Metoddiskussion

Studien bestod av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem av intervjuerna skedde via telefon och en skedde vid ett personligt möte. Vårt mål var från början att få ihop minst åtta respondenter och att intervjuerna skulle ske personligen men dessvärre blev utfallet inte som önskat. Vi anser inte att antalet intervjuer hade påverkat resultatet avsevärt mycket men självklart hade det ökat studiens trovärdighet. Vi är dock väldigt tacksamma för dem respondenter som ställde upp och tycker att det har varit väldigt intressant att fått intervjua både en verksamhet och en yrkesgrupp för att se hur de tänker kring samhällsproblemet.

Vi valde att intervjua personer från olika kommuner för att få en bredare svarsfrekvens och för att det ökar studiens trovärdighet. Innan vi höll intervjuerna fanns ingen bestämd tidsram, vilket var till vår fördel då respondenterna inte behövde stressa med svaren. De kunde istället tänka och svara i lugn och ro utan att intervjun blev förhastad. Detta medförde också att vi hann gå in på djupare resonemang och kunde ställa följdfrågor. Vi inledde intervjuerna med

inledningsfrågor så att respondenterna skulle känna en trygghet och lättare kunna öppna upp sig för frågor då inledningsfrågorna var allmänna frågor som exempelvis hur länge de arbetat med yrket. Som tidigare nämnts i studien valde vi att spela in intervjuerna för att verkligen kunna fånga upp allt som respondenterna sade. Detta visade sig vara en bra metod när vi sedan skulle sammanställa resultatet eftersom vi kunde lyssna och spola tillbaka på den informationen som vi inte hann att anteckna under intervjun. En aspekt som man kan fundera på är om svaren

verkligen var hundra procent sanningsenliga. Vi kan inte med säkerhet säga att respondenterna inte försökte rädda sig själva i vissa svar, då det trots allt är ett känsligt ämne och speciellt eftersom det är barn inblandat. Vår tro är dock att respondenterna svarade sanningsenligt då vi var väldigt noga med detta innan själva intervjuerna hölls. Vi tydliggjorde att ingen kommer att kunna identifiera deras namn på något sätt på grund av att vi använder oss av de forskningsetiska principerna. Vi var noga med att försäkra respondenterna om konfidentialitetskravet och att de när som helst fick lov att avbryta sin medverkan i studien. I studien har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) samtliga principer om hur forskningen ska ske. Ytterligare information om forskningsetiska principer återfinns i metodkapitlet, punkt 6.8 “forskningsetiska principer”. Anledningen till att vi valde en kvalitativ forskningsansats är på grund av att vi ville få en bredare kunskap om det problemområde vi studerar och att vi djupdyker i det intressanta ämnet vi valt. Vi valde den kvalitativa metoden framför den kvantitativa då vi inte ville skicka ut enkäter utan istället göra intervjuer för att få ta del av flera mänskliga möten. Det var något som vi var överens om redan för början eftersom vi anser att det ger oss mer och är av stor betydelse för vår studie. Dessutom får vi möjlighet att arbeta nära vårt insamlade material. Nackdelen med telefonintervju är att vi inte kunde utläsa respondenternas ansiktsuttryck eller kroppsspråk när vi ställde frågorna. Däremot kan fördelen med telefonintervju vara att respondenterna inte påverkas av forskaren och att det kan upplevas som lättare att ställa frågor som är av mer känslig karaktär. Vidare valde vi att göra en semistrukturerad intervju med syfte att få beskrivningar av

respondenternas upplevelser och känslor. Vi anser att semistrukturerade intervjuerna är en fördel för oss med tanke på val av ämne och hur viktigt vi tycker det är. Det finns flera typer av

intervjufrågor och i vår intervjuguide använde vi oss exempelvis av inledande frågor som gjorde att respondenterna fick möjlighet att spontant berätta och ge beskrivningar om upplevelser som de anses vara de viktigaste (Kvale & Brinkmann, 2009:150).

Styrkor med studien anser vi först och främst är valet av ämne och problemområde. Då det är ett så pass tungt ämne men framförallt viktigt tycker vi att det var en självklarhet att öka förståelsen genom vår kandidatuppsats. Vi båda har under tidigare arbeten valt att skriva om våld i nära relationer och med tanke på utbildningen och vad vi vill arbeta med i framtiden var det givet att välja ämnet våld i nära relationer, fast med fokus på barn istället för kvinnor eller män. Vår förhoppning är att studien ska beröra dem som läser, att den ska vara inspirerande och att den kanske till och med kan bidra till vidare forskning. En annan styrka med studien är att kvalitén på analysarbetet är högt. Då vi har spelat in intervjuerna har vi således transkriberat och därför kunnat gå fram och tillbaka mellan data och analysen. Vi ser det återigen som en fördel eftersom vi fått jobba nära materialet och att det är en del av arbetsprocessen. Något annat som vi anser som en styrka är valet av att inkludera två professioner och kunna kombinera dem. Till en början kändes det mest som mycket jobb och rörigt att hålla koll på, men ju mer tiden gick blev det mer intressant och speciellt efter vi hade fått in allt material. Då kunde vi se hur det goda samarbetet

mellan dem var och att det finns en koppling mellan respondenternas svar som vi aldrig trodde fanns.

Fem av intervjuerna skedde via telefon vilket kan ses som en svaghet med studien. Hade vi istället kunnat ha ett mänskligt möte med alla respondenter hade vi enklare kunnat läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket inte var möjligt via telefonintervjuerna. Skillnaden mellan den personliga intervjun och telefonintervjun var att vi enklare kunde läsa av reaktionerna vid en fråga samt att vi kunde ställa följdfrågor utan att behöva avbryta respondenten. Likadant kunde respondenten utveckla sina svar utan att behöva avbryta oss, vilket ibland kunde hända när vi höll i telefonintervjuerna. Den digitala tekniken var dock en väldigt bra lösning och dessutom vårt enda alternativ med tanke på situationen som vi befann oss i. Detta gjorde att vi fick ut svar i form av deras livsvärlden som bestod av uppfattningar, känslor, egna erfarenheter och åsikter. Enligt vår mening blev detta mer intressant att studera på ett djupare plan kopplat till analys och till våra teorier eftersom vi utgick från deras egna ord och livsvärlden.

En nackdel med den valda metoden har varit att det har tagit oss mycket tid och energi. Hade vi exempelvis valt en kvantitativ forskningsansats och skickat ut enkäter hade vi nått ut till många personer på kort tid och fått in material snabbt. I vårt fall har vi snarare fått leta upp

respondenter, bokat in tider för intervjuer, genomfört dem och transkriberat. Däremot är vi tacksamma att vi har fått göra genomföra metoden på ett kvalitativt sätt då det är en del av arbetsprocessen och studien. Med hjälp av exempelvis transkribering har vi fått analysera och tolka materialet, vilket vi anser är till en styrka då det ökar tillförlitligheten i studien.

En annan nackdel kan vara att forskaren missar hur sanningsenlig respondenten egentligen är genom att föra en intervju via telefon. Dock var det inget vi märkte av under någon av våra intervjuer, då respondenterna var väldigt samarbetsvilliga och gav oss välutvecklade svar som bestod av deras erfarenhet och spännande berättelser från deras livsvärld. Fokus på studien har varit att ta del av informanternas erfarenheter och förstå deras livsvärld. För att det skulle vara möjligt för oss har vi använt intervjuer som empiriskt material. Det som kan ses som en svaghet med studien är att vi endast har använt oss av en kvalitativ metod. Att enbart använda en metod kan ses som en nackdel då respondenternas svar kan påverka studiens resultat både negativt och positivt beroende på deras dagsform. För att studiens tillförlitlighet ska förstärkas och få en högre trovärdighet hade vi kunnat komplettera studien genom att använda oss av en kvantitativ metod. Nu kan vi endast generalisera resultatet utifrån respondenternas svar men hade vi exempelvis skickat ut enkäter eller gjort observationer hade vi använt oss av två metoder och studien hade fått en högre trovärdighet.