Slutord

Med min studie har jag fått insyn i hur lika men också olika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan yttra sig för åtta gymnasieelever. Jag har funnit det uppseendeväckande att flera av dem har fått sin diagnos först på gymnasiet, trots att läs- och skrivproblematiken varit känd under hela grundskoletiden. Inte ens när en elev enträget bett om det har diagnosticering skett. I ett textbaserat samhälle är tidig kartläggning av elevers styrkor och svagheter inom läsning och skrivning nödvändigt så att elever får färdighetsträning parallellt med implementering av läs- och skrivverktyg. Med kartläggning, samtal och dokumentation av anpassningar och verktyg, som delges elevens lärare, kan alternativa verktyg bli avgörande för elevers lärande och

som både individ- och miljörelaterade, kan eleven ges individbaserad hjälp med färdighetsträning och möjlighet att använda alternativa verktyg i klassrummet. Det arbetssätt som speciallärare och specialpedagog vittnar om i kommun 2 tyder på ett interaktivt perspektiv. Det anser jag är att föredra framför ett rent traditionellt eller relationellt perspektiv.

Vilken läsare som har nytta av läsverktyg och i vilken kontext är svårt att avgöra. Förutsatt en god implementering av t.ex. talsyntes måste det beslutas utifrån elevernas behov och förmåga om de har nytta av verktyget eller inte. På samma sätt är det med ”verktyg för alla”. Multipel läsning, genom att höra och se, är en av flera läsförståelsestrategier och ett ensidigt användande gagnar inte alla. Däremot gagnas alla av att ha tillgång till dator och digitala läs- och skrivverktyg. Digital teknik kan underlätta inkludering och att elevers olikhet respekteras. Om verktygen är tillgängliga för alla, som i kommun 2, har elever med eller utan funktionsvariation möjlighet att vid behov nyttja verktygen, prestera mer och nå höga betyg. Med tanke på att vi lägger in betydelser i tekniken utifrån hur vi betecknar den – kompensatoriskt, alternativt, assisterande eller verktyg för alla – har jag i mitt dagliga arbete börjat att använda det mer neutrala begreppet digitala läs- och skrivverktyg.

Referenser

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s 111-136). Lund:

Studentlitteratur.

Archer, K., Savage, R., Sanghera-Sidhu, S., Wood, E., Gottardo, A. & Chen, V. (2014). Examining the effectiveness of technology use in classrooms: A tertiary meta-analysis. Computers & Education, 78, 140-149.

Barlebo Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber AB.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 2-41.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB.

Bruce, B. (2014). Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg. I S. Fischbein (red.), Ungdomar läser och skriver (s 135-155). Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Cain, K. (2010). Reading Development and Difficulties. Oxford: BPS Blackwell. Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s 91-132). Lund: Studentlitteratur AB. Chiang, H-Y & Liu, C-H (2011). Evaluation of the Benefits of Assistive Reading Software: Perceptions of High School Students With Learning Disabilities. Assistive Technology: The Official Journal of RESNA, 23 (4), 199-204.

Clark, C., Dyson, A., Millward, A., & Robson, S. (1999). Inclusive education and schools as organizations. International Journal of Inclusive Education, 3 (1), 37-51.

Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s 162-175). Stockholm: Liber.

Dalen, M (2015). Intervju som metod. (2 uppl.) Malmö: Gleerups.

Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet. En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Bulletin nr 2/2007, Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne.

Damsby, G. (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen – belyst ur specialpedagogers perspektiv. Rapport nr 2/2008, Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne.

Edyburn, D. L. (2015). Critical issues in special education technology research: What do we know? What do we need to know? Technological Applications, 95-117.

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s 16-43). Stockholm: Liber.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008). Ds 2008:23. www.regeringen.se.

Fouganthine, A. (2012) Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet.

Fälth, L. & Svensson, I (2015). An app as ‘Reading Glasses’ – a study of the interaction between individual and assistive technology for students with a dyslexic profile.

International Journal of Teaching and Education, 3 (1), 1-12.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Gillon, G. (2004). Phonological awareness: from research to practice. New York. Guilford Press.

Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6-10.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Hecker, L., Burns, L., Elkind, J., Elkind, K. & Katz, L. (2002). Benefits of Assistive Reading Software for Students with Attention Disorders. Annals of Dyslexia, 52, 243-272. Hjälpmedelsinstitutet (2013). Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet. www.hi.se

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

ILT (u.å.). Inläsningstjänst. www.inlasningstjanst.se.

Jacobson, C. (1998). Reading development and reading disability. Analyses of eye- movements and word recognition (Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet.

Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? I: Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 4, 6-10.

Jacobson, C. & Svensson, I. (2007). Bakgrund till tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. I C. Jacobson & Svensson (red.), Tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter (s 9-31).

Jacobson, C., Björn, M. & Svensson, I. (2009). Dyslexi och kompensatoriska/alternativa hjälpmedel. I: S. Samuelsson (red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s 295- 321). Stockholm: Natur & Kultur.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige. 17, 3-4, 152-170.

Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s 238-255). Stockholm: Liber.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber AB.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. (2009). Med IT som support. I: M. Folke-Fichtelius (red.), Lärande och IT (s 103-116). Stockholm: Carlsson bokförlag.

Magnusson, G. (2015). Traditions and Challenges. Special Support in Swedish Independent Compulsory Schools (Doktorsavhandling). Mälardalens universitet: Mälardalen Studies in Educational Sciences, No. 21.

Mossige, M. Røskeland, M. & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB.

MTM (2014). Meddelande om framställning av talbok och ersättning. Myndigheten för tillgängliga medier. www.mtm.se.

MTM (u.å.). Använda legimus.se. Myndigheten för tillgängliga medier. www.mtm.se. Myrberg, M. (2007). Dyslexi: en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie 2: 2007. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven perspektiven?. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), 124-138.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Parr, M. (2013). Text-to-Speech Technology as Inclusive Reading Practive: Changing Perspectives, Overcoming Barriers. Learning Landscapes, 6 (2), s 303-322.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Peterson-Karlan, G.R. (2015). Assistive technology instruction within a continuously evol-

Raskind, M.H. & Higgins, E.L. (1999). Speaking to Read: The Effects of Speech Recognition Technology on the Reading and Spelling Performance of Children with Learning Disabilities. Annals of Dyslexia, 49, 251-281.

Salamancadeklarationen (1994). www.unesco.se.

Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteratur- översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU-rapport nr 225. Seale, J., Georgeson, J., Mamas, C., & Swain, J. (2015). Not the right kind of ’digital capital’? An examination of the complex relationship between disabled students, their technologies and higher education institutions. Computers & Education 82, 118-128. SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Skolverket.

SFS 2011:186 Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Silver-Pacuilla, H. (2007). Getting Started With Assistive Technology. World Education, 16-20.

Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2011:8. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Skolverkets rapport 270.

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Ny nationell strategi för att bättre ta tillvara möjligheterna med it i skolan. www.skolverket.se

Skott, C. (2012). Berättelser – narrativ analys och tolkning. I M. Henricson (red.),

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (237-248). Lund: Studentlitteratur.

Snowling, M. (1998). Dyslexia as a Phonological Deficit: Evidence and Implications. Child & Adolescent Mental Health, 3(1), 4-11.

Språkrådet (2015). Automatisk textuppläsning på webben-till nytta för vem? Domeij, R. & Karlson, O. www.sprakochfolkminnen.se

SPSM (u.å.). Alternativa verktyg. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SPSM (2011). Projekt PC-läsning. En sammanfattning av ett danskt projekt om effekter av IT-stöd för personer med lässvårigheter. Erik Arendal, Hjälpmedelsinstitutet i Danmark. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SPSM (2014). Anpassade läromedel till punktskrift, Textview, Daisy ljud, Daisy text och ljud. Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se.

Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B & Svensson, G. (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s 11-39). Lund: Studentlitteratur. Stengel, M. (2013). Elever med läs- och skrivsvårigheter och deras olika uppfattningar om användande av talsyntes (Masteruppsats). Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Svensk talteknologi. (u.å.). www.svensktalteknologi.se/skrivhjalp/saida-ordprediktion Svensson, I. (2012). Assistive Technology alias ”Alternativa verktyg”. I: Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 3, 1-11. www.dyslexiforeningen.se

Svensson, I. (2015). Alternativa verktyg, vad har vi lärt oss hittills. I: Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, (20) 3, 4-8. www.dyslexiforeningen.se

Säljö, R. (2009). Nya villkor för lärande. I: M. Folke-Fichtelius (red.), Lärande och IT (s 17- 27). Stockholm: Carlsson bokförlag.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Söderqvist, T. (2012). Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet. Implementering och användning av it i klassrummet (Masteruppsats). Stockholm: Stockholms universitet. Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s 256-278). Stockholm: Liber. Uljens, M. (1989). Fenomenografi - forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur.

White, D.H., & Robertson, L. (2015). Implementing assistive technologies: A study on co- learning in the Canadian elementary school context. Computers in Human Behaviour, 51, 1268-1275.

Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare I: S. Samuelsson (red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s 138-162). Stockholm: Natur & Kultur.

Bilagor