I detta avsnitt görs reflektioner kring metodval och tillvägagångsätt.
I och med att studiens syfte är att undersöka hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv ville jag få in ett datamaterial som undersöker fenomenet djupgående. Fokus har legat på informanternas egna uppfattningar och åsikter om sitt yrkesliv. Då föll den kvalitativa metoden och den fenomenologiska ansatsen naturlig för denna studie. Enligt Bryman (2011) lämpar sig den kvalitativa forskningen om forskaren vill undersöka individers upplevelser av den livsvärld de lever i, det sammanhanget de lever i, och där analysen är av beskrivande karaktär. En svaghet när forskare använder den kvalitativa metoden är enligt Bryman (2011) att det är svårt att göra om samma studie med en annan forskare på grund av att kvalitativa studier lätt speglar forskarens egna erfarenheter. En sådan svaghet finns i min studie då jag själv kan relatera till yrket som undersöks i studien och ställer följdfrågor som är färgade av mina egna kunskaper om yrket och organisationen. Hade studien varit gjord av en forskare som kom in som ett blankt blad utan någon tidigare vetskap skulle studiens resultat förmodligen blivit annorlunda. Enligt Denscombe (2014) har en fenomenologisk ansats ett subjektivt förhållningssätt till det som studeras. Min egen förförståelse har speglat det forskningsperspektiv som studien har haft.
33
Denscombe (2014) menar att inom fenomenologin ska forskaren sätta sin egen förförståelse i parantes. Detta för att inte gå miste om ny kunskap och ökad förståelse. Jag har under studiens gång reflekterat över min subjektivitet. Min förförståelse och medvetenhet har påverkat hur jag har gjort tolkningar och analyser i denna studie.
Vidare menar Bryman (2011) att det är svårt att generalisera kvalitativa studier i och med att undersökningspersonerna oftast består av få personer och en specifik grupp människor. I och med att jag har valt att undersöka en organisation och deras hotellreceptionisters upplevelser har syftet med studien inte varit att generalisera. Fokus har varit att få en inblick i hur svenska hotellreceptionister arbetsliv kan upplevas i förhållande mot de internationella studierna inom området. Det är svårt att generalisera hur olika individer upplever sin livsvärld. Därmed blir det svårt att generalisera resultatet till andra hotellorganisationer. De strukturella villkoren som arbetsmiljö och arbetstider kan likna varandra men hur de upplevs är väldigt individuellt
34
7 Slutsatser
I nedanstående avsnitt besvaras uppsatsen syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som de lever efter och om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Frågeställningar: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv?
Hur upplevs arbetsplatsrelationerna?
Arbetsmiljöverket (2018) hävdar att det finns brister gällande arbetsplatsrelationer inom hotell- och restaurangbranschen. Informanterna upplever att det finns ett bra samarbete som främjar arbetsklimatet positivt. På grund av de känner att blir respekterade och uppskattade av sina kolleger och till viss del av den närmaste chefen. Dock upplevs arbetsplatsrelationerna något bristfällig för att det dels saknas ett bra samarbete mellan de olika avdelningarna. Dessutom blir den bristfällig när det gäller hur informanterna upplever sin relation till högre chefer. Detta på grund av de saknar en uppskattning från högre chefer. Informant och gäst relationen upplevs ibland som att den brister i uppskattning och respekt. Arbetsplatsrelationerna bidrar både till ett bra arbetsklimat och ett mindre bra arbetsklimat. Arbetsklimatet mellan kollegerna och närmaste chefen upplevs som bra. Det som är mindre bra med arbetsklimatet är den bristande relationen till högre chefer som somliga informanter upplever. Den arbetsplatsrelation som de inte kan vara med och påverka är den de har till hotellets gäster. Den relationen handlar om hur väl den utlovande servicekvaliteten upplevs av gästen. Brister servicekvaliteten kan arbetsklimatet bli negativt påverkat i och med att gästen tar ut sin missnöjdhet på informanten. Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket?
Att påverka den strukturella arbetsmiljön som informanterna arbetar i upplevs som svårt och de får acceptera att det är stressigt med höga ljudnivåer. Arbetsmiljön är organiserad på ett sätt som gör att informanterna får lära sig att hantera stressiga situationer. Både den mentala och fysiska hälsan påverkas negativt av de strukturella arbetsvillkoren. Den fysiska hälsan påverkas framförallt av ljudnivån och sömnbristen som uppstår när de arbetar vändpass. När det gäller den mentala hälsan påverkas den negativ av den stressen de upplever. De strukturella arbetsvillkoren som arbetstider bidrar till att informanten inte får den återhämtningen som de skulle behöva för att utföra sina arbetsuppgifter. Till exempel när de har vändpass får de endast åtta timmars återhämtning, och enligt arbetstidslagen rekommenderas elva timmars återhämtning mellan arbetspassen. Somliga av informanterna påverkas negativt av vändpass i och med att de upplever att de blir tvingande att arbeta sådana arbetstider som gör att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Det påverkar även frihetskänslan negativt när de inte kan vara med och påverka sina arbetstider. Arbetsuppgifterna upplever informanterna skapar frihetskänslor, för att de får ta självständiga beslut som berör hotellets gäster och hur de utför vissa arbetsuppgifter. Den upplevda självständigheten blir en tolkningsfråga om de är självständiga eller handlar det om att de har blivit upplärda och styrda att följa organisationens strukturella arbetsvillkor.
35 Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv?
Informanterna upplever att de har svårt att ha kontroll över balansen arbetsliv och privatliv i och med att de inte kan vara med och påverka över sina arbetstider, de får acceptera att arbetstider som vändpass även om det påverkar deras hälsa negativt. Trötthet ses som en faktor som gör det svårt att finna en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. De privata relationerna påverkas negativt då de känner att det aldrig är lediga och när de är lediga är de trötta. Informanterna upplever att det är svårt att ha ett fungerande familjeliv på grund av arbetstiderna och att det i vissa perioder är mentalt påfrestande, något som påverkar privatlivet negativt. Samtidigt handlar det om att de strukturella arbetsvillkoren är organiserade kring att informanterna har obekväma arbetstider och brister i arbetsmiljön som gör att de upplever trötthet och stress efter en dag på jobbet.
Vidare upplever somliga informanter att de har en ekonomisk trygghet med två månaders uppsägningstid. Följs kollektivavtal frambringar det en trygghet för informanterna som har en positiv påverkan på privatlivet. Dock om det förekommer slarv när anställnings görs bidrar det till en otrygghet som påverkar privatlivet negativt.
Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidra till ett bra arbetsklimat, men hotellets brister bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i. Utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämnar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionist jobb med ett meningsfullt privatliv.