Talet om dator och alternativa verktyg

Informanternas uppfattningar om talet om dator och alternativa verktyg (frågeställning 1, 2) fångas upp i det sista temat. Temat har fyra underteman: verktygen i verktygslådan, lära i samspel med andra, utpekande och classroom – ett nytt digitalt medium.

4.3.1 Verktygen i verktygslådan

Analysen av det empiriska materialet visar att speciallärare/specialpedagoger inte använder begreppen alternativa verktyg eller kompensatoriska hjälpmedel i samtal med elever utan

När jag sitter med elever så säger jag att vi ska ladda ner en app till din mobil (Specialpedagog 1).

Jag säger mer att de kan använda inlästa läromedel, använda talsyntes. Det blir mer som att man inte pratar om verktygslådan utan om verktygen. Ska vi pröva skiftnyckeln här och se om det hjälper? Vad tycker du? Jag kringgår begreppen genom att tala om de konkreta verktygen. Sen kanske jag pratar om kompensatoriska hjälpmedel när jag pratar med kollegerna för det är så tydligt då vad jag menar. Att vi försöker med kompensatoriska hjälpmedel för att eleven ska få chans att visa vad den kan och få chans att ta till sig kunskapen så. Det kan vi ju kalla att kompensera eleven för de här svårigheterna (Speciallärare 1).

Citaten visar att speciallärare/specialpedagoger inte talar om ”verktygslådan”, d.v.s. alternativa verktyg eller kompensatoriska hjälpmedel, utan om ”verktygen”, såsom applikationer, inlästa läromedel eller talsyntes. I samtal med kolleger och i åtgärdsprogram används däremot ”verktygslådan” och begreppet kompensatoriska hjälpmedel av speciallärare 1. Detta eftersom begreppet tydligt visar att elevens svårigheter kompenseras och att andra sätt används för inhämtning och redovisning av kunskap. För specialpedagog 3 är alternativa verktyg en kontrast till begreppet kompensatoriskt, som indikerar att det normala ersätts. Specialpedagog 3 talar hellre om alternativa verktyg eftersom:

kompensatoriska är på något sätt som att de ersätter någonting som egentligen är det normala, då kompenserar man en brist. För en del av våra elever så är ju det här att lyssna ett bra alternativ även om du inte har lässvårigheter. För de av våra elever som har invandrarbakgrund så är det att höra var betoning ligger, språkljudet, och intonation […] att utveckla sin svenska (Specialpedagog 3).

Av citatet framkommer att specialpedagog 3 har invändningar mot begreppet kompensation. Begreppet symboliserar att någonting som är det normala, att läsa på traditionellt sätt, ersätts med det onormala, att använda läsverktyg. Begreppet alternativa verktyg uppfattas som mer passande eftersom det kan användas av många, t.ex. elever med invandrarbakgrund som använder talsyntes eller inläsningstjänst för att lära sig svenska språkljud och intonation.

Analysen av det empiriska materialet visar att eleverna inte talar om alternativa verktyg eller kompensatoriska hjälpmedel. De använder ord som visar på nyttan av användandet, t.ex. att det går fortare och blir en effektiv läsning när de både hör och ser texten. De talar om datorn som dator med verktyg, eller om specifika program. Detta kan bero på att speciallärare/ specialpedagoger inte använder sitt yrkesspråk med dem utan kringgår begreppen.

Det är Chromebook i klassen då. Det använder ju alla. Sen har jag ju andra datorn, men den använder jag bara hemma och när jag rättar texter och så. Stava Rex eller Spell Right beroende på språk (Viktoria).

Enligt citatet hänvisar Viktoria till ”datorn” som ett samlingsbegrepp för dator med verktyg och hon talar om de specifika programmen Stava Rex och Spell Right. Viktorias klass ingår i

det pilotprojekt där eleverna har Chromebook. Det är intressant att notera att hon gör en åtskillnad mellan den Chromebook som alla i hennes klass har och den andra datorn, en PC, som hon har anpassade rättstavningsprogram på och använder hemma. De anpassade programmen kan inte användas på Chromebook. Om det skulle gå att använda dem på den dator som alla har kanske Viktoria även skulle använda programmen i skolan.

Analysen av det empiriska materialet visar att speciallärare/specialpedagoger delar uppfatt- ningen att läsverktyg kan underlätta för alla, och begreppet ”ett verktyg för alla” används.

Inlästa läromedel kan alla komma åt, så det är inget alternativt verktyg utan ett verktyg för alla (Speciallärare 2).

Citatet visar att i en kontext, som i kommun 2, där alla elever har tillgång till dator och inlästa läromedel via inläsningstjänst är verktygen ett verktyg som alla kan använda och inte enbart elever i läs- och skrivsvårigheter. Trots uppfattningen att läsverktyg kan underlätta för alla så finns det svårigheter med detta. Dels finns inte alla läroböcker inlästa som ljudböcker, dels är strategier kring att höra och se en av flera läsförståelsestrategier.

Alla har tillgång till ljudböcker men inte till talböcker. Av de böcker vi använder här på skolan, bl.a. Historia 1b så finns den boken bara i talbok. Därför är det svårt att säga till alla elever att de ska vänja sig vid att lyssna på böcker när det inte finns i alla kurser. Annars kan det vara nyttigt för alla. […] Samtidigt pratar vi mycket om läsförståelsestrategier och att läsa aktivt och stanna upp. Vid problem backa och gå tillbaka, ställa frågor till texten, göra översiktsläsning innan, kolla rubriker. Lyssningen är ju bra när man så att säga läser från a till ö, rätt igenom och så kan man ju pausa och backa. […] om man skulle driva på mycket att man alltid skulle lyssna. Då skulle man sätta lässtrategierna ur spel (Speciallärare 1).

Enligt citatet finns inte alla läroböcker som ljudböcker. När läroboken finns som talbok, för elever med funktionsnedsättning, men inte som ljudbok kan inte alla elever i klassen lyssna på samma lärobok. När tillgång till ljudbok för alla endast finns i vissa ämnen blir det ett inkonsekvent användande. Citatet indikerar också att det finns fler användbara lässtrategier än att höra och se. Att lyssna sig till kunskap kan vara effektivt i en situation och aktiv läsning, översiktsläsning, ställa frågor till texten o.s.v. kan vara användbara läsförståelsestrategier i andra situationer. Det kräver träning och motivation för att lära sig att lyssna koncentrerat. Emma har avkodningssvårigheter, är långsam läsare och är van vid att läsa genom att både se och höra. Hon berättar att vänner som är snabba läsare, d.v.s. har god avkodning och förståelse, har provat att lyssna på inläsningstjänst.

Det är en träning att lära sig att lyssna och koncentrera sig, men jag föredrar det. Många som provar tycker att det går för långsamt och att det går fortare att läsa själva och svårt att koncentrera sig (Emma).

Citatet visar uppfattningen att goda läsare anser det svårare att koncentrera sig och nå förståelse genom att lyssna och följa med i texten och att det går långsamt.

4.3.2 Lära i samspel med andra

I intervjuerna framkommer att datorn är ett verktyg som underlättar lärande men att dator och alternativa verktyg inte kan kompensera för lärares undervisning. Analysen av det empiriska materialet visar uppfattningen att lärande sker i samspel med andra.

Undervisning, utbildning det handlar ju om att man som lärare är där och är aktiv och styr processen. Det kan man aldrig plocka bort. Datorn kan inte ersätta det man gör som lärare. Jag tror att det är viktigt att inte ha övertro på de här apparna och pedagogiska program och så. Nej, inte ha övertro (Speciallärare 1).

Citatet visar uppfattningen att lärarens uppgift är att vara aktiv och styrande i lärandeprocessen. Lärande sker i samspel med andra och läraren kan inte ersättas av datorn.

Läraren måste ju vara där för att det ska gå ihop. Jag har mycket lättare att ta till mig vid genomgångar när en lärare står och förklarar än när jag själv ska lyssna mig till kunskap. Jag behöver en lärare också. […] Där märker jag stor skillnad när jag har prov om vi har haft genomgångar innan eller om vi bara läst ett kapitel. Det är mycket lättare när läraren har gått igenom först (Elev).

Enligt citatet uppfattar eleven att det underlättar när lärare arbetar med förförståelse för innehållet genom muntlig genomgång innan eleven ska läsa sig till kunskap. Lärares genomgångar är av stort värde för alla elever men främst för dem som bäst lär sig genom att lyssna sig till kunskap och av att få innehållet presenterat av sina lärare.

Datorn har jag för information. Men specialläraren har mycket information och kan komma på världens konstiga idé och det är bra för det kan jag komma ihåg. […] Han hjälper mig med läxor, skrivuppgifter, allt och det är han jag förstår matte med. […] Specialläraren och mentorn. De är änglar (Elev).

Elevens uppfattning att specialläraren anpassar undervisningen så att eleven förstår matematik framkommer av citatet. Med hjälp av speciallärarens förklaringar, ”världens konstiga idé”, tar eleven till sig kunskap. Datorn är bra för åtkomst till information men det är först i samspelet med specialläraren som eleven kan göra kunskapen till sin och minnas den. I flera elevuttalanden beskrivs speciallärare, mentor, lärare, föräldrar och klasskamrater som viktiga för elevernas lärande eftersom det i samspel med andra sker ett lärande.

För hon (mamma) vet hur jag lär mig så hon är min extralärare […]. Om jag behöver hjälp kan jag alltid gå dit (till specialläraren) och det är skönt för föräldrarna kanske inte alltid kan hjälpa med allting. Och även så är ju min klass väldigt bra för att de istället för att stjälpa så hjälper de (Elev).

Citatet visar att eleven upplever stöd av viktiga andra som har förståelse för hur eleven lär sig och kan förklara på ett sätt som just den eleven kan ta till sig kunskap på.

4.3.3 Utpekande

Analysen av det empiriska materialet visar att det kan upplevas utpekande att använda dator och alternativa verktyg i en kontext där det endast är elever i svårigheter som har dator.

Vi var bara några stycken på högstadiet som hade det. […] Jag tycker att det är mycket skönare nu när alla har egen dator. Det blir inte lika utpekande. För alla måste inte veta att jag har dyslexi (Elev).

För vissa tolkar ju att har man dyslexi så är man dum i huvudet. Det finns en anledning till att det är så här för mig och det betyder inte att jag är mindre intelligent eller att jag gör ett sämre jobb (Elev).

Citaten visar att eleverna upplever att datorn bidrar till ett särskiljande genom att peka ut elever i svårigheter. De vill själva få bestämma vem de berättar om sin dyslexi för eftersom det finns fördomar om dyslektiker. I kommun 2 har speciallärare 1 erfarenhet av att elever upplevt sig utpekade och därför inte använt dator. Det hindret är nu undanröjt när alla har fått dator.Att elever som har svårigheter ska slippa känna sig utpekade är målet för de två intervjuade specialpedagogerna i kommun 1. De hoppas därför att kommunen beslutar att alla ettor får en dator och inte bara enstaka elever i svårigheter.

Om man erbjuder alla elever det och inte bara Pelle och Kalle som man vet behöver det (Specialpedagog 1).

Citatet visar uppfattningen att alla elever bör erbjudas dator och anpassningar i klassrummet och att lärare anpassar utifrån vetskap om specifika elevers behov. Ett exempel på detta är att lärare lägger ut lektionsanteckningar till alla. Att både lyssna och anteckna samtidigt kan vara svårt för elever som inte minns vad läraren sagt när de fokuserar på att formulera sig i skrift. En elev som har erfarenhet av att vara ensam om att få hjälp med lektionsanteckningar berättar att kompisar tycker att det är orättvist. Eleven upplever detta utpekande och att det är bättre när alla har dator och kan ta del av anteckningar.

När man får reda på att man får anteckningar så blir jag direkt lite lugnare och kan fokusera på att lyssna, annars blir jag lätt lite stressad hur jag ska komma ihåg och så (Elev).

Från citatet framkommer att eleven kan fokusera på lärarens genomgång lättare, vilket underlättar lärande, med vetskap om att anteckningar delas ut.

4.3.4 Classroom – ett nytt digitalt medium

I kommun 2 har alla elever dator och de arbetar i digitala klassrum i Google Apps for Education. Ett nytt medium kräver fortbildning så att lärare får digital kompetens och lär sig tekniken. Analysen av det empiriska materialet visar att när alla elever använder dator i klassrummet kan användande av ett digitalt medium skapa nya pedagogiska möjligheter.

Elever som har en extremt låg läshastighet. Hur man ska lösa det. Nu kan vi lösa det genom att eleverna kan få texter upplästa på GAFE (Specialpedagog 3).

Citaten visar uppfattningen att med Google Classroom, ett ”nytt medium”, skapar lärare nya och omformulerade uppgifter till eleverna. När dokumenten finns i Classroom kan alla som vill och behöver få text uppläst få det med talsyntes via GAFE. Talsyntesen är tillgänglig för alla. Med hjälp av GAFE lägger lärare in lektioner, uppgifter och dokument i Google Classroom. Eleven skriver direkt i dokumentet och gör sin inlämning via datorn. Läraren ser vilka elever som lämnat in sin uppgift och kan läsa uppgiften i datorn, vilket underlättar lärarens administration. När läroböcker, uppgifter och information finns samlade i datorn underlättar det för elever att få ordning och struktur i skolvardagen:

Så har lärarna bara lagt upp det som en uppgift som ska lämnas in så kan eleven med det här klicket se vad de är färdiga med och inte färdiga med. Jag har en elev som jag sitter med just struktur och då kan vi se vad han har kvar och vad han är klar med (Specialpedagog 3).

Citatet visar att i Classroom ser eleven vad den ska göra och när uppgiften ska vara klar. Det blir en planeringshjälp för eleverna som vet vad de förväntas göra. Med hjälp av Classroom kan elever både ha undervisning med klassen och utöver få hjälp med uppgifter eller särskilt stöd hos speciallärare. Den speciallärare/specialpedagog som träffar eleven kan se vilka uppgifter som behöver göras när uppgiften finns i Classroom. Med hjälp av ett digitalt medium möjliggörs inkludering. En annan fördel med Classroom är att det både går att ge elever liknande kunskaper och färdigheter samtidigt som det anpassas efter elevers förutsättningar. Med hjälp av digital teknik kan elevers olikhet respekteras och utgör ett sätt att hantera dilemmaperspektivet på. Speciallärare 2 ger ett exempel på detta:

Han gör allt hos mig, men tack vare Classroom så kan jag hela tiden göra samma saker som övriga i klassen gör. Läraren planerar kursen och jag följer med och sen har vi hela tiden en dialog. […] Vi gör samma sak som de andra och den läraren sätter betyget (Speciallärare 2).

Med digital teknik kan, enligt citatet, en elev med aspergerdrag och svår dyslexi följa samma kurs med samma uppgifter som klassen, men utifrån egna förutsättningar. Med förlängd kurstid följer eleven kursupplägget med specialläraren och i elevens tempo. Skolan tillgodoser elevens behov genom att låta eleven läsa kursen enskilt men inom den vanliga undervisningens ram med ordinarie kursplanering och lärare som betygsätter prestationerna.