7 DISKUSSION
7.2 Metoddiskussion
Valet att använda oss av kvalitativa metoder för att samla in data till studien grundas i studiens syfte om att få en förståelse för tolkningar av den sociala verkligheten. Genom de kvalitativa metoderna har resultatet kunnat bidra med nyanserade insikter i hur synen på föräldraskap tolkas individuellt hos socialsekreterarna. Det gjordes möjligt genom att vi använde oss av vinjett i kombination med intervju som metoder. Det är kombinationen som har gjort det möjligt för socialsekreterarna att tillsammans med oss resonera kring vinjetten i individuella intervjuer. Genom vinjetten kunde vi få en inblick i hur utredningsarbete kan bedrivs i den verkliga praktiken. Samtidigt är vi medvetna om att deltagarnas resonemang kan ha påverkats av deras kännedom om att vinjetten var ett fabricerat fall som därmed skulle kunna skilja sig från ett verkligt. En annan aspekt är att utredningar i verkligheten är dynamiska med möjlighet att söka kompletterande information. Genom att endast använda sig av information från en fiktiv orosanmälan kanske det inte har gett helt tydliga mönster av den faktiska processen.
Samtliga deltagare valde att genomföra sina intervjuer digitalt, vilket kan ha haft en inverkan på närhet och relationsskapande. Bryman (2018) menar dock att videosamtal där vi kan se varandra går att liknas med en fysisk närvaro. Samtidigt har det gett oss möjlighet att
genomföra studien i ett bredare geografiskt område. Vi anser att digitala intervjuer har hjälpt oss att nå studiens resultat. Intervjuer är inte öppna vardagliga samtal med fri dialog, utan det är vi författare som har väglett samtalet. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar Kvale och Brinkmann (2014) att kunskap inte finns inom någon individ utan skapas genom samtal i mänskliga relationer. Därför är intervjuer ett tillfälle där kunskap produceras.
Intervjuerna kan dock ha inneburit en maktasymmetri mellan författare och deltagare som kan ha påverkat samtalet. Samtidigt är det socialsekreteraren som besitter svaren som efterfrågats och även den som har valt vad som delgetts. Vi är medvetna om att risken finns att socialsekreteraren kan ha justerat svaren utifrån vad denne förväntat sig att vi vill höra eller aktivt kan ha undanhållit information som skulle ha varit intressant för studiens resultat. Maktaspekten i detta intervjusammanhang kan även diskuteras utifrån att deltagaren har suttit ensam medan den har utförts av två intervjuare. För att motverka maktasymmetrin användes öppna frågorna i den semistrukturerade intervjun som därmed gett deltagaren möjligheten att styra samtalet och själv bestämma vad den har velat svara.
Det är viktigt med en medvetenhet om detta för om deltagaren känner sig underlägsen kan det påverka hur mycket den är villig att berätta (Kvale & Brinkmann, 2014). Samtidigt har det funnits fördelar med att ha varit två intervjuare eftersom vi har kunnat observera olika saker vilket medför en bredare bild då vi har kunnat komplettera varandra. Dessutom anser vi att resultatet antas ha förstärkts genom de observationer vi tolkat lika. Det antas då ha bidragit till mer tyngd och ett mera trovärdigt resultat.
Vi är medvetna om att vi i studien har haft en viss förförståelse utifrån vår utbildning samt att även vi som individer har vår tolkning av den samhälleliga normen kring föräldraskap som fenomen, vilket kan ha påverkat hur studien har utformats. Det krävs att det finns en medvetenhet om att vi författare blir en del av vår studie (Backman, 2016), därmed har vi
35
medvetet formulerat frågorna så att resultatet skulle kunna spegla den sociala verkligheten hos deltagarna och inte våra egna förväntningar på den. Vi har strävat efter att ha en kontinuerlig medvetenhet kring våra val av tillvägagångssätt. Vi har också strävat efter att vara transparenta och det har vi gjort genom att visa hur vi genomfört studiens delar.
Samtidig har vi varit en del i vår egen studie, vilket ändå kan ha påverkat resultatet. Det är dock viljan i de kvalitativa studierna att komma nära sina deltagare, en strävan att förstå världen utifrån deras tolkning (Bryman, 2018). Kvalitativa studier innebär begränsade möjligheter till generalisering då urvalet är begränsat. Dock ger det empiriska materialet en möjlighet att nå en analytisk generalisering med hjälp av forskning och teorier, som genom den abduktiva processen kan ställas i kontrast till den kunskap som redan framställts (Mattsson, 2017).
8 SLUTSATS OCH FORTSATT FORSKNING
Utifrån studiens frågeställningar är vår slutsats att det inte går att ge någon specifik
definition av det goda, det bristande eller det “tillräckligt bra” föräldraskapet, då det alltid är situationsbundet. Det är ett komplext arbete att bedöma föräldraförmåga. Det är diffusa linjer att förhålla sig till, en svävan i det grå mellan det svarta och det vita. Allt hänger ihop och påverkas av varandra. Om en socialsekreterare har svårt att balansera mellan det
professionella och det personliga leder det till att bedömningar antingen blir fyrkantiga eller baseras på mer subjektivt tyckande och tänkande. Det kan innebära en inverkan på
rättssäkerheten. Genom granskning har det konstaterats att barnutredningar brister och det finns forskning som visar på anledningar till varför det kan brista. Frågan är hur arbetet kan struktureras för att minska dessa brister?
En tanke för fortsatt forskning skulle vara att se på huruvida delegationsordningen har en påverkan på utredningarna. Barnutredningar i Sverige ligger idag hos socialsekreterare att ansvara för men som själva inte besitter makten att fatta besluten. Därmed leder en bristande utredning inte till några omfattande påföljder för enskilda utredare. Frågan är om
utredningars kvalitet skulle kunna förbättras om det ställdes högre krav på yrkesrollen? Om professionen krävde en legitimation som blir förenad med påföljder när brister uppkommer?
Om detta skulle kunna leda till ett mera medvetet och rättssäkert arbete?
36
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, & P.
Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–15). Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Andersson, G., Bangura Arvidsson, M., Mattsson, T., Ponnert, L., & Rasmusson, B. (2011).
Social barnavård - några utmaningar. Glimtar från forskning ur olika perspektiv.
Meddelanden från Socialhögskolan (2011:6). Hämtad 2022, mars 3 från https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/3050245/3242836
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2021). Det här är barnkonventionen.
https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen/
Bastian, C., Dunk‐West, P., & Wendt, S. (2022). Being child‐centred: Factors that facilitate professional judgement and decision‐making in child protection. Child & Family Social Work, 27(2), 91–99. Hämtad 2022, april 23 från
https://doi.org/10.1111/cfs.12855
Björkhagen Turesson, A. (2019). Conceptions, Norms, and Values in the Work of Child Protective Services with Families at Risk: An Analysis of Social Workers’ Diaries.
Clinical Social Work Journal (48:4), 369-379. Hämtad 2022, april 1 från https://doi.org/10.1007/s10615-019-00720-4
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. Hämtad 2022, maj 9 från
https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Böök, M. L., & Perälä-Littunen, S. (2008). Children Need Their Parents More Than a Pizza in the Fridge!: Parental responsibility in a Finnish newspaper. Childhood (Copenhagen, Denmark), 15(1), 74–88. Hämtad 2022, februari 9 från
https://doi.org/10.1177/0907568207086836
Choate, W. P., & Engström, S. (2014). The “Good Enough” Parent: Implications for Child Protection. Child Care in Practice, 20:4, 368-382. Hämtad 2022, februari 9 från https://doi.org/10.1080/13575279.2014.915794
Edvardsson, B., & Vahlne Westerhäll, L. (2021). På saklig grund - utredningsarbete inom socialtjänsten. Gleerups Utbildning.
Enell, S., & Wilińska, M. (2021). “My Whole Family Is Not Really My Family”— Secure Care Shadows on Family and Family Practices Among Young Adults and Their Family
37
Members. Journal of family issues (0:0). 1-24. Hämtad 2022, april 5 https://doi.org/10.1177/0192513X211030026
Eve, P. M., Byrne, M. K., & Gagliardi, C. R. (2014). What is Good Parenting? The Perspectives of Different Professionals: What is Good Parenting?. Family court review, 52(1), 114–127. Hämtad 2022, februari 9 från https://doi.org/10.1111/fcre.12074
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.
Finch, J. (2007). Displaying Families. Sociology (Oxford), (41:1), 65–81. Hämtad 2022, april 7 från https://doi.org/10.1177/0038038507072284
Foucault, M. (1980). Power/Knowledge. Selected interviews & other writings 1972-1977. I M.
Gordon. (Red.). Truth and power (s. 109-133). Pantheon Books.
Forkby, T., Höjer, S., & Liljegren, A. (2015). Questions of control in child protection decision making: Laypersons’ monitoring and governance in child protection committees in Sweden. Journal of Social Work, 15(5), 537–557. Hämtad 2022, april 23 från https://doi.org/10.1177/1468017314552051
Hannan, S., & Leland, R.J. (2018). Childhood bads, parenting goods, and the right to procreate. Critical Review of International Social and Political Philosophy (21:3), 366-384. Hämtad 2022, april 1 från
https://doi.org/10.1080/13698230.2017.1398488
Harste, G., & Mortensen, N. (2007). Sociala interaktioner. I H. Andersen, & L B. Kaspersen,.
(Red.), Klassisk och modern samhällsteori (s. 149–166). Studentlitteratur.
Horwath, J. (2007). The Missing Assessment Domain: Personal, Professional and
Organizational Factors Influencing Professional Judgements when Identifying and Referring Child Neglect. British Journal of Social Work (37:8), 1285–1303. Hämtad 2022, april 4 från https://doi.org/10.1093/bjsw/bcl029
Höjer, I., & Höjer, S. (2019). Den professionella i den sociala barnavården. I G, Andersson., I, Höjer., M, Sallnäs., & Y, Sjöblom,. (Red.), När samhället träder in-barn, föräldrar och social barnavård (s. 63–81). Studentlitteratur.
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer - om förebyggande arbete med utsatta familjer. Studentlitteratur.
Kullberg, C., & Brunnberg, E. (2007). Vinjetter som verktyg i studier av välfärdsstatens professioner: Exemplet social arbete. Vinjetter som verktyg i studier av
välfärdsstatens professioner: Exemplet social arbete. I E. Brunnberg, & E. Cedersund (Red.), Välfärdspolitik i praktiken: om perspektiv och metoder i forskning (s. 175–
195). Uppsala: NSU press.
38
Korpinen, & Pösö, T. (2021). Social workers’ views about children’s and parents’ competence in child protection decision-making. Journal of Social Work : JSW, 21(4), 853–870.
Hämtad 2022, april 23 från https://doi.org/10.1177/1468017320940635
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Larsson, S. (2014). Socialpsykologi för socialt arbete - psykologins bidrag. I S, Larsson., & P, Sohlberg (Red.), Socialpsykologi för socialt arbete (s. 179–243). Studentlitteratur.
Lennéer Axelson, B., & Thylefors, I. (2018) Arbetsgruppens psykologi. Natur & kultur.
Lindqvist, R. (2013). Kunskapssyn och kunskapsanvändning inom området: aktivering av långvarigt sjuka och funktionshindrade. I B, Blom., S, Morén., & L, Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete - om villkor, processer och användning (s. 236–251). Natur
& kultur.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete - teori, reflektion och praxis. Gleerups Utbildning.
Mattsson, T. (2015). Våld i barnavårdsutredningar – om socialtjänstens ansvar och viljan att veta. Gleerups Utbildning.
Näsman, E., Alexanderson, K., Fernqvist, S., & Kihlgård, J. (2015). Barn är anhöriga. I U.
Järkestigen Berggren, L. Magnusson, & E. Hanson. (Red.) Att se barn som anhöriga – Om relationer, interventioner och omsorgsansvar (s. 21–42). Nationellt
kompetenscentrum anhöriga.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & kultur.
Petersson, G. (2006). Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om
socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 13(1), 51–65. Hämtad 2022, februari 9 från https://socvet.se/article/view/2611/1935
Ponnert, L. (2018). Utredningsarbete i barnavården - centrala utgångspunkter. I L. Ponnert,.
(Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården (s. 13–31). Gleerups Utbildning.
Ponnert, L., & Rasmusson, B. (2018). Att bedöma barns behov och föräldrars förmåga. I L.
Ponnert,. (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården (s. 33–59). Gleerups Utbildning.
Regeringen. (u.å.) Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 2022, maj 4 från Barnkonventionen som svensk lag - Regeringen.se
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne, & P.
Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Liber.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Hämtad 2022, mars 4 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
39
SFS 1990:52. Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad 2022, mars 4 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52 SFS 2001: 453. Socialtjänstlagen. Hämtad 2022, mars 4 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Shields, L. (2016). How bad can a good enough parent be?*. Canadian Journal of Philosophy (46:2), 163–182. Hämtad 2022, april 1 från
https://doi.org/10.1080/00455091.2016.1148306
Socialstyrelsen. (2018a). Grundbok i BBIC- Barns behov i centrum. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018b) Metodstöd för BBIC- Barns behov i centrum. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019). Nära tusen orosanmälningar varje dag till socialtjänsten. Hämtad 2022, maj 6 från Nära tusen orosanmälningar varje dag till socialtjänsten -
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2021). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2021. Hämtad 2022, mars 4 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-3-7311.pdf
Sudland, C., & Basberg Neumann, C. (2021). Should we take their children? Caseworkers’
negotiations of ‘good enough’ care for children living with high-conflict parents.
European Journal of Social Work (24:4), 683–695. Hämtad 2022, mars 31 från https://doi.org/10.1080/13691457.2020.1805588
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne, & P. Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 208–219). Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne, &
P. Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.17–33). Liber.
Sveriges kommuner och regioner. (2018). Barnrättsperspektiv - Vad innebär det?.
Stockholm: Sveriges kommuner och regioner. Hämtad 2022, mars 4 från
https://skr.se/download/18.5627773817e39e979ef38da5/1642168385526/5469.pdf Teater, B. (2020). An introduction to applying social work theories and methods. Open
university press.
Taylor, J., Lauder, W., Moy, M., & Corlett, J. (2008). Practitioner assessments of “good enough” parenting: factorial survey. Journal of Clinical Nursing, 18(8), 1180–1189.
Hämtad 2022, februari 9 från https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02661.x Unicef. (2018). Inget barn ska behöva utsättas för våld.
https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn
40
Vårdguiden. (2018). Vårdnadshavare och förälder – att ansvara för ett barn.
https://www.google.com/url?q=https://www.1177.se/barn--gravid/att-vara- foralder/att-vara-ansvarig-barn/vardnadshavare-och-foralder---att-ansvara-
for-ett-barn/&sa=D&source=docs&ust=1652774868747677&usg=AOvVaw37faIbafWLqN_g dA_5O1kG
Wendt, S., Schiller, W., Cheers, B., Francis, K., & Lonne, B. (2011). Exploring social workers’
personal domains in rural practice. Journal of Social Work (12:2), 194-210. Hämtad 2022, februari 9 från https://doi.org/10.1177/1468017310382323
Wilkins, D. (2015). Balancing Risk and Protective Factors: How Do Social Workers and Social Work Managers Analyse Referrals that May Indicate Children Are at Risk of
Significant Harm. British Journal of Social Work (45:1), 395-411. Hämtad 2022, april 4 från https://doi.org/10.1093/bjsw/bct114
Winnicott, D.W. (1964). Barnet familjen och omvärlden. Natur och kultur.
Woodcock, J. (2003). The Social Work Assessment of Parenting: An Exploration. The British Journal of Social Work, 33(1), 87–106. Hämtad 2022, februari 9 från
https://doi.org/10.1093/bjsw/33.1.87
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson,. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 55–67). Liber.
1
BILAGA A – MISSIVBREV
Hej!
Vi heter Marielle och Jaqueline och är två studenter som läser Socionomprogrammets sjätte termin på Mälardalens universitet i Eskilstuna. Vi ska under våren 2022 skriva vårt examensarbete. Ämnet vi är intresserade av att undersöka är -socialsekreterares professionella tolkningar av vad som utgör ett ”tillräckligt bra” föräldraskap. Vi söker därför socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och familj och som är intresserade av att bli intervjuade om hur de går tillväga för att bedöma föräldraförmåga.
Information om intervjuerna
Intervjuerna planeras att genomföras under april månad och beräknas ta ca 30–40 minuter.
En del av intervjun kommer även utgöras av en vinjett i form av ett fiktivt fall rörande en familj. Om du samtycker till detta kommer intervjun att spelas in. Intervjun kan ske antingen fysiskt eller via Teams/Zoom. Vi följer i studien Vetenskapsrådets etiska principer.
Frivillighet och samtycke är utgångspunkten för alla forskningsstudier vilket innebär att vi behöver ditt samtycke till medverkan, att få använda det material som du delger oss samt även samtycke till att få spela in intervjun. Som deltagaren har du rätt att avstå att svara på frågor samt avbryta ditt deltagande närhelst under studiens gång om så önskas. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och med aktsamhet. Uppgifter som kan röja identiteten på arbetsplatsen och deltagare kommer att avidentifieras. Din identitet kommer alltså inte kunna kopplas till någon individ eller arbetsplats i det slutgiltiga arbetet. Det insamlade intervjumaterialet kommer endast användas för detta examensarbete och kommer förstöras efter avslutad kurs.
Om så önskas får ni ta del av uppsatsen när arbetet är färdigt.
Om du är intresserad av att medverka i studien så hör av dig så kommer vi gemensamt överens om tid för intervjun.
Om det är något ni undrar över är ni välkomna att kontakta oss via mejl eller telefon.
Med vänliga hälsningar
Marielle Jansson Jaqueline Pettersson mjn19017@student.mdu.se jpn19013@student.mdu.se Telefon: 070-75 71 743 Telefon: 0763-492155 Handledare:
Kitty Lassinantti
Lektor i socialt arbete, fil.dr i sociologi
Avdelningen för socialt arbete, Mälardalens universitet kitty.lassinantti@mdu.se
Telefon: 021-101590
2
BILAGA B – VINJETT
Vinjett
Du får den här informationen som framkommer i en inkommen orosanmälan från skolan:
Ett barn, 8 år, går i årskurs 2 i områdets kommunala skola. I skolan har de observerat att barnet uppvisar förändrat beteende. Under senaste tiden har hen högre frånvaro. Kommer även till skolan i slitna och fläckiga kläder, är ofta trött, somnar på lektionerna, är ofokuserad och “hänger inte med”. Barnet äter sämre och förklarar att det “fryser i tänderna”. Hen har svårt att skapa kontakter och är mycket ensam samt tar sig till och från skolan på egen hand.
Skolan har varit i kontakt med föräldrarna i och med det förändrade beteendet hos barnet men ser ingen förändring.
Barnet har berättat i skolan att hen kan känna sig ensam. Ena föräldern är nästan aldrig hemma och den andra sover mycket. Men det känns rätt okej ibland. Igår när föräldern sov åt barnet minsann en chokladkaka till middag för att inte störa. Humöret kan nämligen skifta och föräldern kan ju låta arg om man väcker utan “anledning”. Ibland kommer ena förälderns mamma, Ellen 53 år, på besök och det är ju rätt kul att hjälpa henne dammsuga och moppa golv.
Det man vet om familjen Lundh/Zetterström är att de bor i en mellanstor stad i centrala Sverige. De hyr en lägenhet, tre rum och kök, som ligger 1,5 km från skolan i ett av stadens mer utsatta områden. Den ena föräldern jobbar på sjukhuset med en del obekväma tider och en hel del extra skift och den andra är arbetslös.
3
BILAGA C – INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfakta:
Berätta lite om dig själv…
Hur gammal är du?
Civilstatus?
Familj?
Vad har du för utbildning?
Utredning av föräldraskap/föräldraförmåga:
Hur länge har du arbetat med att utreda barn och familjer?
I arbetet med att utreda barn och familj, använder ni någon metod eller manual?
Utgår ni från någon/några specifika teorier i ert dagliga arbete?
Ungefär hur många ärenden brukar du ha samtidigt?
I snitt, hur mycket tid finns till förfogande för en utredning?
Vinjett/ tolkning:
Vad är dina första tankar utifrån vinjetten?
Vad skulle du göra för bedömning gällande föräldraskapet baserat på den information du får i det här scenariot?
Hur skulle utredningsprocessen av scenariot se ut?
Föräldraskap:
När ‘jag’ säger föräldraskap, vad tänker du då?
Vad är gott föräldraskap?
När brister det i föräldraförmågan?
Vad är omsorgsbrist för dig?
Begreppet “Tillräckligt bra”/”good enough”
Har du kommit i kontakt med begreppet “tillräckligt bra”?
Vad är din professionella förståelse av begreppet?
Har du använt dig av det?
Kan begreppet “tillräckligt bra” föräldraskap kopplas till fallet? På vilket sätt?
Barnet:
Beaktas barnet i utredningar och hur görs i så fall det?
Beaktas barnperspektivet i utredningar och hur görs i så fall det?
Hur tänker du kring dagens intervju, finns det något mer du vill ta upp?