Studie IV, förskolepersonalens strategier för att stödja

lekaktiviteter.

I den här studien omfattar det empiriska materialet cirka 11 timmars vi- deoobservationer samt bakgrundsdata från språkmiljöenkäten (bilaga 2). Enligt Heikkilä (2006) kan man genom videoobservationer fånga aspekter av barns vardagliga kommunikation som inte alltid uttrycks i ord. Videoobser- vationerna har gjort det möjligt för mig att uppmärksamma barnens samspel och kommunikation med personalen. Barnens kroppsspråk och gester till- förde den förståelse som behövs för att kunna förstå helheten i dialogen som till exempel när barn ignorerar personalens frågor, när barn försöker upp- märksamma personalen genom att peka på bilder samt barns försök att pröva begrepp där blickar och bekräftelse är väsentligt i kommunikationen.

Inför den här studien gjordes ett strategiskt urval i forskargruppen baserat på datainsamling i del 1 i projektet. Kriterierna för urvalet av videoinspel- ning är förskolor som visade hög skattning av kvalitet i språkmiljön från enkätstudien och observationsstudien samt att de i fokusgruppsintervjuerna specifikt beskrev konkreta strategier hur de arbetade med social språkmiljö. Anledningen till att dessa förskolor valdes är att forskargruppen generellt är intresserad av att undersöka hur personalen tillämpade språkfrämjande stra- tegier vid olika aktiviteter i verksamheten för att synliggöra hur dessa aktivi- teter kan tillämpas i förskolans språkmiljö. De utvalda förskolorna har kon- taktats per telefon och några avdelningar gav sitt samtycke att delta medan andra avstod då de tyckte att det var obehagligt att bli videofilmade samt att de ansåg att det var svårt att få tillstånd av föräldrarna. Slutligen kvarstod sex avdelningar fördelade över tre städer i Sverige. Personalens utbildning varierade; 14 var förskollärare och tre lärare mot tidigare år. Avdelningarna bestod av 15−24 barn i åldern 1−5 år. Personligen har ett kuvert delats ut med skriftlig information om projektets syfte samt blanketter för godkän- nande av videoobservationer till deltagande personal. Därefter informerade personalen barnens föräldrar om del två i forskningsprojektet och förfrågan om samtycke till videofilmning. Min insats i delstudie två var att genomföra videoobservationer vid två av de sex avdelningarna som deltog i projektet.

Inför videoobservationerna kom jag och mina kollegor (som videoobser- verade de andra avdelningarna) i god tid. De flesta barnen kände igen oss sedan tidigare och personalen var vi också bekanta med då vi träffat dem vid

vid andra tillfället är att några avsade sig att delta i projektet, avdelningen fanns inte kvar, flera av personalen hade slutat samt att det var för hög ar- betsbelastning på förskolan. Datainsamlingarna skedde med ca sex månaders mellanrum.

Tillvägagångssättet är det samma som i studie I då studiens forsknings- frågor har ställts till förskolepersonalen vid samma tillfälle. Utöver detta har ytterligare en fokusgruppintervju bidragit med data till den här studien. Inför den andra fokusgruppsintervjun fick personalen en kort beskrivning av vad som sagts vid den första fokusgruppintervjun samt tid för frågor och diskuss- ion. Den andra fokusgruppsintervjun varade i ca 60−90 minuter och spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet omfattade cirka 450 sidor. Vid den andra omgångens fokusgruppsintervju utvecklades frågan om utomhusmiljön mer specifikt och utökades med tre följdfrågor (se bilaga 6) med avseende att förstå och tolka personalens tidigare utsagor gällande hur utemiljön kan vara en främjande språkmiljö. Jag fann det värdefullt att an- vända båda fokusgruppsintervjuernas transkriberade material då personalen vid första fokusgruppsintervjutillfället uttryckte att de inte tidigare reflekte- rat över på vilket sätt utemiljön kan vara en stimulerande utomhusmiljö. Således kunde det vara betydelsefullt att återkoppla till frågan samt ställa följdfrågor för att personalen skulle ges möjlighet att förtydliga eller tillägga något som de inte reflekterade över vid första tillfället. Det transkriberade materialet (datainsamling 1 och 2) lästes generellt i sin helhet med fokus på personalens beskrivningar om hur utemiljön kan vara en främjande språk- miljö. Därefter markerades personalens utsagor och inför analysarbetet har Vygotskys sociokulturella teori och Bronfenbrenners bioekologiska teori varit grunden för tolkning och kategorisering av personalens utsagor. Ef- tersom utemiljön är en miljö i ständig förändring (process) av fenomen och de personer som vistas (person) där (mikrosystem) påverkas av förändring- en. Ett fenomen uppstår och kommunikation och språkliga samspel sker (yttre lärandemiljö) i den miljö där barn och personal vistas i detta fall ute- miljön. Hur utvecklingsfrämjande det är för barns språk kan bero på hur personalen främjar språket och kommunikationen just då (händelse och tid) och återkopplingen till barns tidigare erfarenheter av till exempel fenomenet regn och artefakter som kan kopplas (meningsskapande) till begreppet regn (inre lärandemiljö). Således är utomhusmiljön som språkmiljö en komplex miljö, fysisk och social där erfarenheter och lärande sker på olika nivåer, i samspel med omgivningen i en återkommande kontext, kommunikation, inre och yttre lärandemiljöer.

Analysen av datamaterialet är baserad på latent innehållsanalys (Grane- heim & Lundman, 2004). Analysarbetets fokus är att finna relationen mellan utsagorna och de underliggande meningarna av beskrivningar kring utom- husmiljöns betydelse som en främjande språkmiljö (se figur 2). De marke- rade utsagorna i det transkriberade materialet har överförts till ett kodnings- schema och lästes flera gånger för att finna karaktäristiska beskrivningar och

mönster om vad som beskrivs som språkfrämjande i utomhusmiljön. Grane- heim och Lundman (2004) menar att kategorier får en tydlig mening när det gäller människors beskrivningar om de kan svara på ”vad frågan”. Vidare fortsatte analysen med kategorisering där likheter och olikheter mellan per- sonalens utsagor synliggjordes.

3.1.5 _{Studie IV, förskolepersonalens strategier för att stödja}

barns begreppsutveckling i text- och symbolrelaterade

lekaktiviteter.

I den här studien omfattar det empiriska materialet cirka 11 timmars vi- deoobservationer samt bakgrundsdata från språkmiljöenkäten (bilaga 2). Enligt Heikkilä (2006) kan man genom videoobservationer fånga aspekter av barns vardagliga kommunikation som inte alltid uttrycks i ord. Videoobser- vationerna har gjort det möjligt för mig att uppmärksamma barnens samspel och kommunikation med personalen. Barnens kroppsspråk och gester till- förde den förståelse som behövs för att kunna förstå helheten i dialogen som till exempel när barn ignorerar personalens frågor, när barn försöker upp- märksamma personalen genom att peka på bilder samt barns försök att pröva begrepp där blickar och bekräftelse är väsentligt i kommunikationen.

Inför den här studien gjordes ett strategiskt urval i forskargruppen baserat på datainsamling i del 1 i projektet. Kriterierna för urvalet av videoinspel- ning är förskolor som visade hög skattning av kvalitet i språkmiljön från enkätstudien och observationsstudien samt att de i fokusgruppsintervjuerna specifikt beskrev konkreta strategier hur de arbetade med social språkmiljö. Anledningen till att dessa förskolor valdes är att forskargruppen generellt är intresserad av att undersöka hur personalen tillämpade språkfrämjande stra- tegier vid olika aktiviteter i verksamheten för att synliggöra hur dessa aktivi- teter kan tillämpas i förskolans språkmiljö. De utvalda förskolorna har kon- taktats per telefon och några avdelningar gav sitt samtycke att delta medan andra avstod då de tyckte att det var obehagligt att bli videofilmade samt att de ansåg att det var svårt att få tillstånd av föräldrarna. Slutligen kvarstod sex avdelningar fördelade över tre städer i Sverige. Personalens utbildning varierade; 14 var förskollärare och tre lärare mot tidigare år. Avdelningarna bestod av 15−24 barn i åldern 1−5 år. Personligen har ett kuvert delats ut med skriftlig information om projektets syfte samt blanketter för godkän- nande av videoobservationer till deltagande personal. Därefter informerade personalen barnens föräldrar om del två i forskningsprojektet och förfrågan om samtycke till videofilmning. Min insats i delstudie två var att genomföra videoobservationer vid två av de sex avdelningarna som deltog i projektet.

Inför videoobservationerna kom jag och mina kollegor (som videoobser- verade de andra avdelningarna) i god tid. De flesta barnen kände igen oss sedan tidigare och personalen var vi också bekanta med då vi träffat dem vid

datainsamling del 1 i projektet. Nyheten inför den här datainsamlingsom- gången var videokameran och därför kändes det viktigt att berätta för barnen om syftet med videoobservationen samt att de när som helst kunde säga ifrån om de inte ville medverka. Vid de tillfällen där barnen sade eller visade med sitt kroppsspråk att de inte ville vara med, stängdes videokameran av. Vi- deoobservationerna har genomförts i två omgångar vid varje avdelning och varade i cirka 20−30 minuter vid varje aktivitet.

I den här studien har material från alla sex avdelningarna varit tillgängligt för analysen. Eftersom syftet med denna studie är att visa på förskoleperso- nalens strategier för att stödja barns begreppsutveckling i text- och symbol- relaterade lekaktiviteter är det betydelsefullt att göra ett urvalschema (se artikel IV, appendix 1) inför analysen av videosekvenserna. Urvalschemat bygger på ett sociokulturellt och bioekologiskt perspektiv (Barton, 2007; Bronfenbrenner, 1999; Vygotsky, 1978) samt tidigare forskning om utveckl- ingsfrämjande strategier och aktiviteter i text- och symbolrelaterade lekar i förskolan (Pianta & Hamre, 2009; Whitehurst & Lonigan, 1998). Vidare var kriteriet att det är minst en personal med i videoobservationen då fokus för analysen är personalens strategier och samspel med barnen i text och sym- bolrelaterade lekaktiviteter. De videoobservationer som uppfyllde alla krite- rierna har valts ut för att genomgå en detaljerad analys av mig och seniora medforskaren i studien. Vidare har två minuter av tillfällen valts ut som upp- fyllde alla kriterier i analysschemat. Denna strategi har valts för att det är ett omfattande material och för att möjliggöra en transparant analys. De video- sekvenser som valdes ut för en djupare analys blev noggrant granskade och programmet Movie maker har används för att sortera videosekvenserna. Videosekvenserna på två minuter resulterade i N= 39 sekvenser totalt vilket representerar 10,5 % av hela videomaterialet. Videoobservationer gör det möjligt i analysen att titta på filmerna flera gånger för att kunna studera barns och personals kommunikativa uttalanden (Williams, 2001). De 39 videosekvenserna har studerats flera gånger och analyserades med fokus på personalens strategier att främja barns användning av begrepp och barnens respons i text och symbolrelaterade lekar. Videosekvenserna transkriberades och manifest innehållsanalys (Downe-Wamboldt, 1992; Kondacki, Wellman & Amundson, 2002) har används för att finna meningsbärande enheter gäl- lande lekhändelser och de begrepp som uppstod i lekhändelserna (se studie IV, appendix 1). De transkriberade videosekvenserna analyserades (se figur 2) och kategoriserades systematiskt utifrån de meningsbärande enheterna händelser och begrepp för att finna de teman som utgör resultatet i studien. Manifest innehållsanalys har används för att systematiskt söka de menings- bärande enheterna som svarade på vad för lekhändelser som tillämpades samt vad för begrepp som tillämpades i lekhändelserna. Analysen möjlig- gjorde en abstraktion (Lundman & Graneheim, 2008) av lekhändelserna på en högre nivå för att få syn på de teman av lekhändelser som utgör beskriv- ning av hur personalen i förskolan stödjer barns begreppsutveckling i text

och symbolrelaterade lekaktiviteter. Vidare har analysen bidragit till att finna kategorier som svarade på frågan om vad som kan var karaktäristiskt i social språkmiljö och vad för begrepp som diskuteras. Videosekvenserna studera- des åter igen för att försäkra att teman och kategorier är tillförlitliga och överförbara till den kontext som studerats.

Figur 3 visar sammanfattningsvis analysprocessen gällande de kvalitativa studierna I, III, och IV.

datainsamling del 1 i projektet. Nyheten inför den här datainsamlingsom- gången var videokameran och därför kändes det viktigt att berätta för barnen om syftet med videoobservationen samt att de när som helst kunde säga ifrån om de inte ville medverka. Vid de tillfällen där barnen sade eller visade med sitt kroppsspråk att de inte ville vara med, stängdes videokameran av. Vi- deoobservationerna har genomförts i två omgångar vid varje avdelning och varade i cirka 20−30 minuter vid varje aktivitet.

I den här studien har material från alla sex avdelningarna varit tillgängligt för analysen. Eftersom syftet med denna studie är att visa på förskoleperso- nalens strategier för att stödja barns begreppsutveckling i text- och symbol- relaterade lekaktiviteter är det betydelsefullt att göra ett urvalschema (se artikel IV, appendix 1) inför analysen av videosekvenserna. Urvalschemat bygger på ett sociokulturellt och bioekologiskt perspektiv (Barton, 2007; Bronfenbrenner, 1999; Vygotsky, 1978) samt tidigare forskning om utveckl- ingsfrämjande strategier och aktiviteter i text- och symbolrelaterade lekar i förskolan (Pianta & Hamre, 2009; Whitehurst & Lonigan, 1998). Vidare var kriteriet att det är minst en personal med i videoobservationen då fokus för analysen är personalens strategier och samspel med barnen i text och sym- bolrelaterade lekaktiviteter. De videoobservationer som uppfyllde alla krite- rierna har valts ut för att genomgå en detaljerad analys av mig och seniora medforskaren i studien. Vidare har två minuter av tillfällen valts ut som upp- fyllde alla kriterier i analysschemat. Denna strategi har valts för att det är ett omfattande material och för att möjliggöra en transparant analys. De video- sekvenser som valdes ut för en djupare analys blev noggrant granskade och programmet Movie maker har används för att sortera videosekvenserna. Videosekvenserna på två minuter resulterade i N= 39 sekvenser totalt vilket representerar 10,5 % av hela videomaterialet. Videoobservationer gör det möjligt i analysen att titta på filmerna flera gånger för att kunna studera barns och personals kommunikativa uttalanden (Williams, 2001). De 39 videosekvenserna har studerats flera gånger och analyserades med fokus på personalens strategier att främja barns användning av begrepp och barnens respons i text och symbolrelaterade lekar. Videosekvenserna transkriberades och manifest innehållsanalys (Downe-Wamboldt, 1992; Kondacki, Wellman & Amundson, 2002) har används för att finna meningsbärande enheter gäl- lande lekhändelser och de begrepp som uppstod i lekhändelserna (se studie IV, appendix 1). De transkriberade videosekvenserna analyserades (se figur 2) och kategoriserades systematiskt utifrån de meningsbärande enheterna händelser och begrepp för att finna de teman som utgör resultatet i studien. Manifest innehållsanalys har används för att systematiskt söka de menings- bärande enheterna som svarade på vad för lekhändelser som tillämpades samt vad för begrepp som tillämpades i lekhändelserna. Analysen möjlig- gjorde en abstraktion (Lundman & Graneheim, 2008) av lekhändelserna på en högre nivå för att få syn på de teman av lekhändelser som utgör beskriv- ning av hur personalen i förskolan stödjer barns begreppsutveckling i text

och symbolrelaterade lekaktiviteter. Vidare har analysen bidragit till att finna kategorier som svarade på frågan om vad som kan var karaktäristiskt i social språkmiljö och vad för begrepp som diskuteras. Videosekvenserna studera- des åter igen för att försäkra att teman och kategorier är tillförlitliga och överförbara till den kontext som studerats.

Figur 3 visar sammanfattningsvis analysprocessen gällande de kvalitativa studierna I, III, och IV.

I figuren nedan illustreras innehållsanalysprocessen i delstudierna I,III & IV. Figuren är inspirerad av Elo och Kyngäs (2008).

Figur 3. Förberedelse, organisering och resultatfasen i innehållsanalysprocessen inspirerad av Elo och Kyngäs (2008) modell.