Sammanfattning av delstudiernas resultat

I den här avhandlingens fyra delstudier har tre dimensioner av förskoleper- sonalens strategier i social språkmiljö framträtt (se figur 4), nämligen lekstrategier, emotionella strategier och kommunikativa strategier. De tre dimensionerna kan identifieras var och en för sig men i förskolans språk- miljö är dessa dimensioner multidimensionella. En modell har konstruerats utifrån resultat av delstudierna i den här avhandlingen (figur 5) med syfte att synliggöra det specifika för varje dimension.

Figur 5. Social språkmiljö-domän, dimensioner av strategier och kategorier

Figuren visar de tre dimensionerna och de kategorier som definierar innehåll av den specifika dimensionen. Dessa kategorier representerar resultat från delstudierna samt resultat från den systematiska litteraturstudien som ge- nomförts i den här avhandlingen. Figuren är inspirerad av CLASS instru- mentet och modellen, strategier av social språkmiljö (Pianta et al., 2006; Whitehurst & Lonigan, 1998) och dimensionerna har utvecklats utifrån de fyra delstudierna. Dock är modellen multidimensionell och tillsammans inte-

interaktion med personal och kamrater. Resultaten från delstudie III och IV visar följaktligen olika strategier och uppfattningar gällande barns tillgång till multimodala verktyg (t ex leksaker, rekvisita) i social språkmiljö.

4.1.4 _{Systematisk litteraturstudie}

Resultatet av den systematiska litteratursökningen genererade n=33 artiklar i vilket n=18 artiklar har används och refererats till i den här avhandlingen och dess delstudier. I tabell 5 redovisas de kodade artiklarna som refererats till i respektive delstudie och kappa.

Tabell 5. Refererade artiklar i avhandlingen.

Avhandling Refererade artiklar (kod) Antal

Kappa 3 17 19 22 24 32 34 50 58 66 70 73 12 Delstudie I 3 9 19 22 24 32 39 50 52 57 58 66 70 14

Delstudie II 17 58 66 3

Delstudie III 19 30 58 3

Delstudie IV 6 39 58 3

En analys av resultatet i tabellen ovan visar att de flesta artiklarna har an- vänds och refererats till i kappan och i delstudie I. Artikel 58 har refererats till i alla delstudier samt i avhandlingens kappa och genomsyrar därmed intentionen med avhandlingen och förskolans läroplan, det vill säga barns möjligheter till att leka med ord, förstå begrepp och förstå andras perspektiv i en lustfylld lärandemiljö. I delstudie I är syftet att undersöka förskoleper- sonalens förhållningssätt och beskrivningar av social språkmiljö i den svenska förskolan. Därmed utgår studien från en generell nivå och således refereras till tidigare forskning utifrån forskningsområdet, social språkmiljö, där flertalet referenser beskriver forskningsområdet. Syftet i delstudie II är att undersöka kvalitetsfrämjande dimensioner i den svenska förskolan som är specificerade i CLASS instrumentet i social språkmiljö relaterat till barns engagemang i barngruppen vilket också utgår från en generell nivå. Det har dock krävts en ny sökning av artiklar gällande tidigare forskning om perso- nal och barns engagemang samt tidigare tillämpning av CLASS- instrumentet. Vidare utgår delstudie III specifikt från området utomhusmiljö och syftet med studien är att utforska, analysera och beskriva hur förskole- personal uppfattar utomhusmiljön som en främjande språkmiljö. Det innebär att tre artiklar från den systematiska litteraturstudien passade att referera till avseende utomhusmiljön som främjande språkmiljö. Till sist är syftet i delstudie IV att undersöka förskolepersonalens främjande strategier för att stödja barns begreppsutveckling i text- och symbolrelaterade lekaktiviteter. Studiens syfte baserar sig på tidigare resultat av delstudie I och II, vilket innebär att studien har särskilt fokus på tidigare forskning om stödjande av

begreppsutveckling och främjande av social språkmiljö i lekaktiviteter. Därmed har tre artiklar refererats till från den systematiska litteraturstudien i delstudie IV.

4.1.5 _{Sammanfattning av delstudiernas resultat}

I den här avhandlingens fyra delstudier har tre dimensioner av förskoleper- sonalens strategier i social språkmiljö framträtt (se figur 4), nämligen lekstrategier, emotionella strategier och kommunikativa strategier. De tre dimensionerna kan identifieras var och en för sig men i förskolans språk- miljö är dessa dimensioner multidimensionella. En modell har konstruerats utifrån resultat av delstudierna i den här avhandlingen (figur 5) med syfte att synliggöra det specifika för varje dimension.

Figur 5. Social språkmiljö-domän, dimensioner av strategier och kategorier

Figuren visar de tre dimensionerna och de kategorier som definierar innehåll av den specifika dimensionen. Dessa kategorier representerar resultat från delstudierna samt resultat från den systematiska litteraturstudien som ge- nomförts i den här avhandlingen. Figuren är inspirerad av CLASS instru- mentet och modellen, strategier av social språkmiljö (Pianta et al., 2006; Whitehurst & Lonigan, 1998) och dimensionerna har utvecklats utifrån de fyra delstudierna. Dock är modellen multidimensionell och tillsammans inte-

ragerar de tre dimensionerna i samspel med miljön, det vill säga barn och personal i förskolan och processer över tid.

Sammantaget visar resultaten i delstudie I att den sociala språkmiljön i förskolan innehåller emotionella strategier och personalen tenderar att vara lyhörd och engagerad i de vardagliga aktiviteterna. Resultatet visar dock att det skapas färre tillfällen för barnen att utmanas i begreppsutvecklande akti- viteter så som sagor och berättande. Det är också betydande skillnader mel- lan de olika förskoleavdelningarna gällande hur de organiserar lärandemiljön och hur de utmanar barns lärande (artikel II). Utomhusmiljön tycks vara en oreflekterad språkmiljö då förskolepersonalen beskriver att de har mer di- stans till barn utomhus och de följer inte upp samtal på samma sätt som vid inomhusaktiviteter. Vidare är det inte någon av personalen som uttrycker att de planerar språkfrämjande aktiviteter i utomhusmiljön så som sagor och berättande. Personalen beskriver dock att barn ges mer frihet att uttrycka sig, vara högljudda och använda kroppsliga uttryck. Resultatet visar olika för- hållningssätt gällande lärandemiljön vid utomhusaktiviteter då det finns för- skolepersonal som beskriver att barn behöver utmanas att leka utan leksaker för att i stället, använda de naturmaterial som erbjuds både på förskolans gård och i skogen. Det finns dock förskolepersonal som anser att barn behö- ver ha tillgång till material, både i skogen och på förskolegården (artikel III). Personalen uppmuntrar barn till lek och språklig kommunikation men tycks i mindre utsträckning integrera läs- och skrivfrämjande rekvisita i lekaktivite- terna (artikel I). Läs- och skrivfrämjande aktiviteter tillämpas under mer formella sammanhang så som vid samling, vila eller en planerad aktivitet. Förskolepersonalen deltar sällan i barns lekaktiviteter. Vid de tillfällen per- sonal deltar är det oftast hos de yngre barnen (artikel IV). Analyserat video- material i projektet gällande barns lekaktiviteter i förskolan visar att barn utforskar och förhandlar om språkliga uttryck och begrepp i lekaktiviteter. Barn bekräftar varandra och använder rekvisita som ett sätt att skapa mening och förståelse i sin omgivning (artikel VI).

Generellt visar resultaten att den sociala språkmiljön är god i de studerade förskolorna men indikerar att vissa områden är eftersatta i förskolans språk-, läs- och skriv miljö då resultaten tyder på att aktiviteter som stimulerar till barns begreppsutveckling samt utmaning till barns egen reflektion och tän- kande sällan tillämpas. Vidare saknas lekaktiviteter där förskolepersonalen deltar för att lyssna till barns förhandlingar, bekräfta begrepp, utmana barns tankar samt uppmuntra barn i förskolan att lek- skriva, låtsats-läsa och eget berättande. Resultaten i delstudie I synliggör personalens behov av kompe- tensutvecklande insatser gällande social språkmiljö då personalen själva beskriver bristande kunskaper i området. De upplever att de inte har de kun- skaper som krävs för att följa läroplanens mål gällande personals insatser att uppmuntra barn till att ”utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner” (Utbildningsdepartementet, 2010b, s. 10).