Systematisk litteratursökning

Syftet med den systematiska litteratursökningen är att undersöka tidigare forskning kring området social språkmiljö, dels för att undersöka hur social språkmiljö definieras och tillämpas, dels för att få en inblick i vilka områden som har studerats. En djupare analys av resultaten från studierna i litteraturs- ökningen synliggör dimensioner av social språkmiljö och utgör delvis grun- den för tidigare forskning inom området i den här avhandlingen.

också en systematisk litteratursökning i syfte att undersöka hur social språkmiljö definieras och tillämpas, men också för att få en inblick i vilka områden som har studerats. Sökningen genomfördes vårterminen 2009 och de inkluderade artiklarna ligger delvis till grund för tidigare forskning inom området samt refereras till i avhandlingens kappa och delstudier.

Det empiriska datamaterialet har samlats in vid två tillfällen med sex må- naders mellanrum höstterminen 2009 samt vårterminen 2010, och videoob- servationerna har samlats in en gång, höstterminen 2010. Datamaterialet i första och andra datainsamlingen har genomförts av mig och en forskarstu- derande i projektet. Vid fokusgruppsintervjuerna var också två seniora fors- kare med som observatörer. Videoobservationerna har genomförts av mig och en till forskarstuderande samt en seniora forskare i projektet. I den här avhandlingen har data vid första insamlingen (studie I, II, III), andra in- samlingen (studie III) och videoobservation (studie IV) analyserats (se tabell 2).

Tabell 2. Översikt, datainsamling i forskningsprojektet Delstudie Datainsamlingsmetod I II III IV Ht 2009 Enkät X X X X Observation X Fokusgruppsintervju X X Vt 2010 Enkät Observation Fokusgruppsintervju X Vt 2010 & Ht 2011 Videoobservation X

De kryssade fälten visar vilken del av datamaterialet som ligger till grund för analyser i den här avhandlingen.

Förskolechefer i respektive stad har informerats om forskningsprojektet i sin helhet och därefter blev personalen vid respektive förskola informerade och tillfrågade om det fanns intresse att delta i projektet. Förskolecheferna kontaktade ansvariga forskare i projektet och meddelade vilka förskoleav- delningar som kunde tänkas delta i studien. Slutligen gjordes ett urval av förskolor, baserat på variation av upptagningsområden, en fördelning mellan tre medelstora städer i Sverige och 20 avdelningar i respektive stad. Anled- ningen till urvalet var att sträva efter representativitet av materialet, det vill

säga en strävan om variation av insamlad data (Denscombe, 2009). Min del i urvalsprocessen har varit att kontakta hälften av de förskoleavdelningar som anmält intresse att delta i studien, personligen besöka avdelningarna för att muntligen informera om projektet samt dela ut missivbrev gällande inform- ation om projektet till personal och föräldrar vars barn vistades vid respek- tive förskoleavdelning. Att få tillträde till förskoleavdelningarna var inte något bekymmer då många förskolor visade intresse för projektet. Ett flertal förskolor tyckte det var spännande samtidigt som de beskrev att de upplevde deltagandet i projektet som en möjlighet att diskutera och reflektera tillsam- mans i arbetslaget om språkmiljön. Som nämnts i inledningen till den här avhandlingen är språkmiljön högst aktuell i förskolan då en ny läroplan för förskolan formaliserades med riktlinjer specifikt gällande språkmiljön för lärande och utveckling. Därför sågs möjligheter att få ta del av forsknings- frågor för att kunna diskutera dem i arbetslaget även efter datainsamlingen. Eftersom jag har flera års erfarenhet i förskolläraryrket kändes det naturligt att få tillträde till förskoleavdelningarnas miljö. Det innebar att jag kände mig trygg i miljön vilket jag tror kan ha haft en betydelse då det oftast var en avslappnad och trevlig atmosfär vid de tillfällen jag var där.

Jag kom till avdelningarna i god tid för att bekanta mig med barn och per- sonal och jag blev väl mottagen.

Barnen fick information om varför jag var där samt att det var personalen jag ”tittade på” och inte specifikt barnen. Det var en strategi för att minska barnens eventuella oro eller misstänksamhet inför mina observationsanteck- ningar. Vid den senare datainsamlingen (videoobservation) informerades barnen ännu en gång samt att barnen tillfrågades om tillåtelse att filma dem i förskolans aktiviteter. Vid fokusgruppsintervjuerna var endast personal och inga barn närvarande. Personalen bestämde själva var fokusgruppsintervju- erna genomfördes till exempel i personalrummet eller på avdelningen. An- ledningen till att fokusgruppintervjuerna genomfördes vid respektive för- skola var att fokusgruppsintervjuerna skulle vara i den miljö som var i fokus för forskningsfrågorna samt att miljön var bekant för personalen. Vid de flesta tillfällena var det personal vid respektive avdelning som deltog vid varje fokusgruppsintervju men vid några tillfällen ville personalen genom- föra fokusgruppsintervjun tillsammans med en annan avdelning som de sam- arbetade med.

3.1.1 _{Systematisk litteratursökning}

Syftet med den systematiska litteratursökningen är att undersöka tidigare forskning kring området social språkmiljö, dels för att undersöka hur social språkmiljö definieras och tillämpas, dels för att få en inblick i vilka områden som har studerats. En djupare analys av resultaten från studierna i litteraturs- ökningen synliggör dimensioner av social språkmiljö och utgör delvis grun- den för tidigare forskning inom området i den här avhandlingen.

Forsberg och Wengström (2003) menar att en systematisk litteraturöversikt bör ha en tydligt formulerad fråga som systematiskt identifieras, väljs, värde- ras och analyseras i relevant forskning. Forskningsfrågan i den här litteratur- sökningen utgår från det övergripande syftet i den här avhandlingen och har formulerats i syfte att definiera hur social språkmiljö i förskolan beskrivs internationellt samt synliggöra vilka dimensioner av social språkmiljö som tillämpas. Forskningsfrågan som ligger till grund för sökningen var: Hur beskrivs social språkmiljö i förskolan i relation till personalens strategier, förhållningssätt och barns språkanvändning?

Efter ett antal provsökningar i olika databaser tillsammans med en biblio- tekarie från Mälardalens högskola identifierades sökorden, Preschool* and language, Child-care* and language, Kindergarten* and language, Nursery school* and language och slutligen Early childhood settings* and language. De identifierade sökorden kombinerades med 20 identifierade språkmiljöbe- grepp (se bilaga 1) och söktes mellan år 2000−2009 i de tre databaserna Web of Science, social Sciences citation Index (SSCI), Psych INFO/ ERIC och EBSCO. Anledningen till tidsperioden är att sökningen ska vara hanterbar samt att studierna inte ska vara äldre än tio år då resultat av inkluderade stu- dier ska ligga till grund för den här avhandlingens referenser. Antalet ab- strakt-träffar redovisas i ett protokoll (se bilaga 1) och har skrivits ut för att genomgå en första granskning. De inklusionskriterier som ligger till grund för urval är att artiklarna ska basera sig på empiriska studier samt ha fokus på barns språkmiljö i förskolan. Det ska också finnas en explicit koppling mellan språkmiljö, barns och personals språkanvändning och samspel. Stu- dierna som beskrivs i artiklarna ska ha genomförts i förskolans miljö vilket innebär personal som arbetar med barn i förskolan och förskolebarn 0−5 år som medverkat i studier i förskolan. Studier som är av karaktären intervent- ionsstudier gällande språkmiljön ska ha ett tydligt mål beskrivet. Inkluderade studier som refereras till i den här avhandlingen och dess delstudier, ska det finnas en noggrann metodbeskrivning samt relevant datainsamling som är relaterad till studiernas ansats (metodologisk kvalitet). Vidare ska studierna ha en tydlig forskningsfråga som beskivs i abstrakt. I figur 2 illustreras ex- klusion- och inklusionsprocessen av den systematiska litteratursökning som är genomförd inför avhandlingsarbetet.

Figur 2. Metodkarta systematisk litteratursökning.

Totalt är det 1 252 träffar av abstrakt i databaserna. Alla abstrakt har skrivits ut för att genomgå den första granskningen som innebär noteringar om bias samt inklusion- och exklusionsnotering. Noteringarna har skrivits på respek- tive utskrivet abstract och är arkiverade. De inkluderade artiklarna söktes, och har hämtats i fulltext samt beställts vid biblioteket (n=94). Artiklarna lästes i sin helhet och därefter har en en ytterligare exkluderings och inklude- ringsgranskning genomförts. Exklusions och inklusionsförklaringar har skri- vits i respektive matris. De resterande artiklarna (n=72) kodades (se matris bilaga 3) och granskades utifrån ett kvalitetsbedömningsformulär (se bilaga 2). De exkluderade artiklarna fördes in i en annan matris med exkluderings- förklaring.

De återstående studierna (n= 33) lästes och analyserades för att kunna finna beskrivningar av social språkmiljö i förskolan och hur de relaterar till personalens strategier, förhållningssätt och barns språkanvändning. Artiklar- na (n= 33) har delvis används i avhandlingens kappa (n=12) samt i de delstudier som ingår i avhandlingen. Hur mycket respektive artikel refererats till beror på delstudiernas syften, det vill säga vissa artiklar refereras till mer

Forsberg och Wengström (2003) menar att en systematisk litteraturöversikt bör ha en tydligt formulerad fråga som systematiskt identifieras, väljs, värde- ras och analyseras i relevant forskning. Forskningsfrågan i den här litteratur- sökningen utgår från det övergripande syftet i den här avhandlingen och har formulerats i syfte att definiera hur social språkmiljö i förskolan beskrivs internationellt samt synliggöra vilka dimensioner av social språkmiljö som tillämpas. Forskningsfrågan som ligger till grund för sökningen var: Hur beskrivs social språkmiljö i förskolan i relation till personalens strategier, förhållningssätt och barns språkanvändning?

Efter ett antal provsökningar i olika databaser tillsammans med en biblio- tekarie från Mälardalens högskola identifierades sökorden, Preschool* and language, Child-care* and language, Kindergarten* and language, Nursery school* and language och slutligen Early childhood settings* and language. De identifierade sökorden kombinerades med 20 identifierade språkmiljöbe- grepp (se bilaga 1) och söktes mellan år 2000−2009 i de tre databaserna Web of Science, social Sciences citation Index (SSCI), Psych INFO/ ERIC och EBSCO. Anledningen till tidsperioden är att sökningen ska vara hanterbar samt att studierna inte ska vara äldre än tio år då resultat av inkluderade stu- dier ska ligga till grund för den här avhandlingens referenser. Antalet ab- strakt-träffar redovisas i ett protokoll (se bilaga 1) och har skrivits ut för att genomgå en första granskning. De inklusionskriterier som ligger till grund för urval är att artiklarna ska basera sig på empiriska studier samt ha fokus på barns språkmiljö i förskolan. Det ska också finnas en explicit koppling mellan språkmiljö, barns och personals språkanvändning och samspel. Stu- dierna som beskrivs i artiklarna ska ha genomförts i förskolans miljö vilket innebär personal som arbetar med barn i förskolan och förskolebarn 0−5 år som medverkat i studier i förskolan. Studier som är av karaktären intervent- ionsstudier gällande språkmiljön ska ha ett tydligt mål beskrivet. Inkluderade studier som refereras till i den här avhandlingen och dess delstudier, ska det finnas en noggrann metodbeskrivning samt relevant datainsamling som är relaterad till studiernas ansats (metodologisk kvalitet). Vidare ska studierna ha en tydlig forskningsfråga som beskivs i abstrakt. I figur 2 illustreras ex- klusion- och inklusionsprocessen av den systematiska litteratursökning som är genomförd inför avhandlingsarbetet.

Figur 2. Metodkarta systematisk litteratursökning.

Totalt är det 1 252 träffar av abstrakt i databaserna. Alla abstrakt har skrivits ut för att genomgå den första granskningen som innebär noteringar om bias samt inklusion- och exklusionsnotering. Noteringarna har skrivits på respek- tive utskrivet abstract och är arkiverade. De inkluderade artiklarna söktes, och har hämtats i fulltext samt beställts vid biblioteket (n=94). Artiklarna lästes i sin helhet och därefter har en en ytterligare exkluderings och inklude- ringsgranskning genomförts. Exklusions och inklusionsförklaringar har skri- vits i respektive matris. De resterande artiklarna (n=72) kodades (se matris bilaga 3) och granskades utifrån ett kvalitetsbedömningsformulär (se bilaga 2). De exkluderade artiklarna fördes in i en annan matris med exkluderings- förklaring.

De återstående studierna (n= 33) lästes och analyserades för att kunna finna beskrivningar av social språkmiljö i förskolan och hur de relaterar till personalens strategier, förhållningssätt och barns språkanvändning. Artiklar- na (n= 33) har delvis används i avhandlingens kappa (n=12) samt i de delstudier som ingår i avhandlingen. Hur mycket respektive artikel refererats till beror på delstudiernas syften, det vill säga vissa artiklar refereras till mer

som exempelvis i delstudie I (n=14) men i mindre utsträckning i delstudie II (n=3), III (n=3) och IV (n= 3). Alla studier (n=33) har dock lästs och grans- kats samt bidrar till analys för att besvara forskningsfrågan i den systema- tiska litteratursökningen.