Metoddiskussion

Här görs en kritisk reflektion utifrån syfte, metodansats, datainsamlingsmetod och studiens kvalitet. Avslutningsvis tas studiens kunskapsbidrag upp och förslag på fortsatt forskning.

Under min utbildning till speciallärare har fokus främst varit på yngre elevers läs- och skrivutveckling samt färdighetsträning. Studiens syfte valdes därför utifrån en önskan att få mer kunskap om alternativa verktyg och gymnasieelevers upplevelser av att använda dessa och om de bidrar till lärande. Med tanke på kommuners olika policy vad gäller elevers tillgång till datorer och alternativa verktyg, och om dessa ses som en extra anpassning eller verktyg för alla, ville jag undersöka om detta påverkade elevernas uppfattningar om alternativa verktyg. Jag önskade också mer kunskap om implementering och uppföljning av elevers användande av verktygen. Syftet med studien var således att undersöka gymnasieelevers och speciallärares/specialpedagogers uppfattningar om och erfarenheter av alternativa verktyg i läs- och skrivsituationer. Studien syftade även till att nå kunskap om hur alternativa verktyg

som extra anpassningar påverkar lärandet och hur implementering och uppföljning av arbetet med alternativa verktyg genomförs.

När målet är att undersöka uppfattningar och erfarenheter är kvalitativ metod lämpligare än en kvantitativ. Jag valde intervju som datainsamlingsmetod eftersom den är vanlig vid fenomenografiska studier (Dahlgren & Johansson, 2015) och jag hade valt fenomenografisk ansats i ett första skede av uppsatsskrivandet. Ansatsen utgår från att vi har olika uppfattningar av och om företeelser i omvärlden. Detta eftersom ”olika människor gör olika erfarenheter genom att de har olika relationer till världen” (Alexandersson, 1994, s 120). Analys av insamlad empiri gjordes utifrån en fenomenografisk analysmodell (Dahlgren & Johansson, 2015), som till stora delar överensstämmer med tematisk analys. När jag skrivit fram mina resultat fann jag inte det utfallsrum som är målet med en fenomenogafisk undersökning. Istället hade jag skapat teman utifrån elevernas berättelser om styrkor och svagheter vad gäller läsning och skrivning. Med tanke på att elevernas berättelser inte gick att särskilja från deras uppfattningar om och erfarenheter av alternativa verktyg och bredden i empirin hade jag ett resultat som låg närmare en tematisk ansats än en fenomenografisk. Jag skrev därför om resultatdelen tematiskt utifrån funna teman och sorterade bland tidigare valda citat och valde de mest belysande. Vid sortering av citat under teman och underteman gjordes en tolkning (jfr Langemar, 2008) som skrevs fram.

Valet av tematisk analys av meningsinnehåll visade sig vara klokt med tanke på att mitt syfte hade gått förlorat med en fenomenografisk ansats. Ansatsen hade varit genomförbar om jag hade begränsat mitt syfte till uppfattningar om och erfarenheter av fenomenet alternativa verktyg. Med ett begränsat syfte hade jag kunnat renodla elevernas och speciallärares/specialpedagogers varierade uppfattningar och erfarenheter, men det var inte avsikten med mitt arbete. Jag övervägde att istället för en tematisk analys göra en narrativ analys med tanke på elevernas berättelser. Narrativa studier har fokus på ”själva berättandet och/eller på berättelsens struktur och meningsinnehåll (Skott, 2012, s 239). När fokus ligger på meningsinnehåll identifieras gemensamma teman i berättelserna och detta innehåll skrivs samman (Jepson Wigg, 2015). Jag avsåg inte att skriva samman elevernas olika berättelser på detta sätt eftersom varje elevs uppfattningar om och erfarenheter av läs- och skrivverktyg präglades av styrkor och svagheter vad gäller läsning och skrivning. Med tematisk analys kunde istället det individspecifika skrivas fram. Intervju som datainsamlingsmetod används i

teman med detaljerade frågor för att få fram variation av uppfattningar och erfarenheter och inte i öppna berättafrågor som i narrativa studier. Vid tematisk analys fanns möjlighet att använda andra metoder än intervju, t.ex. enkäter och observationer. Min uppfattning är att jag med hjälp av semistrukturerade intervjuguider fått fram variationen i informanternas upplevelser och erfarenheter och besvarat mina frågeställningar.

5.2.1 Studiens kvalitet

Validitet och reliabilitet beskriver studiens kvalitet i främst kvantitativ forskning. Med validitet menas om studien har undersökt det den avser att göra och reliabilitet handlar om resultatets tillförlitlighet (Bryman, 2013). Begreppen trovärdighet och tillförlitlighet lämpar sig bättre för att beskriva kvaliteten i en kvalitativ studie. De beskriver forskningsprocessens noggrannhet och systematik och ”hur trovärdiga och tillförlitliga ens resultat är som en följd av hur man har gått till väga beträffande datainsamling och analys (Thornberg & Fejes, 2015, s 259). Jag använde intervju som datainsamlingsmetod och intervjuerna spelades in och transkriberades. Läsning av tidigare forskning gav mig kunskap vid utformning av intervjuguiderna. De följdes för att säkerställa att informanterna fick samma frågor. Vid intervjun styrde informanten innehållet utifrån sin uppfattning av fenomenet. Min förförståelse var viktig för att kunna ställa följdfrågor. För beskrivning av intervjuguider och intervjusituation se 3.2.1 och 3.2.2 för urval av informanter.

Trovärdigheten i studien vilar på den teoretiska bakgrunden, tidigare forskning och den tematisering jag gjort av informanternas uppfattningar och erfarenheter. Den kan också anses vila på det faktum att jag valt att intervjua såväl elever som speciallärare/specialpedagoger istället för att bara använda mig av t.ex. elever som informanter. De relativt samstämmiga svaren ger också resultatet större tyngd. Jag redogör i 3.2.4 för ett abduktivt tillvägagångssätt. Citat användes för att belysa valda teman och på så sätt finns det jag påstår i resultatet förankrat i empirin, s.k. empirisk förankring (jfr Larsson, 2005). Resultaten bekräftas i flera fall av tidigare forskning, bl.a. att skriftförmågan kan påverkas av att använda talsyntes och ordprediktion på så sätt att elever gör färre fel och använder fler ord (jfr Damsby, 2007; SPSM, 2011; Chiang&Liu, 2011). Mitt resultat bygger på erfarenheter och uppfattningar från tretton informanter och går inte att generalisera. Att undersöka uppfattningar av fenomenet alternativa verktyg tillför därför inte kunskap som på ett objektivt sätt förklarar vad alternativa verktyg är.

5.2.2 Studiens kunskapsbidrag

Studiens resultat visar att det är sannolikt att elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som tidigt fått färdighetsträning och lärt sig att använda alternativa läs- och skrivverktyg i grund- skolan fortsätter att använda sig av dessa. Artefakterna har blivit en naturlig del av deras läs- och skrivstrategier eftersom de underlättar läsning och skrivning. Det är därför av stor betydelse att implementering av verktyg sker tidigt i grundskolan. De elever i studien som möter alternativa verktyg först på gymnasiet behöver enskilda samtal för att svara mot deras behov och för uppföljning av verktygsanvändandet. En rimlig slutsats är att elevers lärande underlättas av extra anpassningar såsom alternativa verktyg och när lärande sker i samspel med andra. Studien indikerar att när elever befinner sig i en kontext, som i kommun 1, där endast elever i svårigheter har dator, upplevs dator med verktyg som särskiljande. Om eleverna däremot befinner sig i en kontext, som i kommun 2, där alla har tillgång till dator och verktyg, kan digital teknik underlätta inkludering och att elevers olikhet respekteras.

5.2.3 Behov av fortsatt forskning

Min studie tyder på att det kan vara svårt att motivera sig till att lära sig använda läs- och skrivverktyg först på gymnasiet. Därför behövs forskning på vilken effekt implementering av alternativa verktyg i grundskolan har även på gymnasieelevers lärande. Det är också värt att undersöka om det underlättar inlärningen för gymnasieelever om implementering och uppföljning av elevers användning av verktyg sker av lärare i den dagliga undervisningen och som en extra anpassning i klassrummet. Utbildning vid flera tillfällen av lärare som behärskar verktygen och i kombination med att eleven får uppgifter att lösa är viktiga faktorer vid implementering (jfr Stengel, 2013; Damsby, 2007; White & Robertson, 2015). Om Skolverkets förslag på nationell strategi för skolans digitalisering och utbildning av elever och personal genomförs kan en sådan undersökning vara möjlig att genomföra.