Resultatsammanfattning

Det första temat, läs- och skrivstrategier, belyses av fem underteman. Undertemat att läsa genom att höra och se visar att sju av studiens åtta elever uppfattar att läsverktyg såsom

talsyntes, inlästa läromedel och skönlitteratur underlättar deras läsning. Eleverna har låg läshastighet. När de både hör och ser texten blir avkodningen effektivare och de kan fokusera på textens innehåll. Speciallärare/specialpedagoger ser positivt på multipel läsning. När två sinnen används istället för ett ökar koncentrationen. Det beror på sammanhang, textens längd och svårighetsgrad om eleverna anser att läsverktygen underlättar. Att läsa genom att höra och se är en av flera lässtrategier. Undertemat att använda dator med skrivverktyg för att förmedla textinnehåll visar att eleverna upplever att de lättare ser sina fel när de skriver på dator. En elev har lärt sig stavningsstrategier genom att använda Stava Rex och använder enbart datorns rättstavningsprogram. Andra behöver både anpassade program och talsyntes för att höra sina fel. Specialpedagog 2 anser att dator som skrivhjälpmedel påverkar elevers lärande positivt. Undertemat tidig färdighetsträning och implementering av verktyg skapar ett behov av fortsatt användning grundas på att de elever som har fått dyslexidiagnos tidigt och fått färdighetsträning och lärt sig använda alternativa verktyg fortsätter att använda verktyg på gymnasiet. Eleverna har nytta av verktygen som skapar ett oberoende av andra. Eleverna upplever att de behärskar verktygen och har inte behov av uppföljning av sitt användande. Undertemat färdighetsträning på gymnasiet visar speciallärarnas uppfattning att färdighetsträning är ovanligt. Detta eftersom det är svårt för elever att hinna lära sig läsa samtidigt som de ska läsa sig till mycket kunskap. Studien visar att det inte är för sent att träna kopplingen mellan fonem och grafem, och använda fonologisk väg vid avkodning. Skickliga läsare använder både fonologisk och ortografisk väg vid läsning och stavning. Undertemat implementering och uppföljning av alternativa läs- och skrivverktyg på gymnasiet visar att det är svårt för elever att motivera sig till att lära sig verktygen och använda dem. Istället används tidigt inlärda läs- och skrivstrategier. För att hjälpa eleverna vidare i deras läs- och skrivstrategier föreslår specialpedagog 1 att uppföljningssamtal efter implementering bör införas för att fånga upp elevernas frågor och behov av mer utbildning.

Det andra temat, att delta i skolarbetet på lika villkor, beskriver uppfattningar av vad som underlättar eller hindrar lärande och belyses av tre underteman. Undertemat samtalets betydelse för individuell anpassning beskriver att samtal där elevens erfarenheter efterfrågas är värdefulla för att få reda på elevens behov av extra anpassningar/särskilt stöd. Ett samtal följs av implementering av verktyg, utifrån motivet att verktygen underlättar i klassrummet, och uppföljning erbjuds. Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är inte en homogen grupp och därför är läs- och skrivutredning grunden för att förstå individens svårigheter. Om

att anpassningar utgår från individens behov. Studien visar dock att individualisering är svårt att genomföra i grupp. Undertemat hinder för lärande visar att hinder uppstår när t.ex. texter inte går att läsa med talsyntes. Läsning med talsyntes leder till självständighet och dyslektiker får samma förutsättningar att läsa som goda läsare. Att lärare har kunskap om verktygens funktion och visar en positiv attityd till användande av verktyg kan förhindra att hinder uppstår. Studien visar att elevers rätt till anpassningar beror på vilken lärare eleven har. Lärares brist på digital kompetens kan utgöra hinder för elevers lärande liksom elevers brist på digital kompetens. Målet med implementering av verktyg, enligt specialpedagog 1, är att eleverna själva tar ansvar för sitt användande. För att nå dit behöver implementering följas av samtal och mer utbildning, visar studien. Undertemat rättigheter och rättvisa återkommer i uttalanden i samband med prov och bedömning. För att elevernas prestationer ska kunna bedömas på lika villkor behöver anpassning av provsituation ske, t.ex. förlängd tid, uppläst text, datorstöd eller muntliga prov. Några elever upplever att de med dyslexidiagnos får en mer rättvis bedömning och betygsättning än innan.

Det tredje temat fångar upp talet om dator och alternativa verktyg, och belyses av fyra underteman. Undertemat verktygen i verktygslådan visar att speciallärare/specialpedagoger i samtal med elever kringgår begreppen alternativa verktyg och kompensatoriska hjälpmedel. De används däremot som ett yrkesspråk. Eleverna använder ord som visar på nyttan av användandet och de talar om datorn som ett begrepp för dator med verktyg. Begreppet alternativa verktyg används av specialpedagog 3 eftersom verktyg kan användas av många och det står i kontrast till begreppet kompensatoriskt, som indikerar att det normala ersätts. ”Ett verktyg för alla” representerar uppfattningen att läsverktyg kan underlätta lärandet för alla. I en kontext där alla har tillgång till dator och inlästa läromedel är verktygen ett verktyg som alla kan använda och inte enbart för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien visar att det finns svårigheter med begreppet ”ett verktyg för alla”. Alla läroböcker finns inte inlästa som ljudböcker. Strategier kring att höra och se är en av flera läsförståelsestrategier och ett ensidigt användande av att höra och se gagnar inte alla. Snabba läsare upplever det svårare att koncentrera sig och nå förståelse genom att lyssna än genom att själva läsa texten.

Undertemat lära i samspel med andra visar att digital teknik inte kan ersätta lärarens undervisning och samspelet mellan lärare och elev. Att lärarna strukturerar upp ämnet och underlättar förförståelse är viktigt för elevers lärande. I samspel med viktiga andra, som kan

Undertemat utpekande visar att i en kontext där det endast är elever i svårigheter som har dator upplevs detta utpekande. Datorn bidrar till ett särskiljande som visar att vissa elever är annorlunda. Dator och anpassningar bör därför erbjudas alla och lärare bör anpassa utifrån specifika elevers behov, t.ex. att lärare lägger ut anteckningar åt alla men med specifika elever i åtanke. Undertemat Classroom – ett nytt digitalt medium visar att när alla elever har dator kan digital teknik skapa nya pedagogiska möjligheter. I Classroom blir läsverktyg tillgängliga för alla och med läroböcker och uppgifter samlade skapas struktur. Med Classroom ges liknande kunskaper och färdigheter samtidigt som det anpassas till elevens förutsättningar.