Metoddiskussion

De resultat som framkommit i avhandlingen baserar sig på metodkombinat- ion där de kvalitativa metoderna bidragit till en djupare analys av social språkmiljö. Analyserna har baserats på avhandlingens teoretiska utgångs- punkter, det vill säga ett bioekologiskt perspektiv på personalens stödjande strategier i processer av tid, person och social kontext (Bronfenbrenner, 1999) samt strategier som uppmuntrar barns engagemang, tänkande och språkbruk i samspel med personal och barn i processer av lärande och ut- veckling, det vill säga proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 1987).

Enligt Denscombe (2009) kan metodkombination ge möjligheter att bear- beta ansatserna på olika sätt för ett gemensamt syfte. De kvantitativa meto- derna har bidragit till att hantera ett omfattande datamaterial om responden- terna samt bidragit till en generell bild av vilka kvalitetsdimensioner som tillämpas vid respektive avdelning. Den systematiska litteraturstudien har bidragit till att systematiskt studera tidigare forskning inom området och hur begreppet social språkmiljö är förenat med begreppet emergent literacy. De kvalitativa metoderna har bidragit till att synliggöra personalens perspektiv och delvis barns perspektiv i social språkmiljö. Fokusgruppsintervjuerna bidrog till att synliggöra personalens strategier i social språkmiljö och för- hållningssätt till språk-, läs-, och skrivprocesser. Beskrivningarna gällande utomhusmiljöns betydelse bidrog till att specifikt analysera hur förskoleper- sonal uppfattar utomhusmiljön som en främjande språkmiljö. Metodkombi- nationen har möjliggjort ett bredare perspektiv på social språkmiljö då per-

sonalens beskrivningar bekräftades i deras strategier eller synliggjorde ett nytt perspektiv som exempelvis i observationerna. Videoobservationerna bidrog i synnerhet till en fördjupad förståelse för hur lekstrategier kan främja samspel, expansivt språk samt barns begreppsutveckling. De videosekvenser som valdes ut utifrån kvalitetskriterierna transkriberades för att synliggöra begrepp som tillämpades i aktiviteten. Filmsekvenserna bidrog också till att studera kommunikationen som tillämpades genom gester och multimodala verktyg i aktiviteterna. I fokusgruppsintervjuerna beskrevs lekstrategier som en generell dimension som genomsyrade verksamhetens alla aktiviteter. I den systematiska litteraturstudien framkom i tidigare forskning att lekstrate- gier var kvalitetsfrämjande i social språkmiljö (se t ex McMullen, et al., 2006; Saracho, 2004; Turnvull, et al., 2009). Videofilmerna och stöd av re- sultat från tidigare forskning bidrog till analys av vilka händelser i lekaktivi- teterna som var motorn för expansivt språkbruk, begreppsutveckling och betydelsen av personalens aktiva deltagande i samspel med barn och multi- modala verktyg. Ett multidimensionellt tillvägagångssätt bidrog till att be- svara det övergripande syftet i avhandlingen som var att utveckla kunskap om den sociala språkmiljön i förskolan vad gäller kvalitetsfrämjande di- mensioner så som personalens engagemang, strategier och förhållningssätt. Tillvägagångssättet bidrog också till generell och specifik information om social språkmiljö, vilket gjorde det möjligt att konstruera modellen social språkmiljö (se figur 5) som visualiserar kvalitetsfrämjande dimensioner av strategier i förskolans sociala språkmiljö. Nackdelen med metodkombinat- ionen i det här avhandlingsarbetet har främst varit tidsåtgången för datain- samling, transkribering samt olika tillvägagångssätt för att analysera den stora mängden data. Det krävdes också tid för en noggrann systematisk dokumentation för att synliggöra transparens det vill säga trovärdighet, vali- ditet och giltighet (se t ex Elo & Kyngäs, 2008; Kvale & Brinkman, 2009: Miles & Huberman, 1994).

Den systematiska litteraturstudien var tidskrävande men bidrog till en fördjupad kunskap inom forskningsområdet emergent literacy/social språk- miljö. De tidigare studierna tillförde de teoretiska begrepp som används i främst artiklarna i den här avhandlingen. Inför kappans utformning var det viktigt för mig att använda begrepp som beskrev social språkmiljö i svensk kontext. Det innebar en utmaning och en ny process att söka, teoretiskt för- ankra emergent literacy- begreppet till social språkmiljö samt därtill de svenska begrepp som används inom språk-, läs- och skrivområdet. Således innehåller avhandlingen både engelska (i delstudierna) och svenska (kappan) begrepp gällande social språkmiljö i förskolan.

och den nya reviderade läroplanen, vilket kan vara en förklaring till resulta- ten då personalen inte hunnit med eller hade getts förutsättningar att disku- tera de nya läroplansmålen och hur det påverkar verksamheten.

Tillsammans har de fyra delstudierna och tidigare forskning bidragit till att utveckla en modell (se figur 5) i den här avhandlingen. Modellen kan användas i syfte att diskutera och systematiskt kartlägga kvalitetsfrämjande strategier i social språkmiljö. Den kan också användas för att se över balan- sen mellan kunskapsutvecklande strategier och omsorgsstrategier (educare). De didaktiska frågorna när, vad, hur, vilka och varför kan vara en utgångs- punkt för reflektion över vilka dimensioner av strategier som det riktas mest fokus på verksamheten samt vilka förutsättningar som behövs för att genom- föra dem. Kategorierna synliggör innehåll vid de respektive dimensionerna. Modellen är således konstruerad i flera nivåer där lärandeprocesser utgörs av dimensionerna lekstrategier, emotionella strategier och kommunikativa stra- tegier och fokus för innehåll utgörs av kategorier baserat på delstudiernas resultat. Följaktligen kan didaktikens två tillvägagångssätt, lärande processer (Lundgren, 1997) och begrepp och innehåll (Marton, 1970), tillämpas i mo- dellen.

5.5 _{Metoddiskussion}

De resultat som framkommit i avhandlingen baserar sig på metodkombinat- ion där de kvalitativa metoderna bidragit till en djupare analys av social språkmiljö. Analyserna har baserats på avhandlingens teoretiska utgångs- punkter, det vill säga ett bioekologiskt perspektiv på personalens stödjande strategier i processer av tid, person och social kontext (Bronfenbrenner, 1999) samt strategier som uppmuntrar barns engagemang, tänkande och språkbruk i samspel med personal och barn i processer av lärande och ut- veckling, det vill säga proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 1987).

Enligt Denscombe (2009) kan metodkombination ge möjligheter att bear- beta ansatserna på olika sätt för ett gemensamt syfte. De kvantitativa meto- derna har bidragit till att hantera ett omfattande datamaterial om responden- terna samt bidragit till en generell bild av vilka kvalitetsdimensioner som tillämpas vid respektive avdelning. Den systematiska litteraturstudien har bidragit till att systematiskt studera tidigare forskning inom området och hur begreppet social språkmiljö är förenat med begreppet emergent literacy. De kvalitativa metoderna har bidragit till att synliggöra personalens perspektiv och delvis barns perspektiv i social språkmiljö. Fokusgruppsintervjuerna bidrog till att synliggöra personalens strategier i social språkmiljö och för- hållningssätt till språk-, läs-, och skrivprocesser. Beskrivningarna gällande utomhusmiljöns betydelse bidrog till att specifikt analysera hur förskoleper- sonal uppfattar utomhusmiljön som en främjande språkmiljö. Metodkombi- nationen har möjliggjort ett bredare perspektiv på social språkmiljö då per-

sonalens beskrivningar bekräftades i deras strategier eller synliggjorde ett nytt perspektiv som exempelvis i observationerna. Videoobservationerna bidrog i synnerhet till en fördjupad förståelse för hur lekstrategier kan främja samspel, expansivt språk samt barns begreppsutveckling. De videosekvenser som valdes ut utifrån kvalitetskriterierna transkriberades för att synliggöra begrepp som tillämpades i aktiviteten. Filmsekvenserna bidrog också till att studera kommunikationen som tillämpades genom gester och multimodala verktyg i aktiviteterna. I fokusgruppsintervjuerna beskrevs lekstrategier som en generell dimension som genomsyrade verksamhetens alla aktiviteter. I den systematiska litteraturstudien framkom i tidigare forskning att lekstrate- gier var kvalitetsfrämjande i social språkmiljö (se t ex McMullen, et al., 2006; Saracho, 2004; Turnvull, et al., 2009). Videofilmerna och stöd av re- sultat från tidigare forskning bidrog till analys av vilka händelser i lekaktivi- teterna som var motorn för expansivt språkbruk, begreppsutveckling och betydelsen av personalens aktiva deltagande i samspel med barn och multi- modala verktyg. Ett multidimensionellt tillvägagångssätt bidrog till att be- svara det övergripande syftet i avhandlingen som var att utveckla kunskap om den sociala språkmiljön i förskolan vad gäller kvalitetsfrämjande di- mensioner så som personalens engagemang, strategier och förhållningssätt. Tillvägagångssättet bidrog också till generell och specifik information om social språkmiljö, vilket gjorde det möjligt att konstruera modellen social språkmiljö (se figur 5) som visualiserar kvalitetsfrämjande dimensioner av strategier i förskolans sociala språkmiljö. Nackdelen med metodkombinat- ionen i det här avhandlingsarbetet har främst varit tidsåtgången för datain- samling, transkribering samt olika tillvägagångssätt för att analysera den stora mängden data. Det krävdes också tid för en noggrann systematisk dokumentation för att synliggöra transparens det vill säga trovärdighet, vali- ditet och giltighet (se t ex Elo & Kyngäs, 2008; Kvale & Brinkman, 2009: Miles & Huberman, 1994).

Den systematiska litteraturstudien var tidskrävande men bidrog till en fördjupad kunskap inom forskningsområdet emergent literacy/social språk- miljö. De tidigare studierna tillförde de teoretiska begrepp som används i främst artiklarna i den här avhandlingen. Inför kappans utformning var det viktigt för mig att använda begrepp som beskrev social språkmiljö i svensk kontext. Det innebar en utmaning och en ny process att söka, teoretiskt för- ankra emergent literacy- begreppet till social språkmiljö samt därtill de svenska begrepp som används inom språk-, läs- och skrivområdet. Således innehåller avhandlingen både engelska (i delstudierna) och svenska (kappan) begrepp gällande social språkmiljö i förskolan.