 2021-11-30).

Biblioteksbladet. 2017b. Grafik: Så mycket satsas på fortbildning.

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/allmant/sa-mycket-satsas-pa-fortbildning/ (Hämtad 2021-12-02).

Biblioteksbladet. 2018. Ny undersökning visar vad användarna vill ha.

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/folkbibliotek/ny-undersokning-visar-vad-anvandarna-vill-ha/ (Hämtad 2021-12-09).

Braun, Virginia och Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology 3 (2): 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa (Hämtad 2021-12-07).

Clemens, Annika. 2020. Avatarer förbereder bibliotekspersonal på obehagliga situationer.

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/avatarer-forbereder-bibliotekspersonal-pa-obehagliga-situationer/ (Hämtad 2021-11-30).

48 Clemens, Annika. 2021. Socionom ska få bukt med stöket på biblioteket.

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/anstalld-socionom-ska-fa-bukt-med-stoket-pa-biblioteket/ (Hämtad 2021-11-30).

DIK. U.å. 6 tips för tryggare bibliotek. https://dik.se/om-oss/trygga-bibliotek/6-tips-trygga-bibliotek (Hämtad 2021-11-12).

DiPrince, Elizabeth; Wilson, Amber; Karafit, Chrissy; Bryant, Amanda och Springer, Chris.

2016. Don’t Panic! Managing Library Anxiety with a Library Survival Guide. Reference &

User Services Quarterly 55(4): 283–92.doi: 10.5860/rusq.55n4.283. (Hämtad 2021-12-01).

Ekström, Åsa. 2011. Tänk bemötande! Biblioteksbladet: organ för Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB). (1916-). Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag 5:4.

https://biblioteksbladet.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2011/10/Biblioteksbladet_nr5_2011.pdf (Hämtad 2021-11-30).

Eriksson-Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran. 2015. Intervjuer. I: Ahrne, Göran, Ahrne, Göran

& Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl.

Stockholm: Liber.

Ferrell, Shelley. 2010. ‘Who Says There’s a Problem?: A New Way to Approach the Issue of

“Problem Patrons”’. Reference & User Services Quarterly, vol. 50 (2):141–51. American Library Association. doi: 10.5860/rusq.50n2.141. (Hämtad 2021-12-22).

Hjalmarsson, Jan. 2016. Olika bibliotekstyper och ett användarperspektiv. I: Schwarz, Eva (red.). Bibliotekariens praktiska kunskap: om kunskap, etik och yrkesrollen. Stockholm:

Regionbibliotek Stockholm. http://regionbiblioteket.se/publicerat/bibliotekariens-praktiska-kunskap-om-kunskap-etik-och-yrkesrollen/ (Hämtad 2021-11-25).

Jiao, Qun G. och J. Onwuegbuzies, Anthony J. 1999. Library Anxiety Among International Students. CUNY Urban Library Journal. Alabama. https://eric.ed.gov/?id=ED437973 (Hämtad 2021-11-09).

Julien, Heidi och Pecoskie, Jen (J.L.). 2009. Librarians' experiences of the teaching role:

Grounded in campus relationships. Library & Information Science Research. 31 (2009):149–

154. https://doi.org/10.1016/j.lisr.2009.03.005 (Hämtad 2021-12-22).

49 Katopol, Patricia. 2005. “Library Anxiety”. I: Karen E. Fisher, Sanda Erdelez, Lynne

McKechnie (red.). Theories of Information Behavior. ASIST Monograph Series; Information Today Inc.; Medford, New Jersey, s.235–238.

Kulturrådet. 2020. Kognitiv tillgänglighet på bibliotek.

https://www.kulturradet.se/publikationer/kognitiv-tillganglighet-pa-bibliotek/ (Hämtad 2021-11-10).

Luo, Lily och Wildemuth, Barbara M. 2017. Semistructured interviews. I: Wildemuth, Barbara M. (red.). Applications of social research methods to questions in information and library science [Elektronisk resurs]. Santa Barbara, California: Libraries Unlimited.

Moen, Mary H.; Mandel, Lauren H. och Karno, Valerie. 2020. Continuing education for public library staff: Valued competencies and preferred delivery format.Education for Information 36 (2020): 177–198. doi: 10.3233/efi-190311. (Hämtad 2021-12-02).

Motzkau, Hanna. 2016. ”I språket vilar vår möjlighet till frihet”: ett möte inför

modersmålsveckan. I: Schwarz, Eva (red.). Bibliotekariens praktiska kunskap: om kunskap, etik och yrkesrollen. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

http://regionbiblioteket.se/publicerat/bibliotekariens-praktiska-kunskap-om-kunskap-etik-och-yrkesrollen/ (Hämtad 2021-11-25).

Musolf, Gil Richard. 2009. The essentials of symbolic interactionism: a paper in honor of Bernard N. Meltzer. Studies in Symbolic Interactionism 33: 305–326. doi: 10.1108/S0163-2396(2009)0000033021 (Hämtad 2021-12-20).

Muszkiewicz, Rachael. 2017. Get to Know Your Librarian: How a Simple Orientation Program Helped Alleviate Library Anxiety. Public Services Quarterly 13:4: 223–240. doi:

10.1080/15228959.2017.1319780 (Hämtad 2021-12-01).

Noh, Younghee och Chang, Rosa. 2020. A study on the factors of public library use by residents. Journal of Librarianship and Information Science 2020 52(4): 1110–1125. doi:

https://doi.org/10.1177/0961000620903772 (Hämtad 2021-12-01).

Perjos, Solveig. 2014.Den vardagsnära metoden. Från pragmatism till symbolisk

interaktionism. I: Thelander, Johan (red.) Den metodologiska labyrinten: erfarenheter och

50 vägval inom samhällsvetenskaplig forskning.

http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A769178&dswid=-7948 (Hämtad 2021-12-20).

Psykologiguiden.se. 2021.Natur & Kulturs Psykologilexikon Symbolisk interaktionism.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=symbolisk+interaktionism (Hämtad 2021-12-08).

Ranemo, Cecilia (red.) 2021. Bibliotek 2020. Offentligt finansierade bibliotek. Kungliga biblioteket. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:publ-94 (Hämtad 2021-12-02).

Rasmussen, Cheryl A. 2004. A community college’s culture and its effect on student retention.

http://proxy.ub.umu.se/login?url=https://www.proquest.com/dissertations-theses/community-colleges-culture-effect-on-student/docview/305109042/se-2?accountid=14581 alternativt https://www.proquest.com/docview/305109042?parentSessionId=h%2FibgI8eRf03p3iKQN5 yAMWUTgG%2BaTRzkVbQTpFHdUo%3D&pq-origsite=primo&accountid=14581 (Hämtad 2021-12-16 respektive 2022-01-03).

Regionbiblioteket Region Stockholm. 2019. Regional biblioteksplan 2020–2023.

http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2019/12/Regional-biblioteksplan-2020-2023-Region-Stockholm.pdf (Hämtad 2021-12-03).

Rienecker, Lotte och Stray Jørgensen, Peter. 2018. Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4 Stockholm: Liber.

Shelmerdine, Anna J. 2018. Library Anxiety: Stories, Theories and Possible Solutions.

Journal of the Australian Library and Information Association 67:4: 343–352. doi:

10.1080/24750158.2018.1534281 (Hämtad 2021-10-21).

Stockholms stad. 2021. Mer relevant än någonsin Biblioteksplan 2022–2025. Blomquist Communication. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=2006750 (Hämtad 2021-11-09).

Sundström, Karin. 2008. Bemötande på bibliotek både service management och solidaritet.

Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. http://regionbiblioteket.se/publicerat/bemotande-pa-bibliotek/ (Hämtad 2021-11-08).

51 Svensk biblioteksförening. 2008. Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav. Stockholm.

https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/01/slutrapport_anvandarkrav.pdf (Hämtad 2021-11-08).

Svensk biblioteksförening. 2002. Svensk biblioteksförenings rekommendationer för referens- och informationsarbete. Stockholm.

https://www.yumpu.com/sv/document/read/28588595/ladda-ned-pdf-fil-svensk-biblioteksfarening (Hämtad 2021-11-29).

Svensson, Peter och Ahrne, Göran. 2015. Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I:

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.

Svensson, Peter. 2015. Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Ahrne, Göran, Ahrne, Göran &

Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl.

Stockholm: Liber.

Tajedini, Oranus; Akbar Khasseh, Ali; Afzali, Mahin och Sadatmoosavi, Ali. 2020. How to increase the loyalty of public library users? A qualitative study. Journal of Librarianship and Information Science 52(2): 317–330. doi: 10.1177/0961000619856081

Trost, Jan och Levin, Irene. 2018. Att förstå vardagen: med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur.

Umeå Kommun. 2020. Biblioteksplan för Umeå kommun 2020–2023.

https://www.umea.se/download/18.27a2de8b172da059ace1bcc/1596628417340/Bibliotekspla n%20f%C3%B6r%20Ume%C3%A5%20kommun%202020-2023.pdf (Hämtad 2021-11-09).

Varlejs, Jana; Lewis, Vivian; Schnuer, Susan och Jara de Sumar; Juanita. Översättare: Per Larsson. 2017. IFLA:s riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling – principer och best practice. https://www.ifla.org/wp-content/uploads/2019/05/assets/cpdwl/guidelines/ifla-guidelines-for-continuing-professional-development-se.pdf (Hämtad 2021-12-02).

52 Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 2021-12-20).

Öberg, Peter. 2015. Livshistorieintervjuer. I: Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.

53

Bilaga: Intervjuguide

Hejhej och tack för du vill bli intervjuad!

Paulina Lindberg heter jag och studerar sista terminen (uppsatsterminen) på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Umeå Universitet. Jag skriver nu min c-uppsats med ämnet hur bibliotekspersonal på folkbibliotek arbetar med besöksbemötande, service och tillgänglighet i biblioteksmiljön. De svar du ger i denna intervju kommer att anonymiseras så att det inte går att koppla svaren till dig som person. Du kan när som helst under intervjun avbryta din medverkan. Går det bra att jag spelar in intervjun och sedan transkriberar denna?

(Om inte så antecknar jag gärna).

Del 1-Introduktion Hur gammal är du?

I vilken del av Sverige jobbar du?

Hur länge har du jobbat på bibliotek?

Vad är din yrkestitel?

Vad är det bästa med ditt jobb?

Vad är det sämsta med ditt jobb?

Del 2-Besöksbemötande

Hur arbetar du och dina kollegor med bemötande av besökare?

Är besöksbemötande något ni får kontinuerlig fortbildning inom till exempel något ni lyfter på arbetsrelaterade möten? (Om det inte är något som ges kontinuerlig fortbildning inom eller uppmärksammas, vad tycker du detta? Behöver det uppmärksammas? Varför eller varför inte?)

Utgår ni från några särskilda dokument på din arbetsplats när ni arbetar med bemötande av besökare och att öka tillgängligheten och servicen för dessa? Isåfall vilka och på vilket sätt?

Finns det något dokument du skulle önska att ni arbetade utifrån som ni inte arbetar utifrån i dagsläget?

Del 3-Biblioteksångest

Har du hört talas om begreppet biblioteksångest?

54 Om ja, vad tänker du när jag nämner begreppet biblioteksångest?

(Oavsett svar berättar intervjuaren nu om biblioteksångest utifrån Patricia Katopols respektive Qun G. Jiao och Anthony J. Onwuegbuziesdefinition av biblioteksångest: Biblioteksångesten kan exempelvis bestå av att biblioteksbesökarna upplever: bristande kunskap om biblioteket och dess lokal, tekniska svårigheter som att låna böcker via en digital låneautomat,

känslomässiga svårigheter som att uppleva känslor av otillräcklighet i biblioteksmiljön , känslan av att inte vara bekväm i biblioteksmiljön och svårigheter med att kontakta bibliotekspersonalen.)

Har du själv upplevt biblioteksångest innan du började jobba på bibliotek? Isåfall vad hände?

Vill du berätta lite mer?

Vad tror du främst orsakar att besökarna upplever förvirring, vilsenhet, ångest eller andra biblioteksångestrelaterade känslor då de besöker bibliotek?

Vilken är din erfarenhet av att besökare upplever eller uppvisar att de har bristande kunskap om biblioteket och dess lokal?

Hur arbetar ni i personalen med att stötta besökarna kring deras bristande kunskap om biblioteket och dess lokal?

Vilken är din erfarenhet av att besökare upplever eller uppvisar tekniska svårigheter i biblioteket som exempelvis att låna böcker via en digital låneautomat?

Hur arbetar ni i personalen med att stötta besökarna kring deras tekniska svårigheter i biblioteket?

Vilken är din erfarenhet av att besökare upplever eller uppvisar svårigheter i biblioteket som att de känner sig otillräckliga i biblioteksmiljön?

Hur arbetar ni i personalen med att stötta besökarna kring deras känslor av otillräcklighet i biblioteksmiljön så att de känner att de kan besöka biblioteket och känner sig hemma och trygga i att hitta i biblioteket samt att fråga personalen om hjälp och rådgivning?

Vilken är din erfarenhet av att besökare upplever eller uppvisar att de inte känner sig bekväma i biblioteksmiljön som exempelvis att de känner sig förvirrade, vilsna eller misslyckade för att de inte hittar?

55 Hur arbetar ni i personalen med att stötta besökarna så att de som känner sig mindre bekväma i biblioteksmiljön kan känna sig mer bekväma?

Vilken är din erfarenhet av att besökare upplever eller uppvisar svårigheter med att kontakta er i bibliotekspersonalen?

Hur arbetar ni i personalen med att bemöta besökarna så att de känner att ni i personalen finns tillgängliga och är öppna för att hjälpa besökarna?

Del 4-Avslutning.

Har du något ytterligare du vill lägga till kring hur ni på din arbetsplats arbetar kring att underlätta för besökarna att hitta i biblioteket?

Har du något ytterligare du vill lägga till kring hur ni på din arbetsplats arbetar kring bemötande av besökarna?

Har du något sätt eller en metod kring besöksbemötande som din arbetsplats i dagsläget inte använder sig av men som du tror skulle vara användbar för att biblioteksbesökarna ska känna sig trygga, hemma och väl bemötta i biblioteket?

Har du något ytterligare du vill lägga till?

Tack för intervjun!