3 Metod
3.1 Delstudiernas design, metoder och analys
3.1.4 Studie III, personalens beskrivningar av utomhusmiljön
Data i studie III omfattar främst kvalitativ data bestående av fokusgrupps- intervjuer (bilaga 4, 6) samt bakgrundsdata från språkmiljöenkäten (bilaga 5). Projektet är i sin helhet designat med flera forskningsmetoder och delta- garna i förskolan har fått återkoppling i fokusgruppsintervjun från de tidigare datainsamlingarna som omfattade enkäter, observationer och den första fo- kusgruppsintervjun. Det innebär att forskningsfrågan är öppen med följdfrå- gor utifrån personalens beskrivningar vid första fokusgruppsintervjun. Vid den andra fokusgruppsintervjun är forskningsfrågorna fler, halvstrukturerade och öppna i sin karaktär. Fontana och Frey (1994) menar att det är möjligt med halvstrukturerade frågor i en fokusgruppsintervju men forskaren måste ta hänsyn till ämnet och vilken sorts data som forskaren söker. I den här studien är det betydelsefullt att personalen får återkoppling till de data som samlats in till tidigare studier inom projektet (enkäter och observationer) för att kunna utveckla sina uppfattningar och tankar kring språkmiljön med sär- skilt fokus på utomhusmiljön som språkmiljö på avdelningen. Datamateri- alet omfattar 55 förskoleavdelningar vid första tillfället och 47 avdelningar vid andra tillfället. Anledningen till bortfallet av deltagande förskolepersonal
nalen gör med det material som finns i lärandemiljön. Under mitt avhand- lingsarbete har Pianta et al. (2008) omarbetat observationsinstrumentet och domänen, barns engagemang har exkluderats vilket kan förstås då hela in- strumentet i sin helhet visar utfall av barns engagemang gällande kvalitet i lärandemiljön. Dock har resterande domäner och dimensioner samma inne- håll och instrumentet fungerar på samma sätt.
I den här studien har jag inspirerats av den äldre versionen, CLASS (2006). I studien har alla domäner och sju av de tio dimensionerna använts. Anledningen att jag exkluderade de tre dimensionerna (negativt klimat, bete- enden och effektivitet) är att positivt klimat gav tillräckligt med information då låg skattning visar att det positiva klimatet är lågt. Dessutom kan det vara känsligt att bedöma personalens beteenden under den korta tid jag var där samt att effektivitet mellan olika aktiviteter är svårt att skatta i den svenska förskolans miljö då den svenska förskolan inte har undervisningstider för aktiviteter på liknande sätt som exempelvis amerikanska förskolor. En ytter- ligare anledning är att de exkluderade dimensionerna inte nämnvärt bidrar till delstudiens syfte.
Det är 165 personal som har observerats fördelat över tre städer i Sverige (se tidigare beskrivning gällande urval, 3.1.1 samt delstudie II) samt 188 personal som har svarat på språkmiljöenkäten. Bortfallet av personal vid observationerna beror på sjukdom, byte av tjänst, annat uppdrag just den dagen eller ledighet. Eftersom det var många förskoleavdelningar som deltog i studien och tider för observationerna var bokade i förväg var det svårt att återkomma en annan dag, dock kunde jag vid några tillfällen återkomma för att genomföra observationerna. Hälften av de 165 observationerna har ge- nomförts av mig och de resterande observationerna genomfördes av en an- nan doktorand i projektet. För att allt material skulle kunna användas och för att säkra trovärdigheten och reliabiliteten i materialet gjordes en pilotom- gång av observationer vid två förskoleavdelningar som ej deltog i projektet för att försäkra att skattningarna har genomförts likvärdigt. Därefter diskute- rades med den andra doktoranden eventuella likheter och olikheter och uti- från diskussionen kom vi överens hur vi skulle göra skattningen i fortsätt- ningsvis. Observationerna har genomförts vid respektive förskoleavdelning och vid den tid på dagen då barnen deltog vid olika aktiviteter i verksamhet- en. Anledningen till val av denna strategi baserar sig på de teoretiska ut- gångspunkterna i avhandlingen (se figur 1) i vilket lärandeprocesser sker i samspel med miljön i en återkommande kontext, i både den inre och yttre lärandemiljön (Bronfenbrenner, 1999; Vygotsky, 1986) samt att händelser och praktiker i social språkmiljö kan ske när som helst och inte vid en speci- fik aktivitet eller tidpunkt (Barton, 2007; Clay, 1991). Fokus för observat- ionstillfällena är personalen och hur de bemöter och samspelar med barnen som exempelvis genom gester, beröring, uppmärksammar när barn behöver stöd, aktiviteter anpassade efter barns önskan och behov, främjande av sam- spel med andra barn, användning av olika uttrycksmedel, användning av
material som stöd för lärande samt personalens engagemang. Barngruppens respons i aktiviteten, till exempel aktivt deltagande, motivation och engage- mang har också observerats. Personal vid respektive avdelning har observe- rats enskilt i 20 minuter och antalet personal vid varje förskoleavdelning varierade mellan två och fyra personer. Inför varje observationstillfälle gjor- des kortare minnesanteckningar som underlag för skattningen av observat- ionstillfället. Skattningsskalan i observationsinstrumentet var 1−7 där 1 mot- svarar låg kvalitet och 7 hög kvalitet. Personalen observerades på individ- nivå men inför återkoppling till personalen beräknades skattningarna på av- delningsnivå eftersom det var barns språkmiljö som studerades och det innebär att personalens förhållningssätt tillsammans påverkar barns språk- miljö. Pianta et al. (2006) menar att observationens fokus ska vara på den vuxna som är aktiv i aktiviteten och hur samspel sker i aktiviteten mellan barn och vuxen. Är det fler vuxna på avdelningen ska varje person observe- ras för att ge en helhetsbild av lärandemiljön.
Analyser har gjorts på dimensionsnivå för att kunna ge en övergripande bild av den sociala språkmiljöns kvalitet och för att kunna beskriva vilka kvalitetsfrämjande dimensioner av strategier som påverkar barns engage- mang i social språkmiljö i förskolan. Analyser gjordes också för att beskriva variationer av kvalitet samt kvalitetsfrämjande dimensioner av strategier i den sociala språkmiljön vid de respektive förskoleavdelningarna. Analyserna är gjorda med hjälp av programmet SPSS 17,0.
3.1.4 Studie III, personalens beskrivningar av utomhusmiljön
som en främjande språkmiljö
Data i studie III omfattar främst kvalitativ data bestående av fokusgrupps- intervjuer (bilaga 4, 6) samt bakgrundsdata från språkmiljöenkäten (bilaga 5). Projektet är i sin helhet designat med flera forskningsmetoder och delta- garna i förskolan har fått återkoppling i fokusgruppsintervjun från de tidigare datainsamlingarna som omfattade enkäter, observationer och den första fo- kusgruppsintervjun. Det innebär att forskningsfrågan är öppen med följdfrå- gor utifrån personalens beskrivningar vid första fokusgruppsintervjun. Vid den andra fokusgruppsintervjun är forskningsfrågorna fler, halvstrukturerade och öppna i sin karaktär. Fontana och Frey (1994) menar att det är möjligt med halvstrukturerade frågor i en fokusgruppsintervju men forskaren måste ta hänsyn till ämnet och vilken sorts data som forskaren söker. I den här studien är det betydelsefullt att personalen får återkoppling till de data som samlats in till tidigare studier inom projektet (enkäter och observationer) för att kunna utveckla sina uppfattningar och tankar kring språkmiljön med sär- skilt fokus på utomhusmiljön som språkmiljö på avdelningen. Datamateri- alet omfattar 55 förskoleavdelningar vid första tillfället och 47 avdelningar vid andra tillfället. Anledningen till bortfallet av deltagande förskolepersonal
vid andra tillfället är att några avsade sig att delta i projektet, avdelningen fanns inte kvar, flera av personalen hade slutat samt att det var för hög ar- betsbelastning på förskolan. Datainsamlingarna skedde med ca sex månaders mellanrum.
Tillvägagångssättet är det samma som i studie I då studiens forsknings- frågor har ställts till förskolepersonalen vid samma tillfälle. Utöver detta har ytterligare en fokusgruppintervju bidragit med data till den här studien. Inför den andra fokusgruppsintervjun fick personalen en kort beskrivning av vad som sagts vid den första fokusgruppintervjun samt tid för frågor och diskuss- ion. Den andra fokusgruppsintervjun varade i ca 60−90 minuter och spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet omfattade cirka 450 sidor. Vid den andra omgångens fokusgruppsintervju utvecklades frågan om utomhusmiljön mer specifikt och utökades med tre följdfrågor (se bilaga 6) med avseende att förstå och tolka personalens tidigare utsagor gällande hur utemiljön kan vara en främjande språkmiljö. Jag fann det värdefullt att an- vända båda fokusgruppsintervjuernas transkriberade material då personalen vid första fokusgruppsintervjutillfället uttryckte att de inte tidigare reflekte- rat över på vilket sätt utemiljön kan vara en stimulerande utomhusmiljö. Således kunde det vara betydelsefullt att återkoppla till frågan samt ställa följdfrågor för att personalen skulle ges möjlighet att förtydliga eller tillägga något som de inte reflekterade över vid första tillfället. Det transkriberade materialet (datainsamling 1 och 2) lästes generellt i sin helhet med fokus på personalens beskrivningar om hur utemiljön kan vara en främjande språk- miljö. Därefter markerades personalens utsagor och inför analysarbetet har Vygotskys sociokulturella teori och Bronfenbrenners bioekologiska teori varit grunden för tolkning och kategorisering av personalens utsagor. Ef- tersom utemiljön är en miljö i ständig förändring (process) av fenomen och de personer som vistas (person) där (mikrosystem) påverkas av förändring- en. Ett fenomen uppstår och kommunikation och språkliga samspel sker (yttre lärandemiljö) i den miljö där barn och personal vistas i detta fall ute- miljön. Hur utvecklingsfrämjande det är för barns språk kan bero på hur personalen främjar språket och kommunikationen just då (händelse och tid) och återkopplingen till barns tidigare erfarenheter av till exempel fenomenet regn och artefakter som kan kopplas (meningsskapande) till begreppet regn (inre lärandemiljö). Således är utomhusmiljön som språkmiljö en komplex miljö, fysisk och social där erfarenheter och lärande sker på olika nivåer, i samspel med omgivningen i en återkommande kontext, kommunikation, inre och yttre lärandemiljöer.
Analysen av datamaterialet är baserad på latent innehållsanalys (Grane- heim & Lundman, 2004). Analysarbetets fokus är att finna relationen mellan utsagorna och de underliggande meningarna av beskrivningar kring utom- husmiljöns betydelse som en främjande språkmiljö (se figur 2). De marke- rade utsagorna i det transkriberade materialet har överförts till ett kodnings- schema och lästes flera gånger för att finna karaktäristiska beskrivningar och
mönster om vad som beskrivs som språkfrämjande i utomhusmiljön. Grane- heim och Lundman (2004) menar att kategorier får en tydlig mening när det gäller människors beskrivningar om de kan svara på ”vad frågan”. Vidare fortsatte analysen med kategorisering där likheter och olikheter mellan per- sonalens utsagor synliggjordes.